Hur kan jag stoppa nedskärningar på sonens LSS-boende?
HARALD STRAND: Jag fick ett brev från en aktivistkollega inom FUB. Hon är ledsen och upprörd. Det handlar om neddragning av personal på gruppboende. Hur kan familjen gå vidare?
Ett brev som speglar vad som pågår i många kommuner
Som en konsekvens av neddragningarna kommer aktuell Genomförandeplan inte att kunna fungera på gruppboendet. Inga aktiviteter, ingen träning, inga hjälp vid hastiga toalettbesök. Neddragningen har dessutom inte kommunicerats till anhöriga.
Brevet speglar vad som pågår i många kommuner. Kunskapen om LSS är ofta skral. Man blandar gärna ihop SoL (Socialtjänstlagen) och LSS (lag om stöd och service för vissa funktionshindrade), trots att LSS tillkom just för att SoL inte fungerade tillfredställande för gruppen med svåra funktionsnedsättningar.
Socionomutbildningen ger inte kunskap om LSS. Utbildningen är en grundutbildning, och vidareutbildning (specialistkompetens) ska arbetsgivaren stå för, i likhet med många andra yrken.
Att klaga hos förvaltningsrätten är dömt att misslyckas då domstolen inte kan LSS, och i nära 95 procent av domarna följer kommunens beslut.
Hur kan man bemöta nedskärningar?
Vad kan man då göra?
Det är faktiskt väldigt enkelt att bemöta kommunens neddragningar. Det handlar om ett par paragrafer i LSS. Paragraf 5 om möjligheten att ”leva som andra”. Paragraf 6 om att kvaliteten ska vara god, systematisk och fortlöpande utvecklas. För tydlighetens skulle kan man också använda paragraf 7 om att personen ska tillförsäkras goda levnadsvillkor och insatserna ska vara varaktiga.
”NN kommer att förlora aktiviteter, umgänge…”
Här är brevet som beskriver nedskärningarna:
Hej Harald,
En pappa har varit i kontakt med mig avseende ett brev från kommunen. Sonen är på ett gruppboende. Född 1974. Detta brev kommer från en personal. Jag blev så ledsen och upprörd.
Jag har familjens medgivande att kontakta dig. Familjen har inte fått information om att besparingar har gjorts från verksamhetsansvarig, utan detta brev har en personal skrivit.
Så här skrev personen angående ett beslut om neddragning av personal på boendet:
Det kommer inte bli några aktiviteter som bowling, mötesplatsen med mera då vi ej klarar av det med mindre personal. Det är tänkt att vi ska vara endast en personal mellan 9–12 varje dag enligt schemaförslaget vi fått.
NN kommer inte kunna få hjälp vid hastigt toabesök, vilket gör att NN får bajsa på sig och kissa ner sig. NN har Cronhns vilket gör att när han behöver gå på toa är det nu och inte om 20 minuter.
Det kommer bli svårare att hinna med promenader. Trots att NN behöver komma ut i friska luften.
Besök på vårdcentral, tandläkare mer mera kommer vi inte att klara.
Matlagning blir svårt då flera brukare äter samtidigt. Lösningen blir matdistribution, vilket kostar mer pengar än att laga mat själv hos NN.
Gå-träning som vi ska göra måndag till fredag blir svårt då det behövs två personal. Idag gör vi det på förmiddagarna då de andra brukarna har daglig verksamhet. Gå-träning är viktigt för NN.
NN kommer att gå miste om det sociala umgänget som personal ger honom och att prata med dem.
/Y
Hur kan familjen gå vidare, för att förhindra neddragningarna?
Så här svarade jag:
Hej Y! Det är faktiskt väldigt enkelt att bemöta! Det handlar om två paragrafer i LSS, paragraferna 5 och 6.
5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
Min anmärkning: Målet är tydligt i LSS. Här skiljer sig LSS från socialtjänstlagen genom att kommunen inte kan bestämma över resurserna.
6 § Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. (SFS 2005:125.)
Min anmärkning: De tre avsnitt jag har markerat med fetstil i paragrafen ovan är ju väldigt tydliga. Man kan inte försämra kvalitén, utan tvärtom ska den ständigt förbättras! Man kan inte minska bemanningen bara för att kommunen har lust. Inte heller kompetensen hos personalen.
Som jag förstår det så har personens utveckling inte gått åt det bättre hållet, utan snarare är det så att han nu är i behov av dubbelbemanning, vilket kräver ett nytt beslut från LSS-handläggaren.
För tydligheten skull skickar jag med LSS paragraf 7:
7 § Personer som anges i 1 § har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1–9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 § 10.
Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade.
De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv. (SFS 2005:125.)
Min kommentar: Insatserna ska vara varaktiga! Om det nu krävs mer personal får kommunen se till att de finns. LSS utjämningssystemet hanterar det med något års förskjutning. Till skillnad mot socialtjänstlagen lönar det sig inte att spara på LSS!
Med vänlig hälsning
Harald