Ännu svårare att få omvårdnadsbidrag efter ny dom i HFD

En ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, gör det svårare att få helt omvårdnadsbidrag. Beslutet innebär att barn med grav hörselskada inte längre automatiskt får helt omvårdnadsbidrag.

Ett beslut som Försäkringskassan tvingat fram

Domstolen slår fast att det alltid ska göras en individuell bedömning. Detta innebär att praxis ändras till nackdel för funkisföräldrar – en försämring som Försäkringskassan länge har stridit för.

Försäkringskassan har upprepade gånger sagt nej till helt omvårdnadsbidrag för barn med grav hörselnedsättning, men har tidigare fått bakläxa i kammarrätten som ansett att helt bidrag ska beviljas.

Tusentals barn kan beröras

Domen får stor betydelse. I Sverige finns cirka 10 000 barn och unga i åldern 0–20 år som behöver hörapparat eller teckenspråk för att kommunicera, enligt Riksförbundet DHB för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning.

LÄS ÄVEN: Omvårdnadsbidrag för barn med funktionsnedsättning

Bidraget försämrades när reglerna ändrades 2019

Det aktuella fallet gäller en flicka i tioårsåldern som tidigare hade beviljats helt vårdbidrag.

Systemet med vårdbidrag byttes i januari 2019 ut mot ett helt nytt system med omvårdnadsbidrag. Övergången från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag hade utlovats att inte innebära försämringar för familjerna. Trots detta fick föräldern med den gravt hörselskadade dottern besked från Försäkringskassan om att bidragsnivån skulle minskas, från helt bidrag till tre fjärdedels bidrag.

Varför ville Försäkringskassan göra det svårare att få helt bidrag?

”Den praxis som finns i fråga om schabloniserat vårdbidrag för barn med grav hörselnedsättning är föråldrad och bör inte längre vara vägledande”, skrev Försäkringskassan i överklagandet till Högsta Förvaltningsdomstolen.

”Det finns inte någon anledning att pröva rätten till omvårdnadsbidrag för föräldern till ett barn med grav hörselnedsättning på annat sätt än rätten till omvårdnadsbidrag för ett barn med en annan funktionsnedsättning. Istället ska prövningen alltid utgå från förhållandena i det enskilda fallet.”

Försäkringskassan förlorade i kammarrätten

I den tidigare domen i kammarrätten i Göteborg hänvisades till praxis från Försäkringsöverdomstolen beträffande vårdbidrag. Kammarrätten skrev att utgångspunkten var att föräldrar till barn med grav hörselnedsättning hade rätt till helt omvårdnadsbidrag till dess barnet fyller 16 år. Kammarrätten ansåg att det inte hade kommit fram några omständigheter som motiverade att en lägre grad av bidrag beviljades för dottern.

Kammarrätten skrev även att ”lagstiftarens intentioner var att tidigare praxis skulle följas”. Kammarrätten ansåg att helt omvårdnadsbidrag skulle gälla från och med april 2019. Mål nummer 1313-21.

… men vann i Högsta förvaltningsdomstolen

Högsta förvaltningsdomstolen tyckte annorlunda, och skriver i den nya domen att ”utformningen av bestämmelserna om omvårdnadsbidrag ger uttryck för att det är varje barns individuella behov av omvårdnad och tillsyn som ska ligga till grund för prövningen. Det framgår också av förarbetena att rätten till omvårdnadsbidrag inte bör grundas på särskilda diagnoser.”

HFD anser därför att prövningen av rätten till omvårdnadsbidrag ”alltid ska baseras på en individuell bedömning av barnets behov av omvårdnad och tillsyn oavsett vilken typ av funktionsnedsättning det handlar om. Vid den bedömningen ska också föräldraansvaret och annat samhällsstöd beaktas. Eftersom kammarrätten hade beviljat helt omvårdnadsbidrag utan att göra någon sådan individuell bedömning som reglerna om omvårdnadsbidrag kräver visades målet åter dit för en ny prövning.”

Mer om domen (mål nummer 5922-21) i Högsta förvaltningsdomstolen på domstol.se

Behovet av omvårdnad hade ökat

Inför tidigare domar hade föräldern redovisat att dottern hade omfattande behov av omvårdnad på grund av grav hörselskada på båda öronen. Trots både hörapparat och cochleaimplantat samt andra hjälpmedel har dottern ett begränsat hörande. Det krävs tillsyn både dag och natt. Dottern har också selektiv mutism.

Familjen lägger ned mycket tid och resurser på att dottern ska få en bra tillvaro och goda förutsättningar. Det handlar både om säkerhet och social utveckling. Nattetid laddas hjälpmedlen och dottern kan då behöva stöd genom teckenspråk, vilket kräver ljus och leder till störd nattsömn.

Enligt föräldern har dotterns behov av omvårdnad inte minskat utan snarare ökat med stigande ålder.