Ny rapport: Domar från HFD rimmar illa med allas lika värde

Publicerat av
Redaktionen
Dela

FUB i Stockholms län släpper en ny rapport om LSS-domar i förvaltningsrätten. Denna gång har FUB granskat domar I HFD, Högsta förvaltningsdomstolen, som på ett avgörande sätt har påverkat tolkningen av LSS, lagen om stöd och service.

Domarna har granskats utifrån LSS målsättning om att även personer som tillhör LSS personkrets ska kunna leva som andra, genom samhällets stöd.

Domar från kammarrätterna eller HFD är inte bindande, men ofta åberopas de både av myndigheter och enskilda.

Domar från HFD är prejudicerande, det vill säga vägledande för rättstillämpningen. Men det är ändå inte självklart hur pass stor påverkan en dom i HFD har på andra LSS-mål. Vad gör man om en dom från högsta instans skulle anses strida mot LSS?

FUB:s rapport analyserar domarna från HFD för att klargöra vilken betydelse de bör ha som prejudikat.

FUB har också analyserat vilka konsekvens domnarna har inneburit för enskildas möjlighet att leva som andra, vilket är intentionen med LSS.

Man har valt att analysera åtta domar från HFD som har haft en stor påverkan på den rättsliga tillämpningen ute i kommunerna. Trots att prejudikat inte är formellt bindande är benägenheten att följa prejudikat hög i Sverige. Rapportens skribenter har därför analyserat om prejudikatvärdet är stort eller om det faktiskt är litet.

“Den humanistiska människosynen innebär att människan alltid är att betrakta som en individ med ett värde i sig.”
Prop. 1992/93:159, s. 43.

FUB:s analys visar att det endast är två domar från högsta instans som bidrar till att förverkliga målet i LSS. Resterande sex domar försvårar eller strider mot målet. Det är tre mål som strider mot LSS och tre som försvårar förverkligandet av LSS.

Rapporten visar att den aktuella debatten om möjligheten att leva ett självständigt liv är mycket relevant. Skillnaden är stor mellan de som bor i gruppbostad och de som har personlig assistans. Det är ett exempel på ett område där HFD-domarna har påverkat utvecklingen, enligt rapporten.

Av de sex domar som inte ligger i linje med LSS lyfter rapporten fram följande konsekvenser:

* Dålig personlig ekonomi (fyra av domarna berör ekonomin).
* Osäkerhet i om LSS-insatser finns eller tas bort.
* Större boenden.
* Sämre möjligheter för de som inte har personlig assistans.

Domar från Högsta förvaltningsdomstolen har, enligt studien, visat sig ha stor betydelse för utvecklingen av LSS, inte bara som klargörande av rättsläget.

Domarna har haft stor betydels dels för att kunskapen om hur prejudikat ska tolkas är bristfällig, dels för att domstolen tolkar LSS restriktivt.

Problemen med bristande kompetens i domstolarna är tydlig.

Myndigheten för Delaktighet redovisade i sin “Utvärdering och analys av funktionshinderpolitiken 2011-2016”:

”Domstolsverkets slutredovisning visar att kunskapen fortfarande är på en väldigt låg nivå hos alla yrkesgrupper inom domstolarna. Exempelvis uppger endast en av fem domare att de känner till innehållet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ingen svarande domare uppger att de har god kunskap om innehållet i konventionen och var sjunde domare uppger att de inte känner till att konventionen finns”.

FUB-rapportens slutsats är att ”troligtvis skulle vi få ett liknande utfall om frågan gällt LSS istället för FN-konventionen”.

Skribenternas slutord är:

”Vi säger i Sverige att vi värnar principen om alla människors lika värde. Domarna i denna rapport vittnar emellertid om någonting annat. En restriktiv lagtolkning av LSS rimmar nämligen väldigt illa med just den principen.”

FUB-rapporten finns på länsförbundets hemsida på fubstockholmslan.se/rapporter/

Artikeln publicerades 2017-03-28