”Utred inte omvårdnadsbidraget igen – lös problemen genast”

Striden om omvårdnadsbidraget blossar upp igen. Autism Sverige kritiserar att regeringen nu vill utvärdera bidraget igen.

– Vi ser ingen poäng med att ISF en andra gång ska granska omvårdnadsbidraget. Det leder till att lösningar dröjer och att familjer fortsätter stå utan tillräckligt stöd, säger Camilla Rosenberg, förbundsordförande.

LÄS ÄVEN:
Så får du omvårdnadsbidrag för ditt barn

Regeringen har begärt en ny utvärdering

Den 2 januari blev det känt att socialförsäkringsminister Anna Tenje vill ha en ny utvärdering av införandet av omvårdnadsbidraget. Uppdraget finns med i regleringsbrevet till ISF, Inspektionen för socialförsäkringen.

Men ännu en utvärdering är inte vad funktionsrättsrörelsen önskar sig.

– Både funktionsrättsrörelsen och ISF har uppmärksammat problemen med omvårdnadsbidraget. Även Försäkringskassans egen statistik visar att bidragsnivåerna successivt har sänkts, säger Camilla Rosenberg.

Vi är därför kritiska till att regeringen nu låter utreda frågan en gång till istället för att ge Försäkringskassan ett förtydligat uppdrag.

Mer än hälften av medlemmarna har fått sänkning

Omvårdnadsbidraget är nu inne på sitt sjätte krisår.

Sedan bidragen gjordes om 2019 har många av Autism Sveriges medlemmar fått försämrad ersättning från Försäkringskassan.

– Av svar från en enkät som vi genomförde under år 2021 framgår att mer än hälften fått en sänkning. Hela 65 procent upplever dessutom att de förändrade kraven har gjort det svårare att behålla samma nivå som tidigare. Det är bedömningen av föräldraansvaret och höjda trösklar för respektive nivå i ersättningen som föräldrarna till barn med autism främst drabbats av, vilket inte var syftet med lagändringen, fortsätter Camilla Rosenberg.

– Vi har sedan reformen 2019 påtalat problemen för regeringen och krävt att regeringen omgående ska återställa bidragets ursprungliga syfte och se till att de som berörs får det ekonomiska stöd de behöver, säger Camilla Rosenberg.

Så svarade Autism Sveriges medlemmar i enkäten om omvårdnadsbidraget

 

 

Autism Sverige undersökte i november 2021 hur medlemmar påverkats av övergången från vårdnadsbidrag till omvårdnadsbidrag. 962 personer svarade på enkäten.
EnkätfrågaJa (%)Nej (%)Vet ej (%)
Har ditt/dina barn fått en sänkning av bidraget efter övergången från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag?5733,99,2
Upplever du att de förändrade kraven för omvårdnadsbidraget gjort att det blivit svårare att behålla samma bidragsnivå jämfört med det tidigare vårdbidraget?64,916,918,2

 

Kaotiskt införande 2019

Omvårdnadsbidraget för barn med funktionsnedsättningar infördes för fem år sedan, i januari 2019. Det ersatte då vårdbidraget.
Merkostnadsdelen i det gamla vårdbidraget ersattes samtidigt av en separat merkostnadsersättning.

Själva införandet blev kaotiskt med enormt långa väntetider hos Försäkringskassan. De nya reglerna ledde också till försämrad ersättning för många funkisfamiljer, trots politikernas löften om att familjer inte skulle påverkas negativt.

En granskning som ISF publicerade 2021 påtalade att Försäkringskassans handläggning lett till sänkta ersättningar. Granskningen visade att det kan vara svårare att komma upp i högre ersättningsnivå med omvårdnadsbidrag jämfört med vårdbidraget, vilket alltså inte var syftet med lagändringen.

Bland de starkaste kritikerna av Försäkringskassans handläggning av omvårdnadsbidraget finns Svenska Downföreningen, som bland annat anser att ansökningar handläggs på ett okunnigt sätt.

Andelen helt bidrag har rasat

Av Försäkringskassans egen statistik framgår att bidragsnivåerna successivt har sänkts.

  • Det har blivit allt ovanligare att funkisföräldrar beviljas den högsta bidragsnivån, helt bidrag.
  • Under sista året med vårdbidrag (2018) hade 28 procent av föräldrarna helt bidrag.
  • 2019 sjönk denna andel till 10 procent (september 2019), och har sedan dess fortsatt att sjunka.
  • I september 2023 hade endast 5 procent helt bidrag.
  • Samtidigt har den lägsta bidragsnivån (ett fjärdedels bidrag) ökat, från en andel på 19 procent 2018 till 50 procent 2023.

Detta vill regeringen ha svar på

Nu ska ISF alltså än en gång utvärdera införandet av omvårdnadsbidraget. Granskningen ska redovisas senast den 17 oktober 2025.

Regeringen vill ha en analys som omfattar antal barn för vilka omvårdnadsbidrag betalas ut, antalet mottagare samt omfattning av bidraget.

IFS ska även göra en jämförelse mellan tiden före reformen och nu när vårdbidraget i princip fasats ut. Även avslagsbeslut och omprövningar ska omfattas av analysen.

