Övergripande om rättigheterna i funktionsrätts-konventionen

Avsnitt 3 av "Funktionsrättskonventionen – en orientering", om artiklarna 5–11 och hur Sverige lever upp till dem.
Harald Strand är författare till LSS-skolan och Funktionsrättskonventionen - en orientering här på HejaOlika. Foto: Linnea Bengtsson.
Harald Strand är författare till LSS-skolan och Funktionsrättskonventionen - en orientering här på HejaOlika. Foto: Linnea Bengtsson.
Annons (artikeln fortsätter nedanför)
Annons för Durewall

 

2017-03-21

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning består av ett förord och 50 artiklar. Här går Harald Strand igenom konventionens artiklar 5-11, som tar upp övergripande frågor som är viktiga för förverkligandet av alla rättigheter.

 

Artikel 5 - Jämlikhet och icke-diskriminering

Konventionsstaterna skall erkänna att alla människor är lika inför och enligt lagen. Att alla utan något undantag är berättigade till lika skydd och lika förmåner enligt lagen.
Konventionsstaterna skall förbjuda all diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Man skall garantera personer med funktionsnedsättning lika rättsligt skydd mot diskriminering. Det skall vara ett effektivt skydd.

För att främja jämlikhet och avskaffa diskriminering skall konventionsstaterna vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att skälig anpassning tillhandahålls.

Positiv särbehandling som är nödvändig för att påskynda eller uppnå faktisk jämlikhet för personer med funktionsnedsättning skall inte betraktas som diskriminering enligt denna konvention.

 

Artikel 6 - Kvinnor med funktionsnedsättning

Konventionsstaterna erkänner att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning är utsatta för flerfaldig diskriminering och skall därför vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att de får tillgång till alla mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna.

Konventionsstaterna ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att kvinnor fullt ut kan utvecklas, gör framsteg och stärka den egna förmågan i syfte att garantera att de kan åtnjuta de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som anges i denna konvention.

 

Artikel 7 - Barn med funktionsnedsättning

Konventionsstaterna ska vidta alla de åtgärder som krävs för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning till fullo åtnjuter alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor som andra barn.

I alla åtgärder som rör barn med funktionsnedsättning skall barnets bästa komma i främsta rummet.

Konventionsstaterna skall säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på lika villkor som för andra barn. För att utöva denna rättighet skall erbjudas ett stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder.

 

Artikel 8 - Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning

Konventionsstaterna åtar sig att vidta omedelbara, effektiva och ändamålsenliga åtgärder
för att höja medvetandet i hela samhället, däribland på familjenivå, om personer med funktionsnedsättning och för att främja respekten för deras rättigheter och värdighet
Vidare skall Konventionsstaterna bekämpa stereotypa uppfattningar, fördomar och skadliga sedvänjor med avseende på personer med funktionsnedsättning, däribland sådana som grundas på kön och ålder, inom alla livets områden.

Konventionsstaterna åtar sig dessutom att höja medvetandet om kapaciteten hos och bidrag från personer med funktionsnedsättning.

Konventionen slår fast att människor med funktionsnedsättning har rätt att påverka utvecklingen i frågor som berör dem på alla samhällsnivåer.

Åtgärder i detta syfte innefattar följande:

a) att initiera och genomföra verkningsfulla kampanjer för att höja allmänhetens medvetande och positiva inställning till rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, samt främja erkännande av färdigheter, meriter och förmågor hos personer med funktionsnedsättning samt av deras bidrag på arbetsplatserna och på arbetsmarknaden.

b) att på alla nivåer i undervisningssystemet uppmuntra en inställning präglad av respekt för rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

c) att uppmuntra alla massmedier att framställa personer med funktionsnedsättning på ett sätt som är förenligt med denna konventions syfte.

d) att främja utbildningsprogram som ökar medvetenheten om personer med funktionsnedsättning och rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

 

Artikel 9 - Tillgänglighet

För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut kunna delta på alla livets områden, skall konventionsstaterna vidta åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande även IT-system, samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städerna och på landsbygden.

Dessa åtgärder, som ska innefatta identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet, ska bland annat gälla

a) byggnader, vägar, transportmedel och andra inom- och utomhusanläggningar, däribland skolor, bostäder, vårdinrättningar och arbetsplatser, samt

b) information, kommunikation och annan service, däribland elektronisk service och service i nödsituationer.

Konventionsstaterna ska även vidta ändamålsenliga åtgärder för att:

a) utveckla, utfärda och övervaka tillämpning av miniminormer och riktlinjer för tillgänglighet till anläggningar och service som är öppna för eller erbjuds allmänheten,

b) säkerställa att enskilda enheter som erbjuder anläggningar och service dit allmänheten äger tillträde beaktar alla aspekter av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning,

c) erbjuda intressenter utbildning i frågor som gäller tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning,

d) utrusta byggnader och andra anläggningar dit allmänheten äger tillträde med anvisningar i punktskrift och i lättläst och lättbegriplig form,

e) erbjuda former av assistans och annan personlig service, däribland ledsagare, lektörer och yrkesverksamma teckenspråkstolkar, för att underlätta tillgänglighet till byggnader och andra anläggningar som är öppna för allmänheten,

f) främja andra ändamålsenliga former av hjälp och stöd till personer med funktionsnedsättning för att säkerställa deras tillgång till information,

g) främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik och nya system, däribland Internet, samt

h) främja utformning, utveckling, tillverkning och distribution av tillgänglig informations- och kommunikationsteknologi på ett tidigt stadium så att de blir tillgängliga till lägsta möjliga kostnad.

 

Artikel 10 - Rätten till liv

Varje människa har rätt till livet och varje land skall säkerställa att människor med funktionsnedsättning får denna rätt på samma villkor som andra.

 

Artikel 11 - Risksituationer och humanitära nödlägen

Konventionsstaterna ska, i enlighet med sina åtaganden enligt internationell rätt, innefattande den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna, vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa skydd och säkerhet för personer med funktionsnedsättning som är i risksituationer, däribland väpnad konflikt, humanitära nödlägen och naturkatastrofer, men även det vardagsnära som till exempel brandlarm.

 

Hur fungerar det i Sverige?

Åtagandet i Konventionen är mer omfattande än den utövas i verkligheten av myndigheter.

Konventionen är inte svensk lag och frivillig att implementera på kommunal nivå. Det finns för få indikatorer på hur väl Sverige följer konventionen. Kunskapen om konventionen brister både bland myndigheter bland allmänheten (precis som med LSS).

I FN:s övervakningskommittés första rapport 2014 pekade man ut  specifika problem avseende artiklarna 5-11:

Artikel 5 - Jämlikhet och icke-diskriminering

Kommittén uttrycker oro över att det nya lagförslaget, som klassificerar bristande tillgänglighet som en form av diskriminering, undantar företag som har färre än 10 anställda.

Kommittén uttrycker oro över att principen underlåtenhet att göra skälig anpassning inte har en allmän tillämpning i den svenska statens rättsliga ramverk och att myndigheter på olika nivåer i förvaltningen inte är bundna av denna lagstadgade skyldighet.

Kommittén yrkar på att konventionsstaten ser över lagförslaget så att det överensstämmer till fullo med bestämmelserna i artikel 5 i konventionen. Kommittén yrkar också på att konventionsstaten vidtar alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att skälig anpassning föreskrivs i hela samhället, såväl i offentliga som yrkesmässiga sammanhang, utan undantag och i överensstämmelse med principen om lika möjligheter för alla. Kommittén yrkar vidare på att konventionsstaten antar en juridisk definition av skälig anpassning och införlivar den i alla relevanta författningar så att den kan tillämpas i alla delar av förvaltningen, inklusive den rättsliga och den administrativa.

Kommittén uttrycker oro över de system som hanterar flerfaldig diskriminering, till exempel funktionsnedsättning kombinerat med kön eller etnicitet och anser att de behöver utvecklas mer.

Kommittén rekommenderar att konventionsstaten undersöker om den struktur som för närvarande används för att hantera situationer av flerfaldig diskriminering är lämplig.

Artikel 6 - Kvinnor med funktionsnedsättning

Kommittén uttrycker oro över att det finns begränsad kunskap om att kvinnor med funktionsnedsättning diskrimineras på grund av sitt kön, och i vilken utsträckning kvinnor och flickor med funktionsnedsättning diskrimineras jämfört med män och pojkar. Det är också bekymmersamt att studier, politik och handlingsplaner som rör personer med funktionsnedsättning saknar ett genusperspektiv.

Kommittén rekommenderar att konventionsstaten säkerställer att ett genus- och funktionshindersperspektiv genomsyrar lagstiftning, politik, undersökningar och planer samt aktiviteter för tillämpning, utvärdering och övervakning samt tjänster. Vidare rekommenderas att konventionsstaten vidtar effektiva och särskilda åtgärder för att förhindra flerfaldiga former av diskriminering av kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

Artikel 7 - Barn med funktionsnedsättning

Kommittén uttrycker oro över rapporter som pekar på att barn med funktionsnedsättning utsätts för mer våld än andra barn, och att det finns en bristande medvetenhet hos personer som arbetar med barn.

Kommittén rekommenderar konventionsstaten att utveckla forskning och insamling av uppgifter och statistik om våld mot barn med funktionsnedsättning. Konventionsstaten rekommenderas vidare att förstärka sina strategier och initiativ för upplysning och utbildning av föräldrar och personal som arbetar med barn samt att öka medvetenheten hos allmänheten.

Kommittén uttrycker oro över rapporter som påvisar hög förekomst av psykisk ohälsa, psykosociala problem och sjukdomar bland ungdomar, att elevhälsan har för lite resurser, samt att det tar lång tid att få tillgång till skolans psykologer och att få psykosocialt stöd.

Kommittén rekommenderar att konventionsstaten avsätter mer resurser till elevhälsan för att säkerställa att barn har tillgång till och får lämpligt stöd vid psykosocial och psykisk ohälsa samt lämplig psykiatrisk vård inom rimlig tid.

Kommittén uttrycker oro över att barn med funktionsnedsättning inte är regelmässigt är delaktiga i beslut som rör deras liv och att de saknar möjligheter att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.

Kommittén rekommenderar att konventionsstaten säkerställer skyddsåtgärder och vidtar ytterligare åtgärder för att barn med funktionsnedsättning ska ha rätt att komma till tals i alla frågor som rör dem.

Våra egna tillägg:

Allt fler barn med stora funktionsnedsättningar förlorar sin personliga assistans. Detta rimmar illa med att barnets bästa ska beaktas. Att hänvisa till ”föräldraansvaret” är knappast förenligt med konventionstexten. Enligt LSS ska också barnets bästa komma i första hand vilket framgår av LSS § 6a.

Andra problem är bland annat att stödet i skolan till barn med olika funktionsnedsättningar minskar. Media har rapporterat att barn med olika neuropsykiatriska diagnoser är hårt drabbade.

Artikel 8 - Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning

Kommittén uttrycker oro över allmänhetens bristande kunskaper om olika funktionsnedsättningar, relevanta faktorer och behov av skälig anpassning som avser funktionsnedsättningar, i synnerhet inom utbildningssystemet och hos beslutsfattare.
Kommittén uppmanar konventionsstaten att utarbeta en strategi för att öka allmänhetens kunskap om olika funktionsnedsättningar och att förstärka såväl en positiv som en informativ bild av män och kvinnor med funktionsnedsättning som värdiga, oberoende och kapabla individer som har alla de mänskliga rättigheter som erkänns i konventionen i syfte att undanröja sociala och kulturella hinder som diskriminerar i det offentliga livet. Kommittén rekommenderar vidare att särskilda program inrättas, i samråd med organisationer för personer med funktionsnedsättning, för att öka medvetenheten hos anställda i offentlig sektor.

Kommittén uttrycker oro över bristen på främjande av innehållet i konventionen till offentliganställda och privata aktörer. Framför allt gäller detta de nya begrepp som har införlivats i systemet för mänskliga rättigheter som skälig anpassning och diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

Kommittén rekommenderar konventionsstaten att genomföra återkommande, regelbundna och kontinuerliga nationella kampanjer och andra utbildningsinsatser som riktar sig till offentliganställda och privata aktörer för att göra det möjligt för dem att sätta sig in i det allmänna och specifika i konventionens innehåll, som nyligen införlivats i regelverket för mänskliga rättigheter.

Våra egna tillägg

Funkofobi, d v s nedlåtande attityder mot personer med funktionsnedsättningar ökar i Sverige. Regeringen underlåter att uppmärksamma såväl ökad funkofobi som andra allvarliga problem som t.ex. det dåliga hälsotillståndet, den höga arbetslösheten, den dåliga ekonomin och att personer med funktionsnedsättningar är underrepresenterade vad gäller deltagande i sociala och kulturella aktiviteter. Enligt en rapport från MFD (Myndigheten för delaktighet) är psykisk och fysisk ohälsa 10 gånger vanliga än genomsnittet för hela befolkningen. Konkreta åtgärder för att motverka allt detta har hittills varit en bristvara.

Artikel 9 - