Bidragsbrottsutredningen om straffavgifter och bidragsspärr

”Tillit är bra, men kontroll är bättre”, betonade regeringens utredare Amir Rostami och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) när bidragsbrottsutredningens förslag presenterades i september 2023. Utredningen föreslår flera nya åtgärder för att stoppa felaktiga utbetalningar; sanktionsavgifter, bidragsspärr och fler kontroller.

 

LÄS ÄVEN:
Förslag om bidragsspärr slår blint – du kan förlora allt

Anna Tenje har bråttom med bidragsspärr

Regeringen har bråttom med beredningen av förslagen om bland annat bidragsspärr.

– Att stärka arbetet mot välfärdsbrottslighet är otroligt viktigt eftersom det kostar samhället mångmiljardbelopp årligen. Under alldeles för många år har alldeles för lite gjorts. Nu är det angeläget att agera, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Ett delbetänkande har tidigare varit ute på remiss. Förslaget om straffavgifter, eller ”administrativa sanktionsavgifter”, fick då hård kritik för att misstag eller missförstånd skulle kunna straffas lika hårt som bedrägerier. Trots kritiken är förslaget oförändrat.

Nya åtgärder mot bidragsbrott – vad innebär de?

Vad betyder de nya föreslagna åtgärderna för dig som tar emot olika bidrag och stöd? Nedan finns de viktigaste punkterna i utredningen ”Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen”, SOU 2023:52.

LÄS KOMMENTAR:
Det ska vara enkelt att göra rätt och svårt att göra fel

Vem kommer att utreda bidragsbrott?

Idag utreds bidragsbrott av polis och åklagare. Utredningen föreslår att uppgiften flyttas till Ekobrottsmyndigheten.

Kommer det att bli enklare att göra rätt?

Bidragsbrottsutredningen föreslår att myndigheterna ska tvingas arbeta mer med att förebygga brott, och det ska ske på ett hållbart och kunskapsbaserat sätt. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen föreslås få ett ansvar att förebygga brott.

Utredningen föreslår också att alla regelverk – gamla och nya – ses över för att kunna förhindra brott från grunden. Dagens olika bidrag och ersättningar tycker utredaren är ett oöverskådligt lapptäcke. ”Tillit är bra, men kontroll är bättre”, menar utredaren.

För att stärka den övergripande kontrollen föreslår utredaren att det hos Ekonomistyrningsverket, ESV, skapas en ny funktion kallad ”Rådet mot välfärdsbrott”. Rådet ska dels granska regelförslag så att dessa ger ett bättre skydd mot brott, dels ge praktiskt stöd och vägledning.

Genom att öka uppgiftslämnandet mellan myndigheter tror utredaren också att fel kommer att förhindras. Myndigheter ska kunna hämta information från andra myndigheter både om den försäkrade, andra personer och juridiska personer (företag). Vidare ska kommuner kunna hämta inkomstuppgifter från Skatteverket. Dessutom föreslås att myndigheter ska kunna hämta uppgifter från banker när det finns misstanke om felaktigheter.

Försäkringskassan och andra myndigheter arbetar redan med att förenkla och förtydliga reglerna, så att enskilda och företag inte ska orsaka felutbetalningar av misstag. Försäkringskassan har fått detta i uppgift under flera år, via regleringsbreven från regeringen. Fortfarande är det dock vanligt att Försäkringskassan kritiseras för att ha otydliga regler och att retroaktivt ändra beslut och policys.

Omedvetna misstag – ska de straffas lika hårt som avsiktliga brott?

Bidragsbrottsutredningen har föreslagit nya administrativa sanktionsavgifter för att bestraffa enskilda och företag som orsakar felaktiga utbetalningar. Sådan straffavgift ska kunna tas ut även om det handlar om en utbetalning som aldrig genomförts. Som exempel nämns att en person missar att anmäla flytt, separation eller ändrad inkomst vilket ”hade kunnat leda till” en felaktig utbetalning.

Här handlar det inte om att fastställda bidragsbrott, utan dessa avgifter ska kunna tas ut direkt av Försäkringskassan och andra myndigheter. Därmed ska resurser också frigöras för att kunna koncentreras mot allvarlig brottslighet.

Förslaget kom i ett delbetänkande sommaren 2022, och har kritiserats hårt av remissinstanser som ISF, funktionsrättsförbund, MFD, Socialstyrelsen och JO.

LÄS MER OM KRITIKEN MOT DELBETÄNKANDET:
Ny straffavgift kan drabba oskyldiga lika hårt som kriminella

Förslaget skulle i praktiken innebära att personer som gör omedvetna fel skulle kunna straffas lika hårt som de som medvetet försöker lura till sig bidrag. Det skulle också kunna innebära att enskilda straffas för att en myndighet har gett bristfällig eller felaktig information.

Trots kritiken har förslaget om sanktionsavgifter inte ändrats, utan förslaget är fortfarande att de ska införas 2024. Utredaren Amir Rostami säger dock till HejaOlika att förslaget kan behöva ses över, bland annat med tanke på kritiken från JO. Och ett införande 2024 bedöms inte heller realistiskt idag.

Bidragsbrottsutredningen föreslår även ett nytt register, hos Utbetalningsmyndigheten, över beslutade sanktionsavgifter. Där ska samlas uppgifter om vem som fått en sanktionsavgift, hur stor den var och för vilken förmån eller vilket stöd som avgiften beslutades. Uppgifter i sanktionsavgiftsregistret ska omfattas av sekretess och får bara lämnas ut på begäran av vissa aktörer och av den som förekommer i registret.

Hur skyddas rättssäkerheten för personer som gör misstag eller får felaktig information?

Bidragsbrottsutredningen har många repressiva åtgärder för att stoppa bidragsbrott. Rättssäkerheten för enskilda uppmärksammas inte lika mycket. Amir Rostami menar dock att förslagen om nya åtgärder mot bidragsbrott har många ”ventiler” som ska förhindra att enskilda, som inte medvetet har försökt lura till sig pengar, ska hamna i svårigheter.

De nya sanktionsavgifterna ska kunna efterskänkas av myndigheter om de bedöms slå oskäligt hårt. Detta bygger förstås på att det finns en välvilja hos myndigheten ifråga. Sanktionsavgifter ska kunna överklagas, men utredningen avvisar att det borde finnas någon form av juridisk hjälp för den som vill överklaga felaktiga avgifter.

Vidare ska den nya bidragsspärren inte gälla ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag).

Vad innebär den nya bidragsspärren?

En ny bidragsspärr föreslås för de som döms för bidragsbrott, eller får strafföreläggande av åklagare.

  • Den som fått bidragsspärr hindras från att få sådana bidrag och stöd som omfattas av bidragsbrottslagen.
  • Spärrtiden ska uppgå till mellan sex månader och tre år. Vid grovt bidragsbrott ska bidragsspärren gälla minst ett år.
  • Om det finns särskilda skäl ska man kunna göra undantag från bidragsspärren.
  • Utredaren bedömer att 200–250 personer per år kommer att få bidragsspärr. Utan det föreslagna systemet med sanktionsavgifter bedöms det bli betydligt fler.

Hur omfattande är bidragsbrotten idag?

Bidragsbrotten bedöms motsvara ungefär en (1) procent av statens sammanlagda utbetalningar på cirka 728 miljarder kronor i förmåner och stöd (2021).

Uppskattningarna av omfattningen av bidragsbrott är mycket osäkra. Det går inte att dra några säkra slutsatser om utvecklingen, konstaterar bidragsbrottsutredningen. Det beror bland annat på att polis, åklagare och myndigheter räknar på olika sätt.

Diagrammet nedan visar antalet anmälningar enligt bidragsbrottslagen 2008-2022. Ökningen (och minskningen) beror främst på utvecklingen av bidragsbrott mot Försäkringskassan.

Bidragsbrottens utveckling enligt bidragsbrottsutredningen 2023
Bidragsbrottens utveckling enligt bidragsbrottsutredningen 2023.

Olika rapporter och utredningar har ofta hänvisat till varandra, utan att göra egna beräkningar. Bidragsbrottsutredningen bygger också sina bedömningar på vad som skrivits i andra rapporter.

Oavsett dessa informationsbrister menar utredningen att felaktiga utbetalningar år 2021 kan uppskattas till 14,6 miljarder kronor. Drygt hälften av detta eller 7,4 miljarder kronor uppskattas vara bidragsbrott. Detta motsvarar en hundradel av statens totalt 728 miljarder kronor i förmåner och stöd (enligt ESV 2021).

Fler siffror ur utredningen:

  • De sökande bedömdes orsaka 90 procent av de felaktiga utbetalningarna, motsvarande cirka 13 miljarder.
  • 10 procent av det uppskattade beloppet för misstänkta bidragsbrott polisanmäldes (734 miljoner kronor).
  • Av de misstänkta bidragsbrott som polisanmäls klaras cirka 40 procent upp.
  • Mindre än 1,5 procent av lagförda bidragsbrott avser grova bidragsbrott.

Hur mycket bidragsbrotten skulle minska med utredningens alla förslag är högst osäkert.

”Även om det bara skulle bli en förhållandevis liten preventiv effekt i form av minskade felaktiga utbetalningar orsakade av enskilda om exempelvis 5 procent skulle det leda till en uppskattad besparing på 650 miljoner kronor”, skriver utredaren.

Vem begår bidragsbrott?

Den största gruppen av personer som var misstänkta för bidragsbrott var tidigare ostraffade, enligt utredningen som hänvisar till en rapport från BRÅ 2016. ”De beskrivs som personer där livet kom lite emellan. Många angav att de befann sig i en svår period i livet och därmed behövde dryga ut vardagsekonomin. Bakomliggande orsaker kunde vara skulder, missbruksproblem och arbetslöshet. I många fall hade de misstänkta haft svårt att förstå villkoren för förmånerna och hur de skulle fylla i en ansökan”, heter det i utredningen.

En annan grupp utnyttjar bidragssystemen mer planerat. Gruppen utgörs av personer som av vänner eller familj hade lärt sig brottsupplägg och hur man utnyttjar välfärdssystemen. Ofta bestod brotten i att arbeta svart parallellt med ersättning från Försäkringskassan, kommunen eller en arbetslöshetskassa.

En tredje grupp är personer som ägnar sig åt storskalig ekonomisk brottslighet eller organiserad brottslighet.

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tog på onsdagen emot bidragsbrottsutredningens slutbetänkande från utredare Amir Rostami.
Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) och utredaren Amir Rostami på onsdagens presskonferens.

Vilka bidrag och stöd har mest felaktiga utbetalningar?

Enligt utredningen toppas listan av dessa förmåner när det gäller högst felutbetalda belopp:

  • sjukpenning (1,7–2,6 miljarder kronor)
  • assistansersättning (1,1–2,9 miljarder kronor)
  • tillfällig föräldrapenning (1,3–1,5 miljarder kronor)
  • lönebidrag 0,9–1,8 miljarder kronor)

De förmåner som har störst andel felaktiga utbetalningar är dessa:

  • bostadsbidrag (16–20 procent)
  • lönebidrag (8–16 procent)
  • tillfällig föräldrapenning (13–15 procent)
  • nystartsjobb (7–15 procent)

Utredningen reserverar sig för att uppgifterna är mycket osäkra. Felaktiga utbetalningar behöver inte innebära att det gjorts avsiktliga fel – felen kan bero på krångliga regler.

Försäkringskassan bedömer till exempel att endast 31 procent av de felaktiga utbetalningarna inom bostadsbidrag är misstänkt avsiktliga fel, medan motsvarande uppskattad andel för föräldrapenning är 79 procent.

För assistansersättning varnar utredningen för extra stor osäkerhet eftersom uppskattningen bygger på den omstridda metoden ”expert elicitation” som innebär att man uppskattar okända kvantiteter.

Bidragsbrottsutredningen – i en bild

Illustration från bidragsbrottsutredningen 2023
Illustration från bidragsbrottsutredningen 2023.

Vad händer nu med bidragsbrottsutredningens förslag?

Bidragsbrottsutredningen överlämnades till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje den 6 september. Hon meddelade då att utredningen ska gå ut på remiss.

Utredningen har följande tidsplan för olika åtgärder:

  • Nya regelverk och utökad uppgiftsinhämtning bör träda i kraft 1 januari 2025.
  • Den nya bidragsspärren bör börja gälla 1 januari 2026.
  • Den 1 januari 2024 börjar den nya Utbetalningsmyndigheten sitt arbete.
  • Nya sanktionsavgifter har föreslagits till 1 januari 2024, men den tidsplanen kommer inte att hålla.

Anna Tenje: Hur blir det med bidragsbrottsutredningens sanktionsavgifter?

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje svarar på 7 frågor från HejaOlika om bidragsbrottsutredningens förslag om administrativa sanktionsavgifter.

Vad är dina tankar om förslaget till sanktionsavgifter, som fått mycket kritik i remissbehandlingen av delbetänkande?
– Nu har Amir kommit med slutbetänkandet, och vi får se det som en helhet tillsammans med delbetänkandet, och inhämta nya synpunkter genom ett nytt remissutskick för helheten. Sedan får vi göra samlad bedömning i regeringskansliet av vilka förslag vi går vidare med.

Kommer förslaget om sanktionsavgifter att göras om, för att möta kritiken?
– Jag vill inte föregå beredningen, vi får återkomma till om det blir avgifter.

Men ett införande 2024 är inte rimligt längre?
– Jag tror att utredaren själv var inne på att 2024 är väl optimistiskt. Vi har ännu inte påbörjat arbetet med att ta in helheten, och det är viktigt att det arbetet blir rätt och riktigt. Ska vi bygga system mot bidragsbrott så måste det bli hållbart, och täppa till hålen som krävs, men inte på ett sätt så att vi skjuter oss själva i foten. Detta får ta den tid det tar för att detta ska bli rätt och riktigt, men givetvis med syftet att få stopp på bidragsbrotten och det enorma läckaget till helt fel fickor.

Kan du garantera att det blir rättssäkert, så att enskilda inte straffas för omedvetna misstag?
– Som jag sa, jag föregår inte den beredning som kommer att äga rum. Men jag kan konstatera att det pågår ett viktigt arbete när det gäller att göra rätt från början. Det ska vara lätt att göra rätt. Det ska vara tydligt och transparent, så att de felaktiga utbetalningar som beror på oavsiktliga fel minskas lika dramatiskt som bidragsbrottsligheten. Det handlar om att jobba på två fronter samtidigt. Det viktiga är att vi har legitimitet för vårt system.

Presskonferensen om bidragsbrottsutredningen handlade inte så mycket om att det ska vara lätt att göra rätt?
– Det uppdraget ligger inte i den här utredningen, utan är ett annat pågående arbete som är väldigt påtagligt både hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det är en prioriterad fråga hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten och finns med i regleringsbrevet.

Borde det inte finnas med i det här paketet, att det ska vara lätt att göra rätt?
– Den här utredningen har som syfte att beivra bidragsbrott och stärka myndigheterna, inte att ta upp de frågor som du nämner.

Mera fakta om bidragsbrott

Vad är bidragsbrott?

Åklagarmyndigheten beskriver att det kan vara bidragsbrott att lämna oriktiga uppgifter och därmed orsakar risk för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut, eller betalas ut med ett för högt belopp.

I vissa fall kan det också vara bidragsbrott att låta bli att anmäla ändrade förhållanden om uppgiften är av betydelse för det bidrag man får. För att det ska vara fråga om brott krävs att man har haft uppsåt, det vill säga att man är fullt medveten om att man gör fel, eller att man har varit grovt oaktsam, vårdslös eller slarvig.

Nuvarande bidragsbrottslag omfattar bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna.

Det vanligaste straffet för bidragsbrott är villkorlig dom och dagsböter. Om brottet är ringa eller mindre allvarligt blir straffet oftast böter. Om brottet är grovt kan man dömas till fängelse, vilket bland annat har skett när assistansersättning felaktigt betalats ut till mycket höga belopp.

Mer om bidragsbrottsutredningen

Regeringens pressmeddelande och video från presskonferensen om bidragsbrottsutredningen slutbetänkande.

Nedladdning av bidragsbrottsutredningen Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen SOU 2023:52

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *