Nu får Dennis en rikare fritid

Ur Tema Habilitering i Föräldrakraft nr 1, 2015.

Annons

Annons för Durewall.se

Under större delen av uppväxten har Dennis och hans mamma försökt hitta roliga fritidsaktiviteter som passar honom. Men i hemtrakten runt Västervik är utbudet snålt. När Kalmar läns landsting nu öppnar en utlåningsverksamhet för fritidshjälpmedel öppnas nya möjligheter för en rikare fritid.

Under större delen av uppväxten har Dennis och hans mamma försökt hitta roliga fritidsaktiviteter som passar honom. Men i hemtrakten runt Västervik är utbudet snålt. När Kalmar läns landsting nu öppnar en utlåningsverksamhet för fritidshjälpmedel öppnas nya möjligheter för en rikare fritid.

Gamleby. Dennis Bergström, 21, har slutat tidigare på växhuset denna eftermiddag och är hemma i villan tillsammans med mamma Susanne.

Dennis lyser upp när han med Susannes hjälp berättar att han gillar sitt jobb, där han trots sitt rörelsehinder självständigt kan plantera blomlökar och se dem växa upp till blommor.

Dennis tycker också mycket om att åka skidor, och i år åker han för tionde gången till Åre med kompisar och deras familjer för att åka skicart en vecka.
 


Foto: Privat.
 

Här i Gamleby med omnejd finns inga skidbackar, och Dennis har heller inga andra fritidsaktiviteter. Mamma Susanne skakar på huvudet när hon berättar.

– Jag upplever att det fanns ett större utbud när han var yngre, men bor man på en liten ort så finns det inte så mycket att välja på.

Familjen gick tidigt med i RBU, före­ningen för rörelsehindrade barn och ungdomar, och Susanne är numera aktiv i länsavdelningens styrelse.

Det var också inom lokalföreningen som några familjer för ett par år sedan började diskutera möjligheten att kunna låna fritidshjälpmedel via landstinget. De drömde om till exempel pulkor, gungor, badstolar, skridskokälkar och cyklar med extra stöd, som de inte hade råd att köpa själva eftersom dessa kostar mycket mer än något ur det vanliga sortimentet i sportaffären.
 


Foton till vänster: Privata
 

Ett medborgarförslag lämnades in 2011, men det kom att dröja ända till strax innan förra sommaren innan förslaget gick igenom. Beslutet innebär att 100 000 kronor per år går till en depå där invånarna i Kalmar län kan låna fritidshjälpmedel under kortare perioder.

Ingrid Tegnell, enhetschef för hjälpmedelscentralen i Västervik har nyligen varit på studiebesök i Kronobergs län, där en liknande verksamhet funnits i flera år.

Verksamheten här i Västervik kommer att byggas upp på liknande sätt, med en presentation av de hjälpmedel som finns på landstingets hemsida, och med möjlighet att låna ett hjälpmedel under en tvåveckorsperiod.

– Man ringer till vår kundtjänst och bokar, och kan vid behov få sitt hjälpmedel utkört. Varken förskrivare eller anpassningar behövs.

Förhoppningen är att lånet gör att man provar sig fram och sedan, när man hittat något som passar, söker fondmedel för att köpa hjälpmedlet själv.

Just nu samlar Ingrid in önskemål från habiliteringen och lokala föreningar om vilka fritidshjälpmedel de ska köpa in först. 100 000 kronor räcker inte på långa vägar till allt som står på listan.

En dröm är att de någon gång i framtiden ska kunna erbjuda en Segway för utlåning, men då räcker pengarna inte till något mer. Gränsen för vad som är fritidshjälpmedel och inte är också individuell.

– Det är svårt att dra gränsen för vad som är fritid, speciellt för barn. En terränggående sulky kan vara ett fritidshjälpmedel om man bor i stan och bara använder det på utflykt, men där­­emot ett nödvändigt förflyttningshjälpmedel om man bor i skogen.

Ingrid säger att när man jobbar som hjälpmedelskonsulent innebär det att man är en detektiv som älskar att fördjupa sig i de där små tekniska detaljerna som ingen annan är intresserad av.

Och det är härligt när man lyckas, och att se en person kunna bli mer självständig än tidigare. Elrullstolar och kommunikationshjälpmedel är hennes favorithjälpmedel, det blir så stor skillnad före och efter.
 


Foton: Privata
 

Men att möta den frustration som finns hos föräldrar kring vilka hjälpmedel som finns går inte att lösa genom att bara lägga ut en förteckning på sin hemsida. Bedömningen är individuell och utgår alltid från ett definierat behov, och därför kan två barn med samma rörelsehinder få olika beslut.

Att få en pott med pengar och sedan köpa det hjälpmedel man vill direkt från ett företag är inte heller något hon tror skulle fungera särskilt bra i längden.

– Vem ska hålla med reservdelar, service och oberoende kunskap om funktion och kvalitet? Vissa vill ha friheten att välja själva, andra tycker det är skönt att slippa det.

Exakt startdatum för fritidshjälpmedelsdepån är ännu inte satt men det blir ”i början av 2015”. De närmaste veckorna ska Ingrid och hennes kollegor därför hitta och röja ut ett utrymme för detta i sina nyligen tillbyggda lokaler, åka och handla hjälpmedel som passar för vinteraktiviteter, samt sätta upp en hemsida där dessa kan presenteras.

Inga extra resurser har tilldelats för arbetet med detta, det ska hinnas med tillsammans med allt annat.

– Det känns väldigt positivt även om det innebär merarbete för oss. Kul att få göra något som inte bara täcker det basala hjälpmedelsbehovet, utan något som sätter lite guldkant på tillvaron.

Hennes kollega Berit Kedfors håller med.

– Det blir skönt att kunna säga att det finns att låna, om någon frågar varför man inte får det ena eller andra förskrivet.
 


I början av året öppnar Kalmar läns fritidshjälpmedelsdepå för korttidslån. Ingrid Tegnell, enhetschef för hjälpmedelscentralen i Västervik, förbereder utrymme för nya fritidshjälpmedel. Foto: Anna Pella.

Dennis och hans familj har åkt på många hjälpmedelsmässor genom åren och därefter föreslagit till hans sjukgymnast och arbetsterapeut vad han behöver.

Under de år Dennis var inskriven på barnhabiliteringen hade han också en sjukgymnast som själv kom med förslag om vilka hjälpmedel Dennis kunde behöva.
 


”Kul att få göra något som inte bara täcker det basala hjälpmedelsbehovet, utan något som sätter lite guldkant
på tillvaron.” Ingrid Tegnell, hjälpmedelscentralen i Västervik. Foto: Anna Pella.

På frågan om vilket hjälpmedel Dennis gillar bäst, så pekar han nedåt på rullstolen han sitter i. iPaden är inte heller så tokig tycker mamma Susanne, med den kan han kommunicera med dem som har svårt att höra vad han säger.

De vet båda två vilket fritidshjälpmedel de kommer att låna så fort isen har lagt sig över sjön Mellanlisen några kilometer bort. En skridskokälke.

Dennis skrattar när mamma Susanne berättar, och det visar sig under samtalets gång att det troligen är mamma som mest vill att han ska hänga med ut på isen och fiska gädda och abborre.

Till sommaren vill de gärna låna en cykel med plats för rullstol där fram, så att de kan cykla och köpa glass.

– Det kan ju vara bra att åtminstone testa innan man går och köper något för 22 000 kronor. Det är krångligt att söka fonder för allt man behöver. Sånt man inte behöver så ofta kanske man inte köper själv utan bara skulle vilja kunna låna då och då.
 


”Det är krångligt att söka fonder för allt man behöver. Sånt man inte behöver så ofta kanske man inte köper själv utan bara skulle vilja kunna låna då och då.”  Dennis mamma Susanne Bergström. Foto: Anna Pella.

RBU har avsatt pengar som de vill skänka till depån och just nu funderar landstinget på hur de ska kunna ta emot och använda dem på bästa sätt. Dennis och Susanne tror också att många familjer kommer höra av sig och vilja skänka hjälpmedel som deras barn vuxit ur, de har nog en pulka någonstans som Dennis inte längre använder när de tänker efter.

Det regnar i Gamleby när eftermiddagsskymningen faller, men inom några veckor kommer temperaturen att falla och förhoppningsvis låta vattendropparna bilda ett tjockt lager is på sjöarna här i närheten. Och om du frågar Dennis önskar han även ett minst lika tjockt lager snö på en viss skidort 862 kilometer norrut.

 

Publicerad: 2015-01-12

Av: Anna Pella

Nyckelord: Fritid, habilitering

Annons

Annons för Etac

Annons

Annons för Humana