Tema

”Oron för att brista som förälder har nog följt mig hela vägen”

Sex föräldrar om pressen när assistans och annat stöd brister (berättelse 5 av 6)
utsatthet genrebild urklipp green 1200

Vi har samlat 6 berättelser från familjer som har upplevt utsattheten och pressen när samhällets stöd brister. Foto: Linnea Bengtsson.

 

När orken tryter. Många föräldrar som har barn med funktionsnedsättning lever under extremt stor press. Denna situation ökar risken för att föräldrar närmar sig gränsen för vad som är tillåtet och i värsta fall kliver över den. Här berättar en av sex familjer om sin situation.

Förälder till 14-åring:
”Det bristande föräldraansvar jag kan relatera till är mitt tillkortakommande”

Vårt barn är 14 år och har en flerfunktionsnedsättning med omfattande hjälpbehov, inget talat språk. Hen använder ett subtilt kroppsspråk och till viss del olika ljud som vi tolkar till olika slags mående. Vårt barn är helt beroende av någon som kan tolka, och till stor del handlar det om att spekulera eller gissa snarare än att veta.

Oron för att brista i mitt föräldraansvar har nog följt med hela vägen men jag har aldrig känt oro för att jag skulle ta till fysiskt våld, eller gå över gränsen när situationen ibland känns ohållbar. Det bristande föräldraansvaret som jag närmast kan relatera till våld vore i så fall mitt tillkortakommande.

Detta handlar till exempel om min aversion för allt vad heter stretch att göra, eller nätter då jag känner jag borde varit vaken för att jobba mer aktivt med slemmobilisering men varit för trött för detta. I dessa situationer kan jag känna att jag gör våld på mitt barns egentliga behov.

Jag har inte känt någon oro för att någon annan vuxen ska ha utsatt mitt barn för våld. Oron kopplad till andra vuxna är nog mer att man inte skulle fånga upp mitt barns signaler, inte se att hen sitter snett eller dåligt positionerad i rullstolen, att man inte uppmärksammar ett epilepsianfall och att någon kroppsdel då kommer i kläm.

”Bättre koordinering skulle göra en avsevärd skillnad”

Vi har nyligen beviljats vaken nattassistans vilket fått en stor sten att lätta från mitt hjärta. Jag har nog vetat att jag skulle kunna vända mig LSS-handläggaren när allt känts övermäktigt, men inte orkat med tanke på ansökningsprocess, väntetid och att insatsen – om den beviljas – hamnar långt bort i tidshorisonten.

Jag kan inte minnas vi har fått någon direkt information kring vårt barns rättigheter, men det vore intressant att få information om hur vi funkisföräldrar kan förhålla oss till och driva våra ärenden utifrån Barnkonventionen, nu när den är antagen.

Jag skulle önska bättre koordinering, som till exempel habiliteringen tar större ansvar kring, och att de olika professionerna samverkar över gränser och verksamheter. Detta skulle göra en avsevärd skillnad och minska ansvaret på oss föräldrar.

Jag skulle också önska en mer effektiv ansökningsprocess, där egentlig tid mellan ansökan, beslut och verkställande gick snabbare. Ett barn med omfattande hjälpbehov – har just omfattande hjälpbehov – och då borde det inte vara så mycket att orda om. Jag skulle också önska bättre arbetsvillkor för till exempel assistenter och korttidspersonal, både för kontinuitet och trygghet.

[elementor-template id=”27652″]

 

Fler artiklar om detta ämne

Personen på bilden har inget samband med artikeln. Foto: Envato elements.
”Jag växte upp i ett kylskåp”
Nästan inga känslor fick existera när Petra växte upp
Elisabeth Ljungström.
Guide: Utsatthet hos barn med funktionsnedsättning
Elisabet Ljungström svarar på frågor om våld mot barn med funktionsnedsättning
Vi har samlat 6 berättelser från familjer som har upplevt utsattheten och pressen när samhällets stöd brister. Foto: Linnea Bengtsson.
”Jag var orolig för att berätta hur utmattade vi var”
Sex föräldrar om pressen när assistans och annat stöd brister (berättelse 1 av 6)
Vi har samlat 6 berättelser från familjer som har upplevt utsattheten och pressen när samhällets stöd brister. Foto: Linnea Bengtsson.
”Skrikandet och alla höga ljud gör att jag brister”
Sex föräldrar om pressen när assistans och annat stöd brister (berättelse 3 av 6)
Vi har samlat 6 berättelser från familjer som har upplevt utsattheten och pressen när samhällets stöd brister. Foto: Linnea Bengtsson.
”Det är lätt att känna sig otillräcklig som förälder”
Sex föräldrar berättar om pressen när assistans och annat stöd brister (del 4 av 6)
Vi har samlat 6 berättelser från familjer som har upplevt utsattheten och pressen när samhällets stöd brister. Foto: Linnea Bengtsson.
”Utan räddande änglar hade vi hamnat i ett desperat läge”
Sex föräldrar om pressen när assistans och annat stöd brister (berättelse 6 av 6)
Hela temat om utsatthet publiceras i Föräldrakraft nr 2-3 som utkommer i september. Personen på bilden har inget samband med artikeln.
Ett tema om den extrema pressen när samhällets stöd inte räcker
Ett tema om utsatt för barn med funktionsnedsättning
Vi har samlat 6 berättelser från familjer som har upplevt utsattheten och pressen när samhällets stöd brister. Foto: Linnea Bengtsson.
”Jag har slagit mitt barn på händerna”
Sex föräldrar om pressen när assistans och annat stöd brister (berättelse 2 av 6)

 

Denna artikel handlar om

ANNONSER
  • Annons för JAG
  • Annons för HEA Medical
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Fremia
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för STIL
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Särnmark

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *