Nyamko Sabuni om nya lagen: Jag är också besviken
Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni överlämnade idag ett förslag till ny sammanhållen diskrimineringslag till Lagrådet. ”Ett svek”, säger handikapprörelsen. ”Jag är också besviken”, säger ministern till Föräldrakraft.
{loadposition incontent}Föräldrakraft gjorde en intervju med Nyamko Sabuni i samband med att förslaget till ny lag presenterades under måndagen.
Är du besviken personligen för att bristande tillgänglighet inte kommer med i den nya diskrimineringslagen?
– Ja det är jag, för jag vet att det är en av de saker som man väntat mest på, men underlaget har varit så dåligt att det inte gick att få med det.
DHR kallar ditt förslag ”ett svek” i ett uttalande idag. Ser du det också som ett svek?
– Ja, det skulle jag också ha gjort om jag vore DHR. Mitt budskap till dem är att bristande tillgänglighet är en viktig fråga och jag ska återkomma skyndsamt. Under mandatperioden avser jag att komma med konkreta förslag på hur vi ska förbättra tillgängligheten i samhället.
”Höga ersättningar
ska avskräcka”
Den nya diskrimineringslagen ersätter sju lagar, däribland jämställdhetslagen.
Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering på grund av kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
och ålder.
Två nya diskrimineringsgrunder föreslås; ålder och könsöverskridande
identitet eller uttryck. Det blir alltså förbjudet att till exempel
neka någon anställning med hänvisning till personens ålder.
En ny ”diskrimineringsersättning” införs och ersätter dagens skadestånd
för kränkning. Enligt regeringen ska ersättningen vara betydligt högre
än dagens skadestånd, så att den har en avskräckande och förebyggande
effekt.
En ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, ersätter dagens system
med fyra olika ombudsmännen mot diskriminering. En sammanslagen
myndighet får större genomslagskraft, tyngd och auktoritet än en
separat för varje diskrimineringsgrund. En sammanslagen myndighet
markerar tydligare att alla människor är lika i värde och rättigheter
och att det inte finns några hierarkier mellan olika
diskrimineringsgrunder, menar regeringen.
Vad är det egentligen som hindrar att bristande tillgänglighet kommer med i den nya diskrimineringslagen? Det handlar ju bara om att ställa krav på ”skäliga åtgärder”?
– Men vad är då skäliga åtgärder? Det måste vi fastställa. När man har sagt att något är diskriminering måste det också kunna dömas som diskriminering i domstolar. Det får inte bli så att domstolar ska sitta och tänka på vad som är skäligt eller inte, för dyrt eller inte. Det som är diskriminering ska kunna fastställas som diskriminering och med det underlag vi har idag skulle det inte bli tilräckligt tydligt.
Det är det som den nya utredningen ska titta på?
– Vi ska utreda hur vi ska förbättra tillgängligheten och om det är bäst att göra det via diskrimineringslagstiftningen eller andra lagar. Både jag och folkpartiet tycker att bristande tillgänglighet är en diskrimineringsfråga men det är inte så enkelt och självklart som i det politiska talet. Det måste även ses utifrån ett juridiskt perspektiv och vad som är möjligt eller omöjligt att utdöma.
Andra länder, som USA och England, har redan ett system där bristande tillgänglighet är diskriminering. Kan inte Sverige göra på samma sätt?
– Jo, men då skulle diskrimineringskommittén ha utrett de erfarenheter som finns i till exempel Storbritannien. Det saknas inte erfarenhet men vi behöver utreda frågan även ur de perspektiven, och det finns inte i kommitténs betänkande.
Vilka är de viktigaste förbättringarna i den nya lagen?
– Att diskrimineringsgrunden nu gäller på alla samhällsområden, även när det gäller socialtjänst, hälso- och sjukvård, socialförsäkringssystemen och så vidare. Så har det inte varit tidigare.
Läs även ”Det finns inga ursäkter Nyamko Sabuni” på DRH:s webbsida.
