Nyheter

Otydlig lagtolkning ger bristande skydd för placerade barn


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

”Föräldrar nekas att ställa rättmätiga krav på säkerhet och skydd för sitt placerade barn”, skriver Victoria Thore och Gunnar Ahlin. Som representanter för Carema efterlyser de i denna debattartikel en tydligare lagtolkning och praxis som förbättrar skyddet för placerade barn.

”Föräldrar nekas att ställa rättmätiga krav på säkerhet och skydd för sitt placerade barn”, skriver Victoria Thore och Gunnar Ahlin. Som representanter för Carema efterlyser de i denna debattartikel en tydligare lagtolkning och praxis som förbättrar skyddet för placerade barn.

Här är debattartikeln:

Barn och unga som placeras i HVB- eller familjehem måste få bästa tänkbara vård grundad i säkerhet, medmänsklighet och välbeprövade behandlingsmetoder.
Tyvärr finns det idag problem i hur lagen skall tolkas. Praxis har den senaste tiden ändrats rörande föräldrars rätt att med stöd av föräldrabalken begära och få skydd för sina placerade barn.

Detta faktum försvårar effektiv hjälp och behandling. Vi kan ge en rad exempel.

1. Vårt första exempel är synen på föräldraskapet. Det finns bland placerade barn och unga en klar överrepresentation av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns i dag inga belägg för att bristande uppfostran eller dåliga uppväxtförhållanden i sig skulle vara orsak till detta, varför det är viktigt att inte skuldbelägga föräldrarna utan istället lyssna till deras synpunkter och erfarenheter.

2. Man kan jämföra med synen på barn med fysiska funktionshinder. Här skuldbeläggs inte föräldrarna och dessutom ifrågasätts inte medicinering av dessa barn, vilket för oss till vårt andra exempel. Det behövs läkemedel såväl mot diabetes som mot de symtom som orsakas av NPF.
Evidensen är tydlig, men det finns en diskussion baserad på bristande kunskap som leder till överdriven försiktighet med effektiva läkemedel i många fall. Rätt ordination av moderna läkemedel kan hjälpa barn med NPF till ökad förmåga vad gäller arbetsminne, koncentration, uppmärksamhet, uthållighet, perception och bidra till bättre förmåga till känsloreglering.
    
3. Det tredje exemplet gäller hur föräldrar nekas att ställa rättmätiga krav vad gäller säkerhet och skydd för sitt placerade barn. Tillsynsmyndigheten sätter sedan förra året yttrandefrihet och integritet i motsatsförhållande till detta skydd. Det är inte ovanligt att ett destruktivt användande av internet och smartphone är en del i det som föranlett inskrivningen. Pedofila kontakter, nätprostitution och självskadebeteende inspirerat av sajter om självskador är exempel på det. Ett annat näraliggande exempel är barnens behov av träning med syfte till livsstilsförändring inkluderande adekvat klädstil och vårdat språk, som ingår i normal uppfostran och är förutsättningar för att klara olika sociala sammanhang.

Lagtolkningen tillåter idag varken att man begränsar barnens nätsurfande eller att man påverkar deras ord- och klädval. Det finns exempel på att barn tillåtits att bära tröjor med narkotikareklam under vistelse på HVB-hem. En förändring av regelverkets tolkning är nödvändig.

4. Det sista exemplet är det problem som rör integritetsfrågan. Placerade barn och unga löper risk att deras placering ska ljud- eller bilddokumenteras och av annan inskriven läggas ut på internet. Problemet får ytterligare en dimension om den unge har skyddad identitet.

Vår bestämda uppfattning är att tolkning av lagar, regler och praxis bör förändras i riktning mot evidensbaserade, fungerande metoder för barn intagna på HVB- och familjehem:
* Evidensbaserad vård inklusive adekvat medicinering ska vara grunden i behandlingen.
* Föräldrars kunskap om sina barn och deras behov bör på ett respektfullt sätt kunna mötas av vårdgivaren.
* Barnens behov av säkerhet, skydd, relevant gränssättning och livsstilsträning ska inte hindras av otydligheter i lagtolkningen.

Vår uppgift som vårdgivare är därför att inte låta oss nöja med att enbart visa överseende och tolerans, utan ta steget fullt ut att integrera psykiskt funktionsnedsatta med hjälp av evidensbaserade psykopedagogiska åtgärder.

Victoria Thore
Affärsområdeschef Funktionsnedsättning Egen Regi, Carema

Gunnar Ahlin
Beteendeterapeut

 

 

ANNONSER
  • Annons för Mo Gård
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för Tidvis
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för JAG
  • Annons för STIL
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för Primass
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Fremia
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Tobii Dynavox