Efter 2025 års höjning: Funkisskatten nu över 5000 kronor

Den 1 januari 2025 höjdes funkisskatten för en kvarts miljon svenskar med sjuk- och aktivitetsersättning.
Enligt Skatteverkets räkneverktyg är den nu betydligt högre än vad som tidigare uppgetts.
– När S får möjlighet att bilda regering igen kommer vi att avskaffa funkisskatten, kommenterar Karin Sundin (S).

HejaOlikas beräkningar av funkisskatten uppmärksammas i ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson, publicerat av Dagens nyheter.

Funkisskatten är 10–13 procent högre

Med Skatteverkets webbverktyg ”Räkna ut din skatt” kan vi se hur stor andel skatt som betalas av pensionärer, arbetstagare och personer med sjuk- och aktivitetsersättning 2025.

Skatteklyftan (”funkisskatten”) ökade den 1 januari 2025, till följd av höjda jobbskatteavdrag för de som har arbetsinkomst. Ålderspensionärer kompenseras för jobbskatteavdragen, men inte personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning.

I dessa exempel betalar en person med sjukersättning 10–13 procent mer i skatt 2025 än en ålderspensionär. Även löntagare betalar betydligt mer i skatt än pensionärer, vilket även gäller månadsinkomster på 30 000, 40 000, 50 000 och 60 000 kronor.

I reda pengar är funkisskatten 5412 kronor per år (jämfört med ålderspensionär) vid en månadsinkomst på 23 777 kronor (den högsta inkomstbaserade sjukersättningen) respektive 4080 kronor per år (jämfört med arbetsinkomst).

Se diagram längre ned på denna sida.

S lovar avskaffa funkisskatten vid maktskifte

Karin Sundin, socialdemokratisk ledamot av riksdagens socialutskott, reagerar starkt på HejaOlikas beräkning av den nya, höjda funkisskatten.

– Det är bra att HejOlika har kunnat sätta exakta siffror på höjningen av funkisskatten, det gör att frågan framträder i ännu skarpare belysning än tidigare. Att personer, som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning, inte kan arbeta får åtta procent högre skatt än den som arbetar, och tio procent högre skatt än pensionärer, är både orimligt och djupt orättvist.

Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.
Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.

– Det är resultatet av att Tidö-regeringen systematiskt prioriterar den som redan har det väl förspänt – personer som har jobb, höga inkomster, sparade pengar och god hälsa – före alla andra. I praktiken blir det en politik som straffar den som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning.

– Som socialdemokrat menar jag att samhället blir bättre för alla om vi ser till så att också den som inte kan arbeta har rimliga levnadsvillkor. Den tidigare socialdemokratiska regeringen avskaffade funkisskatten och vi tänker avskaffa den igen när vi får möjlighet att bilda regering igen, säger Karin Sundin.

Redan i höstas, när S presenterade sin budgetmotion, förespråkade partiet ett avskaffande av funkisskatten. Budgetmotionen innehöll dock inte ett fullständigt avskaffande. Mikael Damberg (S) sa i en intervju med HejaOlika 4 oktober 2024 att skatten skulle avskaffas i sin helhet i ett nästa steg.

V: Slopa funkisskatten, höj ersättningsnivåerna

Nadja Awad, riksdagsledamot för Vänsterpartiet, ger denna kommentar:

– Vänsterpartiet står bakom principen att lika inkomster ska beskattas lika, vilket alltså innebär att vi vill slopa funkisskatten. Vänsterpartiet föreslår att skatteklyftan sluts för alla inkomster, såsom sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassan, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldraförsäkringen. Det innebär sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler.

– Vi vill också höja ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen och vi säger nej till höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel. Vi motsätter oss starkt regeringens och Sverigedemokraternas höjning av funkisskatten till nästan 4000kr. Det är en problematisk prioritering när vi också vet att de samtidigt sänker skatten för de allra rikaste. Det är en ansvarslös politik som drabbar de allra mest utsatta i samhället som ofta redan lever på existensminimum.

Nadja Awad. Foto: Agnes Stuber.
Nadja Awad. Foto: Agnes Stuber.

MP: Uselt att höja både funkisskatt och läkemedelsavgift

– Det är usel politik från regeringen och Sverigedemokraterna att fortsätta med funkisskatten, och samtidigt nu föreslå en kraftig höjning av högkostnadsskyddet för läkemedel, säger Ulrika Westerlund (MP).

– Det är inte de som har det sämst ställt som ska betala kostnadsökningarna och detta slår hårt mot grupper som redan har det tufft.

Ulrika Westerlund (MP). Foto: Linnea Bengtsson.
Ulrika Westerlund (MP). Foto: Linnea Bengtsson.

Ulrika Westerlund är också kritisk till att skillnaden i skatt är större än vad man tidigare har antagit.

– Det är väldigt viktigt att exakta siffror tas fram och synliggörs, och att debatten förs utifrån dessa fakta. Att skatten för människor med funktionsnedsättning och därmed dessas ekonomiska situation inte har varit en prioriterad fråga för regeringen och Sverigedemokraterna när de lagt budgeten är uppenbart, säger Ulrika Westerlund.

