Nyheter

Osäkerhet kring sekretess för elever som söker förtur på gymnasiet


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Den fria kvoten är en extra chans för elever som har funktionsnedsättningar vid ansökan till gymnasieutbildning.
Men osäkerhet råder kring elevernas rättssäkerhet.
– Det vore tryggare om uppgifterna vore sekretssbelagda från början, säger Henrik Petrén, förbundsjurist vid RBU.

Den fria kvoten är en extra chans för elever som har funktionsnedsättningar vid ansökan till gymnasieutbildning.
Men osäkerhet råder kring elevernas rättssäkerhet.

Tack vare den fria kvoten kan en elev få företräde till en utbildning, trots att betygen inte räcker till, om man har exempelvis medicinska skäl.
Detta gäller för samtliga gymnasier i landet, både kommunala och fristående.

Enligt Offentlighets- och sekretesslagen borde det vara riskfritt att söka fri kvot med hjälp av läkarintyg.
Lagens 21 kapitel, 1 paragrafen slår fast att ”sekretess gäller uppgift som gäller enskilda hälsa och sexualliv om det måste antas att den enskilde eller närstående kommer att lida betydande men om uppgiften röjs”.

Så länge som osäkerhet råder, och intagningskanslier varnar för att elever kan hängas ut, finns ändå en uppenbar risk att många elever och föräldrar skräms upp och avstår från möjligheten att söka en bra utbildning på fri kvot.

På utbildningsförvaltningens webbsida varnar Stockholms stad att läkarintyg och andra bilagor blir offentlig handling om man söker gymnasieplats på fri kvot.
Offentlighetsprincipen gäller, för att det ska vara möjligt att kontrollera att förtursreglerna inte missbrukas. Ett missbruk skulle exempelvis kunna innebära att den fria kvoten blir en gräddfil för barn till välbesuttna i innerstan.

Men varningen riskerar att få felaktiga och allvarliga konsekvenser.

Uppgifterna blir inte automatiskt offentliga. Innan några handlingar lämnas ut måste innehållet provas mot sekretesslagen, som ska skydda personliga uppgifter.
Alltså borde varningen vara onödig.

Problemet är att det är enskilda handläggare som ska göra denna prövning och som elev eller förälder kan man inte vara säker på att alla känsliga uppgifter förblir skyddade.

– Det vore tryggare om uppgifterna vore sekretssbelagda från början, säger Henrik Petrén, förbundsjurist vid RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.
– Även om sekretessprövning alltid ska göras så är det inte tillfredsställande att man inte säkert kan förutse resultatet. Det kan göras misstag vid sekretssprövningen.

Ulrika Lindén, jurist på Skolverket, uppger att alla uppgifter som rör elevvårdande insatser ska omfattas av ”stark sekretess” vilket innebär att utgångspunkten är att alla uppgifter är hemliga. Det måste finnas särskilda skäl att lämna ut dem i så fall.

Uppgifter från lärare och speciallärare kan däremot omfattas av ”svag sekretess” och då måste det tvärtom finnas särskilda skäl att skydda dem.
– Skyddsvärda uppgifter ska ändå sekretsskyddas men det är svårt att säga vad det omfattar, säger Ulrika Lindén.

Innebär det att uppgifter om exempelvis skolassistent skyddas?
– Det beror på, om uppgiften redan är känd kanske man inte tycker att eleven lider men av att den lämnas ut.
– Mitt råd är att fråga den kommun man skickar in uppgifterna till. Man kan även, i blanketten man sänder in, uppmärksamma kommunen på att det finns uppgifter som är känsliga.

Tycker du att situationen är rättsosäker?
– Nej, det tycker jag inte. Man ska hellre skydda en uppgift för mycket än en för lite, så tänker vi när vi sekretesskyddar på Skolverket.

Föräldrakraft har talat med olika personer vid intagningskansliet inom Stockholms stads utbildningsförvaltning och fått olika och oklara besked om i vilken mån känsliga uppgifter kan lämnas ut.
Svaren visar att sekretessprövningar kan få oväntade resultat.

– Rutinerna borde stramas upp, så att man inte ska behöva vara rädd för att personuppgifter ska komma ut den här vägen, säger Henrik Petrén.

Alltför få ungdomer med funktionsnedsättningar får idag en bra utbildning.
Det är förklaringen till att många unga hamnar i utanförskap.

– Skolan är en viktig del i den kedja som antingen leder till arbete och sysselsättning eller utanförskap, menar Agnetha Mbuyamba, ordförande för RBU.

Att barn med funktionsnedsättningar riskerar att hamna utanför blir extra tydligt just nu när landets gymnasieskolor kämpar för att locka så många elever som möjligt.

– Det är ju inte så att skolorna försöker locka till sig elever med funktionsnedsättningar. Jag har då aldrig läst på någon affisch på stan att man välkomnar dessa elever. Visst finns det många goda eldsjälar men de som tänker på de barn som är medlemmar hos oss är tyvärr inte i majoritet. I så fall skulle de inte bli sittande hemma sysslolösa efter skolan, utan de skulle få en bra utbildning som leder till arbete, säger Agnetha Mbuyamba.

 

ANNONSER
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för HEA Medical
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för Fremia
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Primass
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Tidvis
  • Annons för JAG
  • Annons för Unik Försäkring
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för STIL
  • Annons för HD Motion