Om tio år kanske ingen funderar över läs- och skrivsvårigheter

Han tror på en ljus framtid för alla som har läs- och skrivsvårigheter. Appar och annan ny teknik blir allt bättre, enligt Idor Svensson som forskat på området i över 20 år..

Från Tema Läs & Skriv i nästa nummer av Föräldrakraft

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Egen assisans

Du vet väl att du kan få vilket ord som helst, uppläst eller nedskrivet, var som helst och när som helst? Apparna kompenserar dina läs- och skrivsvårigheter i så gott som alla situationer, menar Idor Svensson, docent i psykologi på Linnéuniversitetet i Växjö.

Du vet väl att du kan få vilket ord som helst, uppläst eller nedskrivet, var som helst och när som helst? Apparna kompenserar dina läs- och skrivsvårigheter i så gott som alla situationer, menar Idor Svensson, docent i psykologi på Linnéuniversitetet i Växjö.

På Linnéuniversitetet pågår just nu ett forskningsprojekt om alternativa verktyg, eller kompensatoriska hjälpmedel som det tidigare kallades. Studien har som mål att samla in data från 270 elever från fjärde till nionde klass i hela landet, som under en period använder en smart telefon med tillhörande appar i skolarbetet.

Syftet är dels att se om den nya tekniken förbättrar läs- och skrivförmågan, dels om den underlättar och förbättrar motivationen hos eleverna.

Hittills har 40 elever genomgått studien, och hos dessa har man sett att motivationen ökar och att det blir roligare att träna på att läsa och skriva. Att apparna dessutom kan användas i fler sammanhang än på lektionerna i svenska, gör hela skolarbetet roligare överlag enligt Idor Svensson.

– Verktyg för att kompensera och träna läs- och skrivsvårigheter har funnits länge, men eleverna var tidigare knutna till en dator. Dessutom köpte skolan bara in ett par program eftersom de var så dyra, som alla med läs- och skrivsvårigheter skulle använda.

Många skolor köper nu in en dator till varje elev, men Idor tycker att det är bättre att vara flexibel i de fall en smart telefon eller läsplatta kan vara bättre. Argumentet att det är svårt att skriva på dessa håller inte, säger han, dels är tumfattningen utbredd bland ungdomar, dels finns det tangentbordsdocka att köpa till.

– Apparna är billigare och gör att man kan jobba individuellt med varje elev. Med verktygen i telefonen kan eleven dessutom använda dem i olika situationer, både i och utanför skolan. När du har allt i din telefon eller läsplatta, kan du ta med och använda den var du än är, överallt. Till exempel när du är på stan och ser en text du inte förstår, skannar du in den och får den uppläst direkt.

En annan, viktig aspekt, menar Idor, är att telefonerna och läsplattorna inte ”luktar hjälpmedel”. Det är lättare att motivera eleverna att använda dem, de behöver inte ”sticka ut”.

Nackdelar finns förstås, även om de enligt Idor handlar om finjusteringar.
– Visst finns det en del tekniska problem i apparna, vid skanning och när man talar in. Något ord blir fel här och där. Men det handlar om finjusteringar, de är tillräckligt bra för att användas. Sen är ju smarta telefoner fortfarande lite svåranvända och dyra. Men de är mer användarvänliga än datorer och framför allt är de portabla.

Att se förbättringar av läs- och skrivförmågan hos eleverna tror Idor tar längre tid än de fem veckor som eleverna är med i studien.
– Hjälpmedlen gör i första hand att du kan ta till dig information. För att få den konkreta läsförmågan att bli bättre, krävs en kombination av träning och alternativa verktyg.
Men han betonar att träningen också kan ha motsatt effekt, framför allt hos dem som inte blir så mycket bättre på att läsa och skriva trots stora insatser. Pressen på eleven kan då istället göra att hon eller han tappar motivation för skolarbetet.

– Självklart är det bra att eleven kan grunderna, men efter intensivt tränande där eleven trots detta har stora brister i att läsa och skriva, bör man överväga om det inte är bättre att kompensera läs- och skrivsvårigheterna.
Han jämför med att jobba som forskare, då man förr i tiden var tvungen att vara expert på hur alla uträkningar skulle gå till.
– Nu kan man mata in sina data i ett program som räknar åt en, man måste inte veta hur själva beräkningen går till.
Idor tar ett exempel med glas­ögon.

– Om jag har ett synfel men inte har glasögonen på tänker ingen på det, förrän jag börjar springa in i stolpar. När jag tar på mig glasögonen är mitt problem borta. Men synfelet finns kvar. Apparna är inte så bra som glasögon, men nästan. En person har fortfarande läs- och skrivsvårigheter, men när man får hjälpmedel så fungerar det lika bra.

Idor menar att det tar tid för skolorna att ta till sig det här, men de börjar göra det.
– Allting idag kräver att jag kan läsa och skriva, att jag kan formulera mig. Men kan jag inte läsa så kan jag inte läsa. Upplevelsen av att känna sig dum, inte fatta något och att alla får vänta på mig, när det gäller läs- och skrivrelaterade uppgifter, är vanligt hos personer med läs- och skrivsvårigheter.

– Att skriva korrekt och fint, som i den akademiska världen, så att bara några få förstår, utesluter folk. Det viktigaste är att jag kan förmedla vad jag vill säga, det formella är trots allt sekundärt.

Idor tror att läs- och skrivsvårigheter kommer att uppfattas annorlunda i framtiden, det kommer kännas lika naturligt som just glasögon.
– Om tio år är det kanske ingen som funderar över läs- och skrivsvårigheter längre. Alla kommer kunna ta till sig samma information, en del läser, en del lyssnar, en del skriver, och en del pratar. Inget är bättre eller sämre.

Och den nya tekniken gör också att det redan idag går att prata med någon som talar ett helt annat språk.
– Jag kan prata med någon från Kina. Jag spelar in vad hon eller han säger, appen översätter och läser upp det. Sedan gör jag tvärtom tillbaka. Det är inte science fiction, det är här!

Publicerad:
2012-09-10

Av: Anna Pella

Nyckelord:
IT och datorer, hjälpmedel, hjälpmedel för arbete, hjälpmedel för skola


ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Särnmark