Miljöpartiet vill helt avskaffa funkisskatten, och vill dessutom göra en extra höjning av garantinivån för sjuk- och aktivitetsersättning med 1000 kronor per månad. Förslagen finns i MP:s budgetmotion för 2025.

LÄS ÄVEN:
Sverige blir rikare 2025 men funktionshinderstöden försämras

3000–5000 kronor mer i skatt om du har sjukersättning

Jämfört med löntagare betalar en person med sjukersättning på 20 000 drygt 3000 kronor mer i skatt 2025.
Jämfört med en ålderspensionär är den extra skatten på sjukersättning nästan 4000 kronor, eller mer exakt: 3 972 kronor.

Funkisskatt är smeknamnet på den högre andelen skatt som betalas av personer som inte har möjlighet att arbeta, på grund av kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning, och som därför får sjuk- eller aktivitetsersättning.

Funkisskatten har också betecknats som en ”straffskatt” på funktionsnedsättning.

 

Regeringen jackar upp funkisskatten en fjärde gång 1 januari 2025 >

 

Funkisskatten drabbar kvarts miljon svenskar

Mer än 250 000 svenskar har antingen sjuk- eller aktivitetsersättning. Sjukersättning ges till personer mellan 19 och 65 år med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning, medan aktivitetsersättning riktar sig till personer mellan 19 och 29 år med nedsatt arbetsförmåga under minst ett år.

Denna grupp får inte del av de jobbskatteavdrag som regeringspartierna nu infört i fyra olika omgångar. Däremot har ålderspensionärer kompenserats för jobbskatteavdraget.

LÄS ÄVEN:
Regeringen jackar upp funkisskatten en fjärde gång

Dubbelt så hög som tidigare uppskattat

Hösten 2024 uppskattades funkisskatten motsvara 1900 kronor per år, enligt uppgift från riksdagens utredningstjänst, citerad i riksdagsdebatter. I denna denna riksdagsdebatt i november, kopplad till budgeten för 2025, uppgav finansministern 169 kronor per månad, alltså 2028 kronor per år, som skatteskillnad mellan arbetsinkomst och sjukersättning.

Räkneexempel framtagna med Skattverkets webbverktyg ”Räkna ut din skatt” visar dock att skatten är betydligt högre – mer än dubbelt så hög vid en jämförelse med ålderspension.

Procentsatserna i HejaOlikas beräkning har verifierats av Skatteverket. (Vi bad Skatteverket om en kontrollberäkning eftersom skillnaden jämfört med tidigare uppskattning var så stor.)

– Från den 1 januari 2025 har både jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget förstärkts vilket gör att skatten för de tillhörande inkomsterna blir procentuellt mindre. Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning har inte förstärkts på samma sätt för perioden, säger Emelie Köhn, deklarationssamordnare på Skatteverket, till HejaOlika.

Om jämförelsen med tidigare uppskattningar säger hon:

– Eftersom beloppen som du kan få i jobbskatteavdrag varierar beroende på inkomstens storlek är det svårt att säga något om uträkningen i sig utan mer information om vilka belopp de använt.

”Omoralisk skatt”

Oppositionspartierna i riksdagen har kraftigt motsatt sig funkisskatten, och kallat funkisskatten för ”omoralisk”. Oppositionen kritiserar regeringen för att man utlovar ökad köpkraft för hushållen 2025, samtidigt som köpkraften de facto väntas minska för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

LÄS ÄVEN:
Mindre att leva på 2025: Så höjs bidrag och ersättningar

Ökande andel har inte råd med mat

Aktuell statistik från SCB visar samtidigt att allt fler svenskar som i statistiken betecknas som sjuka har låg ekonomisk standard, i betydelsen att inkomsterna inte räcker för att betala för nödvändiga levnadsomkostnader. Till nödvändiga levnadsomkostnader räknas mat, boende, barnomsorg, lokala resor med mera. År 2023 hade 27,4 procent i denna grupp inte råd med de nödvändiga levnadsomkostnaderna. 

Under 2025 väntar nya höjningar av avgifter för personer som är sjuka eller har funktionsnedsättning. Bland annat väntas egenavgifterna (taket för högkostnadsskyddet) för läkemedel att chockhöjas med totalt 950 kronor under 2025.

LÄS MER OM AVGIFTER:
Dyrare läkemedel och högre avgifter pressar personer med funktionsnedsättning

Den låga höjningen, på endast 2,6 procent 2025, av sjuk- och aktivitetsersättningen väcker också oro, eftersom det väntas innebära försämras köpkraft oavsett höjda avgifter. Höjningen baseras på inflationen (KPI, konsumentprisindex) för vanliga varor. Inflationen för exempelvis mat har varit betydligt högre än konsumentprisindex, vilket innebär att personer som lever på låg sjuk- eller aktivitetsersättning har fått sin köpkraft urholkad. Läs mer om hur bidrag, inflation och prisbasbelopp hänger ihop.

 

 

Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.