Nyheter

”Oerhört glada” att alla lärare ska få NPF-kompetens

Regeringen vill ta ett steg bort från dagens skrämmande verklighet där föräldrar ofta lämnas ensamma med ett stort skolproblem
skolflicka pluggar 1200

Drygt fem procent av barn och ungdomar i Sverige uppskattas ha någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Personen på bilden har inget samband med artikeln.

 

Att lärare behöver mer kunskap om neuropsykiatriska svårigheter hos elever har varit känt länge. Nu vill regeringen ändra kraven i lärarutbildningen, så att kompetensen förbättras.

— Vi är oerhört glada att regeringen vill ta itu med de allvarliga bristerna i skolans bemötande och kunskap om NPF, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention.

Förslaget omfattar förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. De nya kraven ska börja gälla om ett år.

Nyligen lyfte Attention frågan om den höga skolfrånvaron bland elever med NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i en egen rapport, ”Det finns så mycket kunskap om NPF, kan inte begripa varför den inte når ut till skolorna.”

Rapporten baserades på en enkät bland föräldrar.
– Enkätens resultat visar på en skrämmande verklighet där föräldrarna ofta lämnas ensamma med ett stort problem. Hur närvaro främjas och hur elever med NPF ska stödjas tillbaka är ett brådskande utvecklingsområde som vi behöver en nationell handlingsplan för. Barns rätt till utbildning måste säkerställas, läget är akut, sa Anki Sandberg när rapporten släpptes 13 januari.

Funktionsrätt: Det räcker inte

Funktionsrätt Sverige har också drivit frågan under många år. Elisabeth Wallenius, ordförande, säger att regeringen nu tar ett viktigt steg.

Men det räcker inte, utan det krävs även förståelse för de hinder i lärmiljön som kan påverka vid en funktionsnedsättning.
– Målet måste vara att skapa en inkluderande skola med en flexibel lärmiljö som är pedagogiskt, fysiskt och socialt tillgänglig för så många elever som möjligt, säger Elisabeth Wallenius.

– Idag integreras elever med funktionsnedsättning i skolan utan att inkluderande förutsättningar görs i lärmiljön. Vi vill se en nationell handlingsplan som utgår ifrån universell utformning och inkludering i skolan enligt FN:s funktionsrättskonvention, säger Elisabeth Wallenius.

Mera fakta (ur regeringens promemoria)

Drygt fem procent av barn och ungdomar i Sverige uppskattas ha någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det innebär att en till två elever i varje klass kan ha en eller flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Därtill finns det också barn och elever med liknande svårig-heter, som kan misstänkas ha en neuropsykiatrisk bakgrund, och som också kan behöva specialpedagogiska insatser.

En rad rapporter och studier har visat på behovet av ökad kompetens i skolan i fråga om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och det råder bred enighet om att förskollärare och lärare bör få mer kompetens om detta. Kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter behöver därför tillföras förskolan och skolan genom för-ändrade krav i utbildningarna till förskollärare och lärare.

Förskollärare och lärare behöver dels ha en förståelse om vad olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och liknande svårigheter innebär och kunna identifiera vilka typer av specialpedagogiska behov som barn och elever med sådana svårigheter kan ha i förskolan respektive skolan. Exempelvis uppmärksammas pojkar med misstänkt adhd oftare än flickor med samma problematik.

Därtill behöver förskollärare och lärare kunna hantera dessa behov, i samverkan med bland annat speciallärare och specialpedagoger, för att på så sätt bättre anpassa lärmiljön och undervisningen för dessa barn och elever.

Läs mer

Regeringens promemoria Ökad kompetens om neuropsykiatriska svårigheter och sex och samlevnad i lärarutbildningarna

Attentions rapport ”Det finns så mycket kunskap om NPF, kan inte begripa varför den inte når ut till skolorna.”

 

Fler artiklar om detta ämne

Ju mer hon missade i skolan
Fyra elever om sin skolfrånvaro: Vad behöver de för att det ska funka?
Allt fler skolor uppmärksammar situationen för ”hemmasittare”, men fortfarande finns en stor okunskap. Här berättar fyra elever.
ungkvinnasitterisovrum 1200
”Vår dotter försökte gå till skolan första veckorna men gav sedan upp”
Pedagogerna närmast henne ville väl, men fick inte resurserna
ungdom skola 160816 3337 1200
”Nu sitter vår dotter hemma igen”
De fokuserade bara på oss som föräldrar, och frågade om vi ansåg oss vara bra föräldrar.
ungdom skola 160816 3322 1200
”Stödet har sett väldigt olika ut”
Som förälder går man kurser om sina barns diagnoser – sedan blir man misstrodd när man ber om det stöd barnet behöver
skolpojke i trappa 1200
”Frånvaron sågs som ett problem kopplat till mig som mamma”
Han kände att han misslyckades om och om igen, och vägrade till slut gå till skolan
mamma bekymrad foto linnea bengtsson 6134 1200
”Jag försökte lirka, muta – och till slut hota att bära ut min son till bilen”
Myndigheterna skjuter gärna över ansvaret på någon annan.
skola 160816 3330 1200
”Att vara förälder till en hemmasittare är otroligt ensamt”
Hur orkar du? frågar många. Vad ska man svara på det? Vad är alternativet?
Annelie Karlsson. Foto: Anna Pella.
Guide: Vägar till skolnärvaro för hemmasittare
”Jag har aldrig mött en enda elev som hellre vill sitta hemma och spela än att vara i skolan.” Ur Föräldrakraft nr 4, 2019
Christian och Maria Persman. Foto: Anna Pella.
Hade hotat föräldrar med vite – sedan drabbades egna familjen
”Hur kan man vara skolchef och inte få iväg sitt barn till skolan?” Det är en enorm vanmakt och ensamhet som förälder.

 

Denna artikel handlar om

ANNONSER
  • Annons för Fremia
  • Annons för Särnmark
  • Annons för JAG
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Unik Försäkring
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för HD Motion
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för STIL

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *