”Nu ska vi med sällsynta diagnoser in i svensk sjukvård”

Maria Westerlund vill ha en samordnare för den nya nationella strategin för sällsynta diagnoser.
Det behövs någon som har mandat att säga att ”nu knyter vi ihop det här, nu ska sällsynta in i svensk sjukvård”, menar hon.
En nationell strategi är påbörjad
Ungefär en halv miljon, fem procent av Sveriges befolkning, lever med sällsynta hälsotillstånd. Nu har regeringen påbörjat arbetet med att ta fram en strategi för sällsynta hälsotillstånd vilket nästan alla andra EU-länder redan har.
[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]
Fler artiklar om den nationella strategin för sällsynta diagnoser:
- Sällsyntastrategin stärks: 10 nya insatser för bättre vård (11 februari 2025)
- Sällsynt viktig remiss! (1 december 2024)
- ”Ge barn med sällsynta sjukdomar möjlighet att få en diagnos!” Vad är viktigast i Socialstyrelsens kommande förslag om strategi för sällsynta diagnoser? Karin Mossler intervjuar Helene Cederroth, Willefonden. (23 sept 2024)
- Patienter vägras läkemedel – staten måste ta över. Staten måste ta ansvar för att patienter med sällsynta diagnoser får viktiga läkemedel, säger Pernilla Becker, Nätverket för spinal muskelatrofi, och Lise Lidbäck, Neuroförbundet. (23 april 2024)
- Socialstyrelsen ska föreslå nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att senast 31 mars 2025 lämna ett förslag till nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Frågor om läkemedelsbehandling ingår inte i uppdraget. (30 jan 2024)
- Patienternas medverkan blir viktigast för sällsyntastrategin. Bred patientmedverkan är den viktigaste framgångsfaktorn, skriver Karin Mossler. (29 feb 2024)
- Maria Westerlund: Nu ska vi med sällsynta diagnoser in i svensk sjukvård Riksförbundet Sällsynta diagnoser har pläderat för en strategi i 25 år. Maria Westerlund, förbundsordförande, förklarar varför. (27 dec 2023)
- Startskott för nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd . Karin Mossler rapporterar från regeringens hearing om en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. (29 nov 2023)
- Därför behövs en nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd Karin Mossler ger en bakgrund. (27 feb 2023)
- Patienter om strategi för sällsynta: Livsavgörande, med hjärtat i halsgropen Karin Mossler intervjuar Jana Bergholtz, CASE, och Pia Andersson, Narkolepsiforum. (7 juni 2023)
- Toppmötets nyckelfråga: Hur förbättrar vi för patienter med sällsynta sjukdomar? Många patienter med sällsynta hälsotillstånd får idag inte den vård de behöver, varken i Sverige, i Norden eller inom EU. Det var fokus för det nordiska toppmötet om sällsynta sjukdomar i Stockholm den 17 april, Nordic Rare Disease Summit 2023. (7 juni 2023)
Riksförbundet Sällsynta diagnoser har pläderat för en strategi i 25 år. Maria Westerlund, förbundsordförande, förklarar varför.
– Personer med sällsynta hälsotillstånd har ofta ett livslångt behov av vård, stöd och behandling. Men förbundets medlemsundersökningar visar att det tar lång tid att få rätt diagnos. Få erbjuds genetisk testning, trots att sällsynta hälsotillstånd ofta beror på genavvikelser. Många upplever stora brister i hälso- och sjukvården. Det finns för få svenska experter, patienter slussas fram och tillbaka i vårdsystemet och en del nekas vård.
– Ingen vet heller hur många som har ett sällsynt hälsotillstånd i Sverige, hur deras livssituation ser ut eller hur den kan förbättras, fortsätter Maria. Ingen vet vilka fungerande behandlingar som finns och information om nya når inte ut.
Så vill Riksförbundet höja vårdkvaliteten
I augusti lämnade förbundet ett fempunktsprogram med förslag till Socialdepartementet hur vårdkvaliteten ska kunna höjas genom den svenska strategin. Vid regeringens hearing för strategiarbetet den 29 november diskuterades bl.a. dessa förslag med patientföreträdare, myndigheter och organisationer.
– Vi fick bekräftelse på att förbundets fem punkter träffat rätt, säger Maria.
Ta vara på patienters erfarenhet
– Det är oerhört viktigt att patienter och patientföreträdare släpps in i strategiarbetet och att man drar nytta av vår kunskap på olika nivåer. Idag varierar patientföreträdarnas inflytande mellan de självstyrande regionerna. Strategin måste leda till att patienter tas på allvar och blir trodda, att de får vara delaktiga i sin egen behandling och vård.
Inrätta en samordnare för nationella strategin
– Idag finns det ingen upptrampad väg in i beslutande organ, ingen som har mandat att säga att ”nu knyter vi ihop det här, nu ska sällsynta in i svensk sjukvård”. Därför föreslår vi en samordnare för regeringens strategiarbete, en person som kan vara länk mellan politik, funktionshinderrörelsen och professionen, mellan forskare och företag .
Utbilda vården
– Det behövs utbildning om sällsynta hälsotillstånd, och läkare och övriga vårdprofessioner måste vilja ta till sig ny kunskap. Universitetssjukhusens 6 centrum för sällsynta diagnoser (CSD) behöver stärkas och få i uppdrag att samla och sprida den spretiga kunskap som finns. Då kan de guida läkare och vårdpersonal till var man ska hitta vad, vem och hur.
Mer forskning
– Regeringen måste ge forskningsmedel till sällsyntaområdet i forskningspropositionen 2024. Vi måste få vetenskap och beprövad erfarenhet. För det behövs patientdata och samordnade datasystem.
Tätare band mellan funktionsrättsrörelsen och vården
– Många neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), däribland autism, har visat sig bero på sällsynta hälsotillstånd. Det är ny kunskap både för sjukvården och funktionsrättsrörelsen. Vi behöver knyta tätare band för att bli mer av en gemensam röst. Vi välkomnar personer och föreningar att ta kontakt med oss, säger Maria.
Information från Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Riksförbundet Sällsynta diagnosers fempunktsprogram för en nationell strategi (pdf-dokument)
Tidigare artiklar om nationell strategi
Startskott för nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd
Patienter om strategi för sällsynta: Livsavgörande, med hjärtat i halsgropen
Toppmötets nyckelfråga: Hur förbättrar vi för patienter med sällsynta sjukdomar?

Text av Karin Mossler
Skribent som bevakar frågor om sällsynta diagnoser i reportage, intervjuer och nyheter för HejaOlika. Karin skriver även bokrecensioner och krönikor. Karin har arbetat bland annat på Socialstyrelsen, Socialdepartementet och Statens medicinsk-etiska råd, varit ledamot i Linköpings universitets styrelse och medverkat i olika statliga utredningar.