Ny funktionshinderstrategi 2021–2031: Så ska målen uppnås snabbare

Regeringen har beslutat om en ny strategi för funktionshinderpolitiken 2021–2031. Målet är att 28 myndigheter ska öka takten i arbetet för att nå jämlika levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning.
– Det ska bli 10 framgångsrika år, säger socialminister Lena Hallengren.

Funktionsrättsrörelsen får nyckelroll

Detta ska ske genom en skärpt årlig uppföljning av myndigheternas arbete, och genom ökad medverkan av funktionsrättsrörelsen. (Läs även: Funktionsrätt Sverige om strategin: Urvattnad, vag och kraftlös)

Myndigheterna måste ”aktivt involvera” personer med funktionsnedsättningar, slår regeringen fast.

28 myndigheter får ett extra tydligt ansvar för att följa upp funktionshinderfrågorna. Det ställs nya krav på systematisk granskning inom varje samhällssektor.

…liksom Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet, MFD, och dess generaldirektör Malin Ekman Aldén får en nyckelroll i att hjälpa myndigheterna att genomföra strategin.

– Med strategin vill regeringen tydliggöra betydelsen av att varje sektor i samhället tar ansvar för sin del av funktionshinderspolitiken. Därför ska myndigheterna tydligare följa upp utvecklingen inom sina respektive områden, säger socialminister Lena Hallengren.

Se videointervju med Lena Hallengren och Malin Ekman Aldén

(Textad version kommer, på grund av hög arbetsbelastning har den dock blivit fördröjd.)

Fokus på universell utformning

De 28 myndigheterna, plus Folkbildningsrådet, ska varje år redogöra vad som hänt inom fyra områden:
* universell utformning,
* befintliga brister i tillgänglighet,
* individuella stöd och lösningar för individens självständighet samt
* arbete mot diskriminering

Myndigheterna ska också redovisa vad de gjort för att bidra till ökad jämställdhet och barns rättigheter.

De årliga redovisningarna kommer sedan att ligga till grund för regeringens egen beskrivning av funktionshinderpolitiken i framtida budgetpropositioner.

De berörda myndigheterna får 300 000 kronor vardera för att utveckla sina system för uppföljning. De har också möjlighet att få stöd och vägledningen från Myndigheten för delaktighet.

Måste aktivt involvera personer med funktionsnedsättning

Regeringen betonar att det är väsentligt att myndigheterna nära samråder med och aktivt involverar personer med funktionsnedsättning, även barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem.

Funktionshinderspolitiken utgår från Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Jämställdhet är en viktig del, liksom barns rättigheter. Enligt FN:s barnkonvention ska barnens bästa beaktas i första hand vid alla åtgärder som berör dem.

LÄS ÄVEN: Sveriges funktionshinderpolitik på väg att misslyckas

Krav på statistik för att förbättra levnadsvillkor

Att regeringen skärper uppföljningen är egentligen inte oväntat. Sverige har en skyldighet enligt FN:s funktionsrättskonvention, artikel 31, att samla statistik och information som gör det möjligt att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning.

Även utredningen ”Styrkraft i funktionshinderspolitiken” från 2019 (SOU 2019:23) ligger till grund för nya strategin. Utredaren Martin Olauzon presenterade en mängd förslag på hur tuffare kraft på myndigheter kunde lyfta funktionsrättspolitiken.

Helt ny handlingsplan dröjer till 2026

Den nya strategin är mycket mer långsiktig än tidigare, och omfattar tio år, till och med 2031.

Under periodens mitt, år 2026, räknar regeringen med att lansera en helt ny nationell handlingsplan för funktionshinderpolitiken.

Myndigheterna som måste arbeta extra hårt för att nå målen

Alla myndigheter har ansvar för funktionshinderspolitiken, men följande får i uppdrag att särskilt följa upp målen för funktionshinderpolitiken.

Arbete och försörjning
• Arbetsförmedlingen
• Arbetsmiljöverket
• Försäkringskassan

Utbildning och livslångt lärande
• Myndigheten för yrkeshögskolan
• Specialpedagogiska skolmyndigheten
• Statens skolinspektion
• Statens skolverk
• Universitetskanslersämbetet

Transport
• Trafikverket
• Transportstyrelsen

Byggd miljö och samhällsplanering
• Boverket

Digitalisering
• Myndigheten för digital förvaltning
• Post- och telestyrelsen

Offentlig upphandling
• Upphandlingsmyndigheten

Hälsa, folkhälsa och social välfärd
• Folkhälsomyndigheten
• Försäkringskassan
• Inspektionen för vård och omsorg
• Socialstyrelsen

Kultur och fritid
• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
• Riksantikvarieämbetet
• Statens kulturråd

Demokratisk delaktighet
• Myndigheten för tillgängliga medier
• Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Rättsväsende
• Brottsoffermyndigheten
• Domstolsverket
• Kriminalvården
• Migrationsverket
• Polismyndigheten

Konsumentpolitik
• Konsumentverket

Krisberedskap
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap