Övergrepp tio gånger vanligare för kvinnor i utsatt grupp

Personer med psykisk funktionsnedsättning utsätts oftare för övergrepp, och får mycket sämre vård än befolkningen i stort.
Det framgår av den kartläggning Socialstyrelsen publicerade idag.
En annan kartläggning visar att personliga ombud gör stor nytta för gruppen – men många kommuner har helt upphört med denna verksamhet.

Utsatt grupper

Schizofreni och liknande tillstånd är vanligast, men även adhd förekommer i hög utsträckning i denna grupp som Socialstyrelsen beskriver som en av samhällets mest utsatta.

– Personer med psykisk funktionsnedsättning löper betydligt större risk att bli utsatta för övergrepp. I åldersgruppen 18-24 år är det hela tio gånger vanligare för kvinnor att bli utsatta för någon form av övergrepp, och fem gånger vanligare för män, än för befolkningen i övrigt, säger Peter Salmi, projektledare på Socialstyrelsen.

Får cancerdiagnoser alltför sent

Trots att utsattheten är väl känd får gruppen betydligt sämre vård än övrig befolkning.

Kvinnor som får bröstcancer diagnosticeras betydligt senare, vilket innebär att det kan vara för sent för en framgångsrik behandling. Det är ungefär sju gånger vanligare för de här personerna att cancern upptäcks först när den redan hunnit sprida sig.

– På grund av sitt psykiska mående kan dessa personer sakna motivation att söka vård och även ha begränsad förståelse om sitt eget behov av vård. Därför är det av stor vikt att personal inom såväl vård som omsorg särskilt uppmärksammar de här personerna, så att de kan få rätt vård och behandling i tid, säger Peter Salmi.

Brister i akutvård

Vidare brister vården vid akuta tillstånd, till exempel hjärtinfarkt. Personer med psykisk funktionsnedsättning som drabbas av en akut hjärtinfarkt får i lägre utsträckning den mest effektiva och avancerade behandlingen, konstaterar Socialstyrelsen. Ofta saknas kompetens att hantera patient som är psykotisk.

– Om man ska kunna genomföra en ballongvidgning av kranskärl krävs både samtycke och medverkan och patienten måste kunna ligga still, vilket kan vara svårt för en person som befinner sig i en psykos, säger Peter Salmi.

Vården försämras bland annat av skarpa gränser mellan olika verksamheter. De kommunicerar helt enkelt inte tillräckligt väl med varandra. Det behövs också mer kompetens om psykisk funktionsnedsättning och vilka svårigheter det innebär

Vad händer nu med kartläggningen?

– Kartläggningen var ett regeringsuppdrag där vi redovisade resultat och slutsatser för socialdepartementet i förra veckan och lämnade den publicerade rapporten i går till departementet, säger Peter Salmi.

Räknar du med några konkreta resultat?
– Ett konkret resultat kan vara att vi får ett nytt uppdrag, exempelvis mot bakgrund av de utvecklingsområden vi har identifierat.

Vad är dina förhoppningar?
– På sikt hoppas jag att det exempelvis kan ske förändringar så att personer med psykisk funktionsnedsättning har bättre förutsättningar till likvärdig och adekvat vård och ett bemötande som övriga i befolkningen. Jag tror att det behövs strategier för att lyckas nå målen.

Hur är hälsan och ekonomin för gruppen?

Kartläggningen visar att gruppen har dålig munhälsa och sjukdomar och tillstånd som diabetes, KOL och fetma är fem gånger så vanliga inom gruppen.

Privatekonomiskt är de flesta beroende av ekonomiskt bistånd eller sjukersättning för sin försörjning.

Personliga ombud kartlagda

Socialstyrelsen har också kartlagt kommunernas verksamhet med personligt ombud för personer som har psykiska funktionsnedsättningar. Kartläggningen visar att många mindre kommuner har helt slutat med personliga ombud, med allvarliga konsekvenser för många individer.

LÄS MER: Kommuner skrotar personliga ombud – ”det mest lyckade stödet”

– Brist på stödet kan leda till stora ekonomiska svårigheter och i förlängningen hemlöshet, säger utredare Dick Lindberg, Socialstyrelsen.