”Omöjligt få assistans för vuxna med stora fysiska funktionsnedsättningar”
Sedan starten 1994 har LSS och assistansreformen varit hotad vid många tillfällen. Men aldrig har den varit så hotad som nu. Och det finns en grupp som kanske är mer hotad än andra. För vuxna personer som ”bara” har omfattande fysiska funktionsnedsättningar finns ingen ljusning i sikte.
Så skriver Vilhelm Ekensteen, som varit expert i flera av LSS-utredningarna, i ett brev till socialminister Lena Hallengren.
Tillsammans med Sophie Karlsson, ordförande i IfA, Lars Hagström, Förbundet för delaktighet och jämlikhet samt Anna Barsk Holmbom, expert i assistansfrågor, vädjar han till ministern att ge ett tilläggsdirektiv till den nu sittande utredningen om att rädda assistansen även för personer med fysiska funktionsnedsättningar.
– Jag har varit med att se assistansreformen födas, säger Vilhelm Ekensteen som under många år varit ordförande för IfA, Intressegruppen för assisansberättigade. Jag vill inte vara med om att den urholkas så mycket att den inte längre har något värde. Grundtanken med assistansreformen är att ge oss med stora och omfattande, fysiska funktionsnedsättningar makten över våra liv. Nu hotar makten över våra liv att tas ifrån oss.
– Jag vill påminna om de utredningar som föregick assistansreformen. De visade att levnadsförhållandena för många av oss var sämre än för andra. Vi hade inga eller små möjligheter att påverka vår livssituation. Utan den assistans vi behöver riskerar vi att åter hamna där. Det vore ett dråpslag.
Enligt Vilhelm Ekensteen och de andra undertecknarna av skrivelsen ser framtiden mycket mörk ut för vuxna personer som ”bara” har omfattande fysiska funktionsnedsättningar.
Så här skriver de bland annat:
”För att beviljas statlig assistansersättning måste man ha det som kallas ’grundläggande behov’ på minst 20 timmar varje vecka. År 1994 räknades hela matsituationen som ett grundläggande behov om du behövde assistans för att äta. Idag räknas bara de få minuter det tar för assistenten att föra din mat till munnen. År 1994 räknades det som ett grundläggande behov från det du gick in på toaletten till dess att du var påklädd. Idag räknas bara de få minuter assistenten assisterar dig med handen på din nakna kropp.
I princip omöjligt att beviljas
Den här minuträkningen gör det i princip omöjligt att beviljas personlig assistans om man söker för första gången. Idag är det mer regel än undantag att en person som behöver assistans med allt för att kunna sköta sin personliga hygien, sina toalettbesök samt av- och påklädning inte beviljas assistans eftersom det inte är tillräckligt omfattande för att du ska nå upp till de magiska 20 timmarna. Det spelar heller ingen roll om ett visst moment tar väldigt lång tid att genomföra. En duschsituation som tar 30 minuter kan av Försäkringskassan ’rimlighetsbedömas’ till 4 minuters grundläggande behov.
Stoppade omprövningar räddning för många
För personer som redan är beviljade assistans har räddningen varit att regeringen har beslutat att rätten till assistans inte behöver prövas på nytt för tillfället.
Regeringen har uppmärksammat problemen och det verkar idag finnas en politisk vilja till förändring. Barn med omfattande funktionsnedsättningar har nämnts som en grupp regeringen vill ska få assistans, liksom personer med omfattande egenvård och personer med utmanande beteende. Men för personer som bara har fysiska funktionsnedsättningar, hur omfattande dessa än är, ser det illa ut. De kommer inte att få några 20 timmars grundläggande behov om regeringen bestämmer sig för att omprövningarna ska påbörjas igen.
Statistiken visar nedgången
Rent statistiskt ser det ut som så att 2002 var det 59 procent av alla som hade statlig assistansersättning som tillhörde personkrets 3. År 2019 har den siffran krympt till 46 procent. Antalet barn i personkrets 3 har samtidigt krympt från drygt 6 procent av alla assistansberättigade till knappt 4,5 procent. Om de statliga omprövningarna släpps på igen utan att lagen ses över hur de grundläggande behoven ska bedömas finns risk för att statistiken kommer att sjunka drastiskt för den här gruppen.”
Om personkrets 3
LSS personkrets 3 definieras som personer som har andra stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande och som gör att man har stora svårigheter att på egen hand klara daglig livsföring som att klä på sig, laga mat, förflytta sig eller kommunicera med omgivningen.