Regeringen vill också ha besked om hur föräldrar använder sig av möjligheten till arbetstidsförkortning. Rätt till arbetstidsförkortning var en av nyheterna i reglerna som infördes 2019.

Vad händer med den kritiserade merkostnadsersättningen?

Även merkostnadsersättningen har fått svidande kritik av både funkisfamiljer och funktionsrättsorganisationer. De nya reglerna 2019 innebar mycket stora försämringar för barn med funktionsnedsättning. De flesta ansökningar som gäller barn har fått avslag hos Försäkringskassan, vilket strider mot politikernas löften med reformen.

ISF publicerade i mars 2023 en kritisk granskning av merkostnadsersättningen. ISF skrev då att man ansåg att regeringen behöver följa utvecklingen i andelen avslag när det gäller merkostnadsersättning för barn.

Om den höga andelen avslag kvarstår anser ISF att regeringen bör överväga om åtgärder behöver vidtas när det gäller utformningen av en sådan ersättning för barn. Nio månader efter denna rapport har regeringen dock ännu inte vidtagit några åtgärder.

– Idag är det många människor som inte får någon ekonomisk ersättning för de extra kostnader som uppstår till följd av deras funktionsnedsättning. Det strider mot en mångårig grundprincip i funktionshinderspolitiken: att personer med en funktionsnedsättning ska kunna leva ett ekonomiskt jämlikt liv, säger Camilla Rosenberg, Autism Sverige.

LÄS ÄVEN:
Merkostnadsersättning för barn och vuxna (guide)

Strid sedan starten 2019 – och utan slut?

Ända sedan införandet 2019 har det förts en het debatt om hur omvårdnadsbidraget ska räddas så att 10 000-tals funkisfamiljer inte drabbas av försämringar.

Många föräldrar vittnar om att kraven för att få omvårdnadsbidrag har blivit mycket tuffare.

Juristen Linda Bergstrand har gett följande bild till HejaOlika: ”Av de ärenden vi driver gällande såväl omvårdnadsbidrag som merkostnadsersättning ser vi tydliga skillnader i bedömning från Försäkringskassan, jämfört med tidigare. För merkostnadsersättning är det vanligt att tidigare godtagna merkostnader som legat till grund för vårdbidrag inte längre godtas alternativt godtas i en mindre omfattning.”

Redan före regeländringarna 2019 hade det blivit svårare att få vårdbidrag. Andelen som fick hel ersättning hade minskat kraftigt. Försäkringskassan hävdade redan då att man inte alls hade infört tuffare bedömningar. Men någon annan förklaring var svår att finna. Under samma period hade det även blivit svårare att få personlig assistans för barn, så behovet av vårdbidrag borde rimligen ha ökat.

I december 2021 publicerade ISF, Inspektionen för socialförsäkringen, en granskning. Den visade brister kring handläggningen i frågor om föräldraansvar, skoltid och rättssäkerhet.

– Nu har regeringen svart på vitt att den reform som genomfördes 2019 medfört allvarligt försämringar för familjer som har barn med funktionsnedsättning. Nu måste regeringen agera kraftfullt, kommenterade Elisabeth Wallenius, ordförande Funktionsrätt Sverige.

Riksdagsledamoten Pia Steensland (KD) krävde i december 2021 kompensation för familjerna som drabbats av försämringarna. ”Det är orimligt att familjer som i grunden har en utsatt ekonomisk situation har fått ett försämrat stöd”, sade Pia Steensland. I en skriftlig fråga till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi kräver hon besked om vilka åtgärder regeringen tänker vidta.

I ett mejl till HejaOlika svarade dåvarande socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi att regeringen har en löpande dialog med Försäkringskassan om dessa viktiga frågor och det är avgörande för regeringen att följa upp hur reformens utfall svarar mot lagstiftarens intention. De rekommendationer som presenterats [av ISF] tas på stort allvar och är ett viktigt underlag för att kunna vidta de åtgärder som krävs. Syftet med reformen har aldrig varit att människor i den berörda målgruppen ska få det sämre än innan reformen.”

Liberalernas talesperson Bengt Eliasson var mycket kritisk till försämringarna, och skrev så här i en debattartikel juli 2022: ”Löftet var när omvårdnadsbidraget infördes att föräldrar som tidigare haft vårdbidrag skulle få det nya omvårdnadsbidraget. Men det blev tvärtom. Statistiken visar att av de som haft vårdbidrag och sedan ansökt om omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning fick en tredjedel lägre ersättning och var femte avslag. Det är en skandal av stor omfattning som få är medvetna om men som slår hårt.”

Under våren 2023 träffade Autism Sverige ledande politiker, från de flesta partierna, med krav på att omvårdnadsbidragets ursprungliga syfte ska återställas, så att föräldrar garanteras ersättning för det merarbete som utförs.

LÄS ÄVEN:
Kampen om omvårdnadsbidraget – detta har hänt

En kommentar

  1. Föräldrar med barn som behöver extra stöd – må vara att de går i resursskola eller inte – t.ex. som är hemmasittare och/eller behöver stöd med läxor och extra tillsyn i hemmet, hindras i karriär och arbete så till den grad att de behöver gå ned procentuellt i sin arbetstid och tacka nej till karriärskliv. Det påverkar självklart ekonomin och möjligheter för den vuxne som alltid sätter sina barn i första rummet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *