Nödrop om krisberedskap möts åter av tystnad

Politiker och myndigheter fortsätter att tiga om brister i krisberedskap och skyddsrum för personer med funktionsnedsättningar.

LÄS ÄVEN:
Varför tiger Sverige om att krisskydd saknas för de som har funktionsnedsättning?

Forskare och DHR varnar för otillgängliga skyddsrum

Under början av februari varnade forskaren Jörgen Lundälv och två representanter för DHR, Per Olof Larsson och Robert Kindberg, för just detta.

”För snart två år sedan skrev vi en debattartikel om de föråldrade och otillgängliga skyddsrummen i Sverige. Ingen officiell myndighetsperson eller politiker svarade. Artikeln möttes av tystnad”, skrev de på HejaOlika den 9 februari 2024.

Per Olof Larsson, Robert Kindberg och Jörgen Lundälv
Per Olof Larsson, Robert Kindberg och Jörgen Lundälv har försökt få uppmärksamhet för bristerna i krisberedskap genom att skriva debattartiklar.

De betonade också att ”de som löper störst risk att dödas är personer med funktionsnedsättningar som inte kan söka skydd snabbt”.

”Krigets Ukraina visar att tillgänglig miljö och moderna hjälpmedel är en fråga om liv eller död. Personer med funktionsnedsättningar måste tas med i beredskaps- och evakueringsplaner”, skrev Per Olof Larsson, Robert Kindberg och Jörgen Lundälv.

MSB:s svar kommenteras av debattörerna

De hoppades nu på att få svar från ansvariga politiker och myndigheter – men även denna gång har de mötts av tystnad.

HejaOlika kontaktade därför MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, för en intervju med generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka. Vi bifogade fem frågeställningar.

Till slut fick vi delvis svar på tre av frågorna från Anders Johannesson, chef för enheten för skyddsrum på MSB.

Flera viktiga frågeställningar förblev mer eller mindre obesvarade, till exempel kritiken mot myndigheters och politikers tystnad. Vi bad därför Per Olof Larsson, Robert Kindberg och Jörgen Lundälv att kommentera de svar vi fick, respektive inte fick, från MSB.

I tabellen nedan återger vid både frågor, MSB:s svar och forskarnas kommentarer.

Kommentarer till tabellen:

Fråga 2 utgår från följande text på MSB:s webbsida: ”Många skyddsrum är tillgängliga men alla har inte som regel anpassningar för människor med till exempel funktionsnedsättning. I kris eller krig kan man tänka på att det är de med störst behov av stöd som får hjälp av samhället. MSB brukar prata om vikten av att man ska lära känna sina grannar. Om man redan innan vet om att någon har en funktionsnedsättning så är det större chans att kunna hjälpas åt vid till exempel en utrymning.”
• 
Fråga 3 hänvisar till debattartikel som finns här

För MSB har frågorna besvarats av Anders Johannesson, chef för enheten för skyddsrum på MSB.

Kommentarerna har formulerats av Per Olof Larsson och Robert Kindberg från DHR samt forskaren Jörgen Lundälv.
Svar från MSBKommentar från forskare och DHR
Fråga 1: Hur är status vad gäller skyddsrum för personer med funktionsnedsättning? Vad vet ni på MSB om tillgängligheten? Vilka åtgärder vidtas för att förbättra tillgången till skyddsrum för de som har funktionsnedsättning?Inget svar från MSB.Enligt vår mening måste ansvariga myndigheter kunna berätta om vilken status som gäller för skyddsrum för personer med funktionsnedsättning. Likaså måste myndigheterna kunna informera befolkningen om hur tillgängligheten ser ut och hur långt man idag har kommit med tillgänglighetsanpassningen. Vi lyfte frågan i en debattartikel för två år sedan.
Fråga 2: Menar MSB att personer med funktionsnedsättning ska lita på hjälp från grannarna (se citat från MSB:s webbsida ovan)? Gör MSB inget specifikt för att förbättra skyddet för denna grupp? Nej, MSB har ingen uppgift att utföra något sådant arbete utan är en fråga för politiken. Det MSB kan göra är att arbeta för bättre tillgänglighet in i skyddsrummen. Det är kommunen eller den leverantör av tjänst som kommunen upphandlat som fortsatt är ansvarig för stödet till personer i fred och vid höjd beredskap. Och den resursen kommer inte att räcka till. Så ja, vi måste hjälpas åt.Vi reagerar på att myndigheter, kommunerna och Försvarsmakten är tysta i dessa frågor. Som myndighet menar vi att MSB borde ha ett samordningsansvar och kunna trycka på kommunerna när de ser bristerna i krisberedskapen. Enligt oss måste tystnaden brytas nu. I annat fall kan det få allvarliga konsekvenser för alla människor med funktionsnedsättningar och deras närstående.
Fråga 3: Varför finns ingen debatt om bristerna i krisberedskapen för personer med funktionsnedsättning? Varför får forskare som försöker lyfta frågan (se länk ovan) inga svar från ansvariga?Inget svar från MSB.Att det inte förs någon öppen debatt i dessa frågor är både beklämmande och allvarligt sett ur flera perspektiv. Beklämmande att det är så få myndighetsföreträdare, politiker men även forskare som inte använder sig av sin yttrandefrihet att driva opinion och väcka viktiga samhällsfrågor. Det är också allvarligt eftersom Sverige som nation har ratificierat FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Alla människor har rätt till hälsa och säkerhet. I alla åldrar.
Fråga 4: Det verkar göras väldigt lite ifråga om krisberedskap för personer med funktionsnedsättning. Hur ser MSB på detta? Vilka åtgärder behövs på kort sikt? På längre sikt? Detta är en fråga för politiken, kommuner, regioner och myndigheter. Men det är främst politiken som måste inrikta övriga.Vi menar att alla (såväl myndighetsrepresentanter som politiker) måste följa FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Att arbeta med frågor och konkreta åtgärder som kan stärka funktionshinderperspektiv och tillgänglighet är inget som någon har rätt att välja bort. Det är ett arbete som regelbundet ska genomföras.
Fråga 5: Vad rekommenderar MSB att personer med funktionsnedsättning, t ex rullstolsburna, själva ska göra? Har du stöd i vardagen har du även rätt till stöd i en kris. Vi som kan ska förbereda oss så gott det går – då kan samhällets resurser först gå till de som verkligen behöver hjälpen, exempelvis om man har en funktionsvariation, sjukdom eller av åldersskäl inte kan klara sig själv.Vi har nu ett stort hopp om att den kommande uppdateringen av MSB:s broschyr innehåller klargöranden och vänder sig även till utsatta grupper i samhället på ett enkelt språk. Ingen får lämnas utanför krisberedskapen. Funktionsrättsrörelsen får inte exkluderas från krisberedskapsarbetet och tillgänglighetsarbetet. Ta därför tillvara på den kompetens och erfarenheter som finns hos människor med olika funktionsnedsättningar och deras närstående.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *