Öppna era dörrar för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning
Barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning måste ges bättre tillträde till kultur- och fritidsutbudet!
DEBATT. När jag ser min dotter sitta hemma med hängande huvud framför datorn, istället för att ”springa iväg” till sin fotbollsträning, pianolektion eller teatergrupp känner jag en djup sorg.
Flera av mina bekanta, som också har barn med funktionsnedsättning, vittnar om samma sak – deras ungdom sitter mest hemma, ensam och uttråkad utan förmåga till egna initiativ. Dessa ungdomar ser sina syskon få inbjudningskort, delta i föreningslivet och ständigt pratande med kompisar i olika kanaler. Många föräldrar tycker det är ett stort problem när deras barn saknar vänner och social tillhörighet.
De som bor i särskilda boenden är överrepresenterade bland överviktiga, ensamma och isolerade. Detta missgynnar hela samhället. Alla människor behöver känna sig sedda, hörda och tagna i anspråk. Dessutom behöver människan sociala sammanhang där vi känner oss trygga och uppskattade för den vi är. Nya fritidsintressen kan ge nya vänner men också leda till att barnen blir självständiga, tar egna initiativ, får större självkänsla, utvecklar nya färdigheter och tycker livet är roligt och meningsfullt.
Föreningar som satsar på att ta emot barn och ungdomar med funktionsnedsättningar får mycket tillbaka. Man får ny och värdefull kunskap genom möten med deltagare som ställer andra krav på den egna verksamheten. Alla nya idéer gör att föreningen utvecklas överlag. Om man lyckas med att engagera och behålla de barn och ungdomar som börjar med en aktivitet får föreningen också fler medlemmar. Genom att fler vill vara med får föreningen också gott rykte. (Källa: Mer än bara lite kul, Handikappförbunden, 2007)
Även ledarna växer och utvecklas eftersom de måste tänka nytt, bli tydligare i sin kommunikation, och fokusera på möjligheter istället för på hinder.
Ledare som är beredda att ta emot barn och ungdomar behöver stöd och utbildning. Det finns fler aktörer som jobbar med just detta, bland annat SISU Idrottsutbildarna. Ofta kan en dialog med föräldrarna hjälpa mycket och att ta in extra ledare i gruppen, vilket gynnar alla deltagare.
FN:s barnkonvention stärker rättigheterna för barn med funktionsnedsättning:
• Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.
• Artikel 6: Varje barn har rätt till liv och utveckling.
• Artikel 12: Barnet har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör det.
• Artikel 19: Varje barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett liv som möjliggör dess aktiva deltagande i samhället.
• Artikel 30: Barnet har rätt till lek och fritid, vila och rekreation samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet.
(Artiklarna ovan har kortats och förenklats något).
En aktiv fritid och social tillhörighet ökar hälsa och välmående, därför är det hög tid att börja nu. Öppna era dörrar så att fler kan komma in!
Ett viktigt steg kommer att tas vid FOMS-konferensen ”Möjlighet till Verklighet” den 18-20 mars. Där kommer bland annat Maud Ihrskog, forskare från Växjö universitet tydligt visa på vikten av kompisar, Fredrik Thelander från Fritidsforum berättar om vinsten med självbestämmande för unga med funktionsnedsättning och Hans Ledstedt från Haninge kommun ger tips på hur en kommun kan bygga upp verksamhet utifrån FN-konventionen.
Ann Epstein
Utbildare, föreläsare och mamma till en dotter med funktionsnedsättning
FOMS-konferensen ”Möjlighet till Verklighet” äger rum den 18-20 mars 2015.
Anmälan till konferensen görs på:
www.foms.se/anmalan
För frågor angående konferensen kontakta Niclas Eriksson, ordförande i FOMS, ordforande@foms.se, 0733-73 95 37
