Olika

Alla människor är olika, men alla människor har lika värde!

Inte många politiker säger emot, men samtidigt har de blivit mer lika. De vågar inte längre driva kontroversiella åsikter i sin rädsla att förlora röster.

I ett sådant läge hamnar minoriteter ofta i skuggan. Vem vill driva deras intressepolitiska frågor?

Vi ser att även partier som tidigare av solidaritet stött LSS nu sviktar i sitt stöd och faller in i ”assistansfusk” och ”kostnadsökning”.

När det gäller fusk i assistansersättning är det inte bevisat att det är större än i andra bidrags- och avdragssystem i procent! De siffror Billum ”uppskattade” i sin utredning var helt uppåt väggarna, vilket ju har visat sig under de senare åren, när kontrollerna ökat!

Om man skall göra besparingar i statens budget gäller, som i övriga världen, att störst effekt uppnås om man går på de största ”utgifterna”, vilket är skattefusket som uppskattas till 130 miljarder! Det kan jämföras med hela kostnaden för LSS som är cirka 65 miljarder, varav personlig assistans cirka 28 miljarder. Andra system med hög ”fuskkostnad” är A-kassan, sjukersättning och föräldrapenning.

Lämpligt ordspråk: ”Sila mygg och svälja kameler”

Naturligtvis finns en kostnadsökning inom LSS, då 80-90 procent utgörs av personalkostnader, det vill säga löneökningar. Men detta innebär samtidigt att cirka 140 000 personer har sysselsättning i LSS-verksamheter! Det kan jämföras med kostnaden för jobbskatteavdrag på drygt 100 miljarder, med tveksam sysselsättningseffekt.

Personkretsen med LSS har låg inkomst och den har bara höjts med 13 procent på 10 år, då den för aktivitets- och sjukersättning följer utvecklingen av basprisbeloppet. Samtidigt har hyrorna i nyproduktion höjts med 90 procent de senaste 10 åren. Nu lever därför många med underskott varje månad. Dessutom betalar personer med aktivitets- och sjukersättning mer skatt än andra med motsvarande inkomst!

Lämpligt ordspråk: ”Det är skillnad på lort och pannkaka”

Ränteavdragen är idag är lika stora som assistansersättningen och beräknas enligt prognoserna stiga brant vid eventuellt önskad inflation. Men dessa avdrag verkar politiker inte våga röra. Detsamma verkar gälla jobbskatteavdragen i jakten på besparingar i den statliga budgeten. Vart ROT och RUT besparingar tar vägen i förhandlingarna mellan partierna återstår att se. Flera partier i opposition vill ju dessutom ytterligare sänka skatten för de som jobbar på olika sätt.

Lämpligt citat: ”Ty den som har, åt honom skall varda givet, så han får över nog; men åt den som icke har, från honom skall tagas också det han har.”

  

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.