Ny dom väntas begränsa personlig assistans
En ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen begränsar möjligheten att få personlig assistans för stora grupper, skriver Anna Barsk Holmbom, i denna analys.
Den 25 juni kom en ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen som troligen kommer att få mycket stora konsekvenser för vissa grupper. Domen handlar om en person som var beviljad assistansersättning för andningsgymnastik och tillsyn på grund av lungblödningar och annan andningsproblematik.
Personen beviljades assistansersättning av Försäkringskassan. Då gick det Allmänna ombudet in och överklagade beslutet. Allmänna ombudet menade att med grundläggande behov avses bara personlig hygien, måltider, att klä av och på sig och att kommunicera med andra.
Allmänna ombudet menade att det sista grundläggande behovet, ”det femte behovet” som det ofta kallas men som i lagtexten beskrivs som ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade”, endast avser personer med psykisk funktionsnedsättning.
Högsta förvaltningsdomstolen tyder förarbetet till införandet av tillägget på samma sätt som allmänna ombudet och fastställer att ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade” (”det femte behovet”) uteslutande tar sikte på personer med psykiska funktionshinder.
Det innebär att de grupper som bara beviljats personlig assistans med stöd av det femte behovet helt kan mista sin rätt till assistans.
Personer som kommer upp i 20 timmars grundläggande behov bara med stöd av ”femte behovet” kan mista den statliga assistansen och istället hänvisas till kommunal assistans enligt LSS.
Försäkringskassan om ”annan hjälp som förutsätter ingående kunskap”
Försäkringskassan skriver relativt utförligt om hur de ser på annan hjälp som förutsätter ingående kunskap. Inledningsvis fastställer de att personer som ingår i LSS personkrets i vissa fall kan ha behov av annan hjälp än rent faktisk hjälp för att få sina grundläggande behov tillgodosedda.
”Det femte behovet” handlar alltså om det hjälpbehov som inte är av rent faktisk hjälp men som behövs för att tillgodose ett grundläggande behov. Exempel på det kan vara om en person behöver kvalificerade motivations- och aktiveringsinsatser för att personen över huvud taget ska äta, klä av eller på sig, sköta sin hygien eller kommunicera.
För att det ska räknas som ett grundläggande behov räcker det inte med att någon, vem som helst, behöver säga till en person att göra något och att den då gör det. Det måste vara så att personen som ger motivations- och aktiveringsinsatserna känner brukaren väl och genom sin kunskap kan förmå honom eller henne att göra något. Brukaren bör i princip vara helt ur stånd att göra det själv utan denna insats.
Men det finns även annat som räknas till det femte behovet. Vissa medicinska skäl, så länge det inte är ren vård, kan räknas in. Det gäller främst för barn och handlar om till exempel shunt, epilepsi, astma och liknande.
Aktiv tillsyn kan också räknas som ett grundläggande behov. Det kan det göra om brukaren har ett utåtagerande aggressivt beteende, samt att det finns risk för allvarliga konsekvenser om inte en person har övervakande tillsyn över brukaren. Försäkringskassan brukar också kräva att det utåtagerande beteendet sker med en viss frekvens och att aggressiviteten är lättväckt, oförutsägbar och våldsam för att det ska räknas som ett grundläggande behov.
På samma sätt kan aktiv tillsyn på grund av medicinsk problematik räknas till det femte behovet. Det får inte vara ren vård utan måste räknas som egenvård. Ett exempel kan vara andningshjälp som läkaren har bedömt vara egenvård men där personen själv inte kan uppmärksamma problem med utrustningen och där den som utövar den aktiva tillsynen behöver kännedom om både sjukdomen som sådan och hur den yttrar sig på den enskilde personen.
Läs domslutet från Högsta Försäkringsdomstolen:
Socialförsäkringsmål 3527:14
Mera fakta: Allmänna ombudet
Information från Försäkringskassans hemsida:
Det Allmänna ombudet har möjlighet att överklaga Försäkringskassans beslut i förvaltningsdomstolarna.
Denna möjlighet används i första hand för att försöka få fram vägledande domstolsavgöranden. Allmänna ombudet kan också klaga på beslut som ombudet bedömer som helt felaktiga.
Allmänna ombudet kan klaga såväl till fördel som nackdel för den enskilde. Men allmänna ombudet överklagar inte på uppdrag av enskilda. I de mål där allmänna ombudet överklagat Försäkringskassans beslut är ombudet part ända upp i högsta instans.
Det allmänna ombudet har en självständig ställning och utses av regeringen.
