Nya diskrimineringslagen – ett lyft för dina rättigheter i skolan

Den 1 januari 2015 skärps diskrimineringslagen. Bristande tillgänglighet blir en form av diskriminering. Och skolan är ett av de områden där lagen kan få allra störst betydelse.

11 frågor och svar om diskrimineringslagen i skolan

Lagen förbjuder olika former av diskriminering. Den som drabbas av diskriminering kan få hjälp att ingå förlikning, som exempelvis kan leda till att diskrimineringen upphör, eller få diskrimineringsersättning.

Det är fortfarande osäkert exakt vad som kommer att betraktas som diskriminering.Det är upp till domstolen att tolka lagen och besluta om enskilt fall är att betrakta som diskriminering eller ej. De första domarna blir vägledande.

Här nedan svarar juristen Annika Jyrwall Åkerberg på 11 frågor om den nya lagens betydelse för elever med funktionsnedsättningar.

1. Vilken betydelse har det för skolan att en skärpt diskrimineringslag träder i kraft 1 januari 2015?

Genom den nya bestämmelsen, om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering, har skyldigheten att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet utvidgats att omfatta samtliga skolformer samt mer än bara lokaler.

2. Gäller det nya diskrimineringsförbudet alla utbildningar, eller finns det undantag?

Det nya diskrimineringsförbudet omfattar alla utbildningar, från förskola till högskola via grundskola, gymnasium Komvux, särvux/lärvux, folkhögskolor osv.

Det finns ingen lista över vilka utbildningsformer som omfattas av diskrimineringsförbudet. Detta enligt devisen, ingen nämnd, ingen glömd.

Undantag har endast gjorts för ”privata” undervisningar, till exempel om en pensionerad lärare hjälper grannbarnen med deras läxor. Privatundervisning som vänder sig till allmänheten omfattas dock av lagen.

3. Täcks all verksamhet inom skolan in av diskrimineringsförbudet?

Ja, alla delar som hänför sig till utbildning omfattas, även fritids. Det kan exempelvis handla om åtgärder för att en enskild elev eller student ska kunna komma in i skolan och använda de områden i skolan som är nödvändiga i utbildningen, exempelvis matsalen och klassrum för specifika ämnen såsom slöjd och idrott.

Det kan även handla om skäliga åtgärder för att elever ska kunna delta i alla delar av själva undervisningen. Det kan till exempel handla om att eleven ska få skriftliga arbetsuppgifter i ett för eleven läsbart format eller att läraren tar hänsyn till att en elev, på grund av en funktionsnedsättning, måste ha lugnt i klassrummet för att kunna fokusera och koncentrera sig på uppgiften.

Graden och omfattningen av bestämmelsens användning och räckvidd måste dock definieras av domstolarna som skapar rättspraxis genom vägledande domar.

4. Räcker inte skollagen för att alla elever ska få samma möjligheter – behövs även en diskrimineringslag?

Tyvärr visar granskningar från Skolinspektionen och statistik från exempelvis f d Ungdomsstyrelsen att många elever med funktionsnedsättning inte får det stöd de behöver för att kunna delta i alla delar av skola och utbildning.

En anmälan enligt diskrimineringslagen medför ett nytt påtryckningsmedel på skolan och kan även leda till att en enskild elev får diskrimineringsersättning. På skolformer som inte omfattas av skollagen ger den nya bestämmelsen i diskrimineringslagen studenten och kursdeltagaren nya möjligheter. Den tidigare bestämmelsen om skäliga anpassningar omfattade bara högskolan, den nya bestämmelsen omfattar all utbildningsverksamhet.

5. Diskrimineringslagen förbjuder ”bristande tillgänglighet”, men vad betyder det i praktiken i skolans värld?

Vilka åtgärder en skola behöver vidta för att inte göra sig skyldig till bristande tillgänglighet avgörs dels av andra regelverk, dels utifrån en skälighetsbedömning där hänsyn kan tas till ekonomiska och praktiska förutsättningar, kontakten mellan utbildningen och de enskilde samt andra omständigheter som brand- och säkerhetsföreskrifter och risk för människors hälsa.

