Nya arbetsmarknadsstöd dröjer trots dyster utveckling

Publicerat av
Valter Bengtsson
Dela

Osäkerheten är stor kring regeringens planer för arbetsmarknadsstöd till personer med funktionsnedsättningar.
– Vi försöker ta ett samlat grepp om vad som är viktigast att göra, sa statssekreterare Erik Nilsson vid seminarium på torsdagskvällen.

– Vi bereder och räknar på förslagen i Funka-utredningen men jag vågar inte säga vad vi kommer fram till, sa Erik Nilsson som är statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Han sa vidare att höjda takbelopp för lönesubventioner är ett av de förslag som är aktuella.
– Det är dyra reformer men finns bland det vi tittar på, sa Erik Nilsson.

Otåligheten är stor inom funktionshinderrörelsen. De flesta ställer sig bakom ett snabbt genomförande av höjda lönebidrag, snabbare tillgång till hjälpmedel och andra förslag från Funka-utredningen.

– Funkautredningen finns redan på bordet och väntar bara på att verkställas, sa Victoria Öjefors Quinn, vice ordförande i Synskadades riksförbund.

Men regeringen skyndar alltså långsamt – och nöjer sig än så länge med en mycket allmän vision om bättre matchning och mer utbildningsplatser.
– Trots att sysselsättningen på senare tid har ökat kraftigt har arbetslösheten inte minskat bland personer med funktionsnedsättning, sa Erik Nilsson.

– Den förra regeringen ville att marknaden skulle lösa problemen genom att försämra ersättningssystemen och satsa på låglönejobb. Vi vill istället möta utmaningen genom en mycket mer aktiv arbetsmarknadspolitik.

– Vi tror att nästan alla VILL arbeta men att det behövs insatser för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta de jobb som finns. På många områden finns idag stor arbetskraftsbrist – inom exempelvis vård, omsorg, skola och även privata näringslivet.

Ett problem Socialdemokraterna vill lösa är att pengar till arbetsmarknadsstöd är ”inlåsta” i olika insatser.
– Vi försöker ändra systemet så att pengarna lokalt ska kunna styras till behoven, sa Erik Nilsson.

 

Erik Nilsson: Regeringen funderar på ett nytt stöd till ideella föreningar som behöver anställa medarbetare men vill slippa arbetsgivaransvaret. Foto: Linnea Bengtsson.

 

Flex-jobb utlovades i regeringsdeklarationen i höstas, men sedan dess har inget hänt.
– Vi ska titta på Flex-jobb även om vi inte är säkra på att vi ska följa den danska modellen, sa Erik Nilsson.

Hög prioritet har satsningar på fler utbildningsplatser, något som regeringen dock tvingades skjuta på framtiden när man förlorade omröstningen om årets statsbudget.
– Utbildning är det smartaste sättet att minska arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättningar, sa Erik Nilsson.

Inför kvotering av jobb till personer med funktionsnedsättningar, löd ett förslag från professor Magnus Tideman.

– Funktionshindrade har haft ett sanslöst tålamod. Under många år har man gjort olika försök för att förbättra stöden men inget har haft någon större effekt. Kvotering är kanske inte den bästa lösningen på sikt, men behövs för att ta ett nästa steg, sa Magnus Tideman.

Erik Nilsson avvisade förslaget och sa att det inte förekommit några diskussioner alls om att införa en kvoteringslag.

Sociala företag ser den nya regeringen dock som en viktig del av lösningen.
– Ylva Johansson har inlett en dialog med sociala företag om hur de kan spela en positiv roll för fler. Vi vill avskaffa Fas 3 och där ser vi sociala företag som EN del av svaret.

Erik Nilsson sa vidare att regeringen funderar på en ny modell för stöd till ideella föreningar som vill anställa personer med funktionsnedsättningar.
Modellen går ut på att föreningar ”anställer” medarbetare, medan kommunen blir en mellanhand som tar det formella arbetsgivaransvaret.

   

Artikeln publicerades 2015-02-05