Nya hjälpmedel ger alla barn en röst

Det finns poddar för nästan allt. Humor, mode, mat och motion är bara några exempel på ämnen som berörs. I podden kan tankar förmedlas, åsikter spridas och känslor blottas. Med hjälp av en podd är det lättare att nå ut med någonting man vill förmedla och brinner för.

PODD som hjälpmedel för kommunikation

Barn som är i behov av AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) använder också en PODD, men då som ett hjälpmedel.

På samma sätt som att personer som sänder poddradio vill förmedla ett budskap, blir PODD:en ett sätt för barn som saknar eget tal att kunna uttrycka sin vilja. Detta görs med hjälp av bildkommunikation.

På Stockholms habiliteringsenheter är PODD:en ett av många kommunikationshjälpmedel.

Här går barn mellan 2-6 år med främst motoriska funktionsnedsättningar, men som också kan ha svårt att uttrycka sig i tal.

Spelar på datorn med bara ögonen

Koncentrationen är stor när ett av barnen på Ballongen spelar dataspel med hjälp av sina ögon. Idag är det ett bondgårdsspel som spelas. Med ögats hjälp, som fungerar som muspekare, öppnas och stängs ladugårdsdörren och ut kommer olika bondgårdsdjur. Det krävs precision och tålamod. Glädjen är stor när barnet lyckas.

– Vad bra du har blivit! uppmuntrar logopeden Viire Kask.

Det märks tydligt att det har spelats och övats hemma.

– Det är det bästa, säger Viire, när vi här på habiliteringsenheten, förskolan och hemmet samarbetar.

Foto på hjälpmedlet Podd.
Hjälpmedlet PODD.

Ögonstyrning anpassad för varje barn

Till Ballongen kommer barnen två dagar i veckan. De flesta går annars på sin förskola. Här får de hjälp med det som de behöver öva lite extra på. Det finns en stor och bred kunskap i arbetslaget och dagarna är planerade för både lek i grupp och individuellt.

Idag har svårighetsgraden på bondgårdsspelet ökat något. Det går att anpassa ögonstyrningen efter varje barns förmåga och behov. För detta barn krävs nu ytterligare koncentration, då en sekund av extra ögonfokus har lagts på innan ladugårdsdörren öppnas. Det märks att barnet blir trött fortare.

– Vill du säga någonting? frågar barnets resurs.

Hon har läst av barnets ljud och rörelser och klickar vidare på datorn till PODD:en.

Här kan barnet välja mellan olika bilder med förinspelat ljud. Man utgår ofta från vad avsikten med det man vill säga är. Till exempel ”Jag vill berätta någonting” . Därefter kan man gå vidare till bilder som passar bra för det som barnet vill uttrycka. Barnet har börjat använda PODD:en i bokform innan datorn kommit in.

– Vill du spela bajsspelet? frågar resursen, samtidigt som hon stöttar upp huvudet på barnet.

Svaret går inte att ta miste på, då barnet kiknar av skratt. Man kan förstå varför, när rummet med ett ögonklick fylls av pruttljud.

– Vilken 5-åring hade inte gillat det?

Det är fint att se samspelet mellan barnet och resursen. Det märks att de trivs ihop.

– Vi handleder resurserna som följer med barnet varje vecka, säger Viire Kask.

Resurserna har en viktig roll och fungerar som länk mellan habiliteringsenheten, förskolan och hemmet. Resurserna förmedlar även till de övriga i personalgruppen på förskolan om barnets kunskaper och behov.

Det tar på krafterna att arbeta med ögonstyrning. Ibland behöver man vila eller byta aktivitet.

– Oj, nu är det dags att avsluta, säger Viire.

Planerar dagen med bildschema

Hon tar fram barnets bildschema och pekar på bilden som symboliserar samling.

Varje morgon förbereder personalen på Ballongen ett bildschema över dagens aktiviteter. Bildschemat följer med barnet under dagen som en hjälp att komma ihåg vad som ska hända. Varje barn har en individuell mapp med sitt eget bildschema över aktiviteter och händelser.

Foto på bildschema.
Bildschema.

Andra bildstöd

Även andra bildstöd som hjälper barnet att förstå och komma ihåg bättre används. Det kan vara en fördel att ha bildstöd i situationer när man ska välja mellan olika alternativ eller vid övergångar.

Vid till exempel av- och påklädning fungerar det utmärkt som minneshjälp för att komma ihåg ordningen bättre.

De flesta barn i förskoleåldern har hjälp av bilder. Att både se och höra samtidigt förstärker och förtydligar vardagssituationer för barnet. Därför kan det med fördel användas till alla barn.

Samtalsmattan ökar barnets självkänsla

Pedagogen Agneta Norelid har haft lite egen tid med ett barn vid samtalsmattan.

Samtalsmatta kan vara bra att använda när man vill veta vad ett barn vill i en särskild fråga eller ett specifikt ämne. Den hjälper till att tydliggöra vad barnet tycker och tänker. Barnet ges olika alternativ att välja mellan, till exempel JA, NEJ eller VET INTE.

Det är viktigt att barn som saknar tal ges möjlighet att göra egna val för att kunna påverka sin omgivning och vardag.

– Att kunna välja själv ökar självkänslan hos barnet, säger Agneta Norelid.

För de flesta barn är det självklart att själv kunna välja kläder, vem man vill leka med och när. Barn som inte kommunicerar med tal måste ges samma möjligheter.

Foto på Samtalsmatta.
Samtalsmatta.

Pratapparaten är populär vid sång

Idag är det en ny resurs med på samlingen. Alla barnen får därför börja med att presentera sig. Några av barnen trycker på en pratapparat (Big Step-by-Step). Här har personalen lagt in färdiga meningar och uttryck som passar bra i stunden.

Pratapparaten används även flitigt vid sånger och ramsor. Det är dags för avslutningssången på samlingen för alla barnen på Ballongen. Rummet fylls av skönsång. Det märks att de har hört låten tidigare.

Nu väntar lunch följt av en vila. Den känns välbehövlig efter en intensiv förmiddag för alla.

Mera fakta

PODD

P – Pragmatisk vetenskapen om språkets användning
O- Organisering ändamålsenligt inrättad
D – Dynamisk förändring och utveckling
D- Display teckenruta, bildskärm
PODD är utvecklat av den australiensiska logopeden Gayle Porter.

AKK

Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Ett samlingsnamn för alternativa kommunikationssätt. som innebär att man kompletterar eller ersätter ett bristfälligt tal eller språk.

TAKK

Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation

GAKK

Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation

Ögonstyrning

Gör det möjligt att styra en dator med hjälp av ögonen. Detta är ett alternativ om man inte kan eller orkar styra datorn med händerna. I ögonstyrningen finns kameror som filmar barnets ögon. När blicken fokuserar på en punkt eller yta registreras detta som ett ”musklick”. Ögonstyrning kan anpassas individuellt för varje barns ögon.

Bildschema

Ett bildschema ger en tydlig struktur och ett tidsperspektiv. Schemat kan vara bra för att hjälpa barn med att förstå vad som händer under dagen och bidrar till underlag för samtal om dagens händelser. Barnet får lättare att fokusera på det som händer här och nu, vilket bidrar till en minskad oro och ger en tydlighet i vad som förväntas i olika situationer.

Samtalsmatta

Samtalsmattan är en metod som ökar möjligheten för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar att kunna uttrycka sina åsikter och bli delaktiga i samtal. Samtalsmattan används ofta för att prata kring ett visst ämne eller en specifik situation.

Pratapparat

En pratapparat är ett kommunikationshjälpmedel. En pratapparat läser oftast upp inspelade meddelanden eller talar med syntetiskt tal. Det finns enklare pratapparater för enbart ett meddelande och andra med plats för mer avancerat språk. Ett exempel på en pratapparat är BIG Step-by-Step, där man kan spela inn serie av meddelanden som sedan spelas upp i ordning när man trycker på kontaktytan.

Stockholms habiliteringsenheter

Stockholms habiliteringsenheter är en kommunal verksamhet som omfattar hela Stockholms län.
Hit kommer barn mellan 2-6 år med främst motoriska funktionsnedsättningar två heldagar i veckan.
Verksamheten består av Ballongens habiliteringsenhet i Skarpnäck och Stadshagens habiliteringsenhet på Kungsholmen.

Om skribenten

Anneli Khayati arbetar som administratör på Stockholms Habiliteringsenheter. Utöver administrationen kring verksamheterna på Stadshagen och Ballongen administrerar hon även över kurser för förskolepersonal som arbetar med barn med funktionsnedsättningar inom Stockholms stad.

Anneli har tidigare skrivit krönikor för oss på Föräldrakraft och är även författare kring böckerna om ”Vilma och Loppan”.