Det är omöjligt att beskriva exakt vilka åtgärder en skola behöver vidta för att inte göra sig skyldig till diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Det måste avgöras från fall till fall.

Annika Jyrwall Åkerberg.

6. Vilken betydelse i skolan har andra lagar som plan- och bygglagen, tobakslagen, miljölagen och arbetsmiljölagen?

Dessa lagar sätter ramarna för vilka åtgärder en skola behöver vidta. Om skolan lever upp till dessa lagars bestämmelser kan skolan inte göra sig skyldig till diskriminering. Detta även om en elev skulle behöva mer långtgående åtgärder för att bättre kunna ta del av alla delar av utbildningen.

Vilken rätt till anpassningar och stöd i utbildningen som föreligger beror på vilka bestämmelser som gäller för berörd utbildning. Till exempel skiljer sig skollagens bestämmelser åt mellan olika skolformer. Inom bland annat grundskolan och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer gäller skollagens bestämmelser om så kallat särskilt stöd (3 kap. 6–12 § skollagen). För en elev inom grundskolan och motsvarande skolformer innebär dessa bestämmelser till exempel att det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Inom dessa skolformer finns således en relativt långtgående rätt till olika typer av stöd, vilket även påverkar bedömningen av vilka åtgärder som kan anses skäliga för att göra utbildningen tillgänglig.

Diskrimineringslagens förbud mot bristande tillgänglighet omfattar alla elever som har funktionsnedsättning. I fall när lagar som rör tillgänglighet i skolan endast hänför sig till vissa funktionsnedsättningar finns ändå ett ansvar att vidta åtgärder för att det inte ska vara diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Den nya bestämmelsen kompletterar och förstärker alltså de bestämmelser om tillgänglighet som finns i andra lagar.

Av förarbetena kan man läsa att i fall där det inte finns bestämmelser i annan lag ska ändå enklare åtgärder för tillgänglighet vidtas. Vad som anses vara enklare åtgärder måste avgöras från fall till fall. Ju tydligare skrivningar det finns i andra lagar ju större skyldighet har skolan att göra utbildningen tillgänglig för den enskilde eleven.

Diskrimineringsförbudet i form av bristande tillgänglighet omfattar inte skyldighet att förändra kurser eller utbud av nya kurser. Endast tillgängliggörande av skolor och kurser som redan finns.

7. Vad innebär det att det ska göras en ”skälighetsbedömning”? Slipper man göra anpassningar om det inte finns pengar till det?

Nej, enligt svensk funktionshinderpolitik ska den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen gälla. Det innebär att verksamheter har ett ansvar att göra verksamheten tillgänglig för alla människor. Kostnader för arbetet ska finansieras inom den ordinarie verksamheten.

Vad gäller tillgänglighet för en enskild elev kan hänsyn tas till ekonomiska förutsättningar. Finns det inte några pengar så finns det inga pengar och då kan det, typiskt sett, inte vara fråga om diskriminering. Åtgärder som inte kostar så mycket pengar, till exempel lärarens bemötande för att göra lektionen tillgänglig för eleven måste dock ändå vidtas. En avvägning av skolans resurser måste alltid göras. Avvägningar i hur pengar används är en viktig del i bedömningen. Om det fanns pengar men skolan valde att lägga det på något annat kan diskrimineringsförbudet vara tillämpligt.

En intressant fråga för rättsutvecklingen är alla de fall när friskolor tar ut vinst. I dessa fall finns uppenbarligen pengar varför underlåtenhet att vidta åtgärder för en enskild elev med största sannolikhet skulle kunna utgöra diskriminering.

För bedömningen måste dock även hänsyn tas till praktiska förutsättningar och andra omständigheter.

8. Om man inte tycker att skolan följer lagen, vart vänder man sig då för att klaga?

Om man tycker att skolan inte vidtagit åtgärder för tillgänglighet kan man vända sig till olika myndigheter. Det bästa är dock alltid att i första hand vända sig till sin lärare och sedan till sin rektor. Även skolsköterskan brukar kunna hjälpa elever att framföra önskemål för att elevernas skolgång ska fungera bra.

Om skolan inte lyssnar kan eleven vända sig till Skolinspektionen. Skol­inspektionens granskningar utgår från skollagen, läroplaner och andra regler som finns för verksamheten. Skolinspektionen kan med hjälp av vitesförelägganden ställa krav på att missförhållandena avhjälps.
Eleven kan även vända sig till Arbetsmiljöverket som kan undersöka situationen och med hjälp av vite ålägga skolan att vidta åtgärder för en god arbetsmiljö.

Beslut om åtgärdsprogram ska anmälas till Skolväsendets överklagandenämnd.

Att anmäla fallet som en fråga om diskriminering innebär ett extra påtryckningsmedel på skolan. Anmälningar om bristande tillgänglighet som en form av diskriminering kan exempelvis göras till Diskrimineringsombudsmannen eller till någon diskrimineringsbyrå. Om underlåtenheten att vidta skäliga anpassningar i det enskilda fallet anses vara diskriminering i form av bristande tillgänglighet, kan eleven få diskrimineringsersättning.

Bristande tillgänglighet i högskolan ska anmälas till  Överklagandenämnden för högskolan.

Det är viktigt att anmäla fall. På så sätt kommer fallen med i olika rapporter som sedan kan vara jätteviktiga för att påverka olika regelverk i Sverige.

Annika Jyrwall Åkerberg ser fram emot den nya diskrimineringslagen.

9. Hur starkt är skyddet mot diskriminering i skolan, tycker du?

Den nya bestämmelsen ger elever helt nya möjligheter. På skolans område finns ganska omfattande regelverk varför skyldigheten särskilt i grundskolan är omfattande. Jag tror att den nya bestämmelsen, om den börjar åberopas och används av enskilda elever, kan underlätta mycket även för elever som idag inte alls får det stöd de behöver och som de har rätt till enligt befintliga lagar.

10. Om man nekas att få kompensatoriska hjälpmedel (till exempel för att få läxan uppläst), är det ett fall av diskriminering?

Det beror på vem som sagt nej till hjälpmedlet. Är det skolan som nekar en elev ett sådant hjälpmedel bör det kunna omfattas av diskrimineringsbestämmelsen.

Om det är så att det är någon annan instans i samhället, till exempel en hjälpmedelscentral, som nekat hjälpmedlet måste det beslutet överklagas enligt de regler som gäller för den samhällsinstansen.

11. Vilka frågor tycker du själv bör anmälas och prövas så snart som möjligt?

Relationen mellan ekonomiska förutsättningar och vinster i välfärden tror jag är jätteviktig att få tydlig rättspraxis om.

Likaså relationen mellan de olika avvägningarna för skälighetsbedömning. Ta exempelvis den nya lagtextens krav på ”varaktighet” i relationen mellan en som upplever sig diskriminerad och en verksamhetsutövare. Hur ser lagstiftaren på att exempelvis en person som på grund av sin funktionsnedsättning, behöver göra högskoleprovet i ett enskilt rum eller få en mer avskild plats i salen där provet ska skrivas och det faktum att det inte finns någon varaktig relation i detta enskilda fall. Jag tror det är viktigt för rättstillämpningen att vi får några vägledande avgöranden.

Generellt sett tror jag att det är viktigt att anmäla alla typer av fall så att lagens bestämmelser verkligen uppmärksammas.

Jag tror och hoppas att skolor hellre vill lägga pengar på åtgärder för tillgänglighet än på ersättning till enskilda elever. Genom att anmäla fall, och därmed uppmärksamma skolor på att det faktiskt kan vara en fråga om diskriminering som kan leda till att skolan måste betala diskrimineringsersättning, tror jag skulle kunna leda till att fler skolor börjar fundera på hur de kan skapa en bättre arbetsmiljö för en mångfald av elever. Något som är viktigt för alla barn.