Oacceptabelt att ADHD-diagnos ofta krävs för att få rätt stöd

Publicerat av
Sara Bengtsson
Dela

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) varnar för att många barn kan påtvingas en ADHD-diagnos för att få rätt stöd i skolan.

– Det här är oacceptabelt och bör utredas mer. Vi tycker att Skolinspektionen borde få i uppdrag att granska om skollagen följs. De stora regionala skillnaderna tyder på att det finns risk för både under- och överdiagnostisering, säger Sven-Olov Edvinsson, överläkare och kommunfullmäktig (C) i Umeå, samt ledamot i den arbetsgrupp på Smer som tittat på de etiska aspekterna när det gäller ADHD.

I den omfattande rapporten vill man identifiera och belysa etiska frågor som de senaste åren aktualiserats kring ADHD. Man konstaterar att det finns stora regionala skillnader i fråga om läkemedelsförskrivning och att de varierande siffrorna är anmärkningsvärda.

– Vi ser stora skillnader i landet. Men även inom samma landsting kan det variera kraftigt. Där har landstingen och regionerna ett stort ansvar att se till att alla får tillgång till de stödinsatser de behöver, säger Anders Åkesson, ledamot i Smer.

Man anser att det nu är viktigt att ansvariga myndigheter kartlägger och analyserar vad skillnaderna kan bero på.

– Det finns en stor risk för både under- och överdiagnostisering. Det här ligger på Sveriges kommuner och landsting samt Socialstyrelsen att ta tag i på riktigt, säger Sven-Olov Edvinsson.

Smer har haft dialogmöte med yrkesverksamma inom skolan och konstaterar att man ser varningssignaler om att det på många håll krävs en diagnos för att en elev ska få tillgång till de stödinsatser man behöver. Många elever riskerar att hamna mellan stolarna. Någon nationell kartläggning kring detta finns dock inte.

– Vi ser att det förekommer att barn behöver diagnostiseras för att skolan ska få extra resurser. Det är ett kommunalt prioriteringsproblem och man följer i de fallen inte skollagen. Alla barn har rätt till insatser när de behövs, och ska självklart inte behöva kopplas ihop med en diagnos, säger Sven-Olov Edvinsson.

Och när Smer anordnat ungdomsdialoger har gymnasieungdomarna själva berättat att det som främst behövs är bra organiserad utbildning med pedagogiska miljöer, tillgång till hjälpmedel och anpassningar så att elever kan få utbildning på olika sätt.

– Man uttrycker att det är viktigt att schemaupplägg och skoldagarna är flexibla. Alla människor har olika talanger och där får framför allt lärlingsutbildningarna beröm, eftersom de ofta inte är lika fyrkantiga. Vi kommer framöver också titta närmare på vuxenutbildningens roll. Folkhögskolorna har och är en viktig resurs för många elever med funktionsnedsättning, säger Sven-Olov Edvinsson.
 

Sammanfattningsvis anser rådet att:
• Diagnosen ADHD bör betraktas ur både ett medicinskt och psykosocialt perspektiv. En balans mellan dessa två faktorer bör eftersträvas.
• Både under- och överdiagnostisering av ADHD är problematisk ur ett etiskt perspektiv. Man behöver säkerställa att högkvalitativa utredningar utförs av multiprofessionella team.
• Det är viktigt att läkemedelsbehandling inte blir den enda åtgärd som sätts in vid ADHD, utan att andra stödinsatser också erbjuds.
• De stora geografiska skillnaderna gällande läkemedelsförskrivning är anmärkningsvärda och antyder att både under- och överdiagnostisering kan förekomma. Smer anser att variationerna bör analyseras av ansvariga myndigheter.
• Ur etisk synvinkel är det oacceptabelt om ADHD-diagnoser ses som en förutsättning för att skaffa nödvändiga stödresurser i skolan. Skolinspektionen bör få i uppdrag att granska om skollagen följs.
• Det bör uppmärksammas att skolmiljön spelar stor roll för hur en individs ADHD-symtom kommer till uttryck.
• Man bör uppmärksamma de många kunskapsluckor som finns kring ADHD.

  

 

Artikeln publicerades 2015-12-16