Autism-ordförande: Olyckligt minska satsning på likvärdig skola
Autism Sveriges ordförande Camilla Rosenberg kritiserar att regeringens budgetproposition inte prioriterar funktionsrättsfrågor.
Hon pekar bland annat på att Skolverkets och Specialpedagogiska skolmyndighetens satsning på likvärdighet får minskat anslag.
– Om våra frågor fortsätter att nedprioriteras kommer levnadsvillkoren för personer med autism att försämras än mer.
Budget utan förbättringar för personer med autism
– Det är tydligt att regeringens fokus är långt ifrån det som är viktigt för oss och våra medlemmar, säger Camilla Rosenberg som under hösten valdes till ny ordförande i förbundet.
Hon menar att regeringens budgetproposition saknar förslag som rör livsvillkoren för personer med funktionsnedsättningar som autism inom såväl skola som hälso- och sjukvård och arbetsmarknad.
– Vi hade väntat oss större satsningar inom hälso- och sjukvården. Vi har haft långa köer till bland annat barn- och vuxenpsykiatrin och habiliteringen under lång tid, och tonläget har varit högt under valrörelsen. I stället minskar regeringen de statliga medlen till hälso- och sjukvården med elva miljarder samtidigt som en särskild post för att korta köerna sätts in på tre miljarder. Vi tvivlar dock på att den är tillräcklig.
– Det är beklagligt att hälso- och sjukvården får mindre pengar efter en tuff pandemi. Hälso- och sjukvården behöver mer resurser för att lösa behovet av tidiga insatser, fast läkarkontakt och en sammanhållen och tydlig vårdkedja.
Minskat anslag till satsning på likvärdighet
Hon är kritisk till att Skolverkets kvalitetsdialoger med huvudmännen får minskat anslag med 61 miljoner kronor 2023, och ännu mer 2024.
– Det är olyckligt att Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten inte får fullfölja satsningen som syftar till att bidra till likvärdighet och exempelvis ge stöd till huvudmän som inte arbetar så bra med elever med autism.
– Vi ser tyvärr inga tydliga satsningar på att skapa universellt utformade skolor och inkluderande lärmiljöer i budgeten. Det vore kostnadseffektivt i längden, eftersom det minskar behovet av särlösningar.
Saknar stöd på arbetsmarknaden
Camilla Rosenberg saknar även större satsningar för personer med funktionsnedsättning som står utanför arbetsmarknaden.
– Den tidigare reformeringen av Arbetsförmedlingen har drabbat personer med funktionsnedsättning på ett påtagligt sätt. Konsekvenserna av tidigare budgetnedskärningar med bland annat nedlagda kontor och ett tapp gällande myndighetens kunskap om funktionsnedsättningar är kännbara än idag.
Brist på kunskap om autism skapar problem
Camilla Rosenberg upplever att bristen på kunskap om autism i samhället är ett av de största problemen.
– I våra många kontakter med medlemmar hör vi ofta om hur avsaknad av kompetens om autism leder till felaktiga bedömningar och metoder. För att förbättra situationen krävs resurser i form av bland annat kompetensutveckling och god personalförsörjning.
– Om funktionsrättsfrågorna fortsätter att nedprioriteras kommer levnadsvillkoren för personer med autism att försämras än mer.
Det handlar om långvarig skolfrånvaro när skolan inte klarar av sitt pedagogiska och sociala uppdrag, om att man får vänta länge på insatser från hälso- och sjukvården och om att många står långt ifrån arbetsmarknaden.
– Vem fångar upp dem när samhällets marginaler minskar än mer? Här finns det inte alltid en personlig buffert att ta av, varken ekonomisk, social eller i den enskildas energi och ork.
Statsbidrag till förbund fortsätter att försämras
Hon blev negativt överraskad av att statsbudgeten inte höjer statsbidraget till funktionsrättsförbunden inte höjs, utan fortsätter att urholkas.
– Många partier sa före valet att de ville öka statsbidraget till funktionsrättsrörelsen, men så visar sig inte vara fallet i den här budgeten. Det kan så klart motiveras med ett ansträngt ekonomiskt läge, men politik handlar om prioriteringar och det är tydligt att den nya regeringen inte prioriterar personer med funktionsnedsättningar i varken Tidöavtalet eller statsbudgeten.
Gläds över höjd sjuk- och aktivitetsersättning
Camilla Rosenberg gläds däremot att det inte blir ytterligare försämringar av sjuk- och aktivitetsersättningen, som vi årsskiftet höjs med cirka 8,7 procent i takt med prisbasbeloppet.
– Det fanns en oro att anslagen i budgeten skulle minska. De som har aktivitets- och sjukersättning ofta har en ansträngd ekonomisk situation, och inflationen slår extra hårt för dem, säger Camilla Rosenberg.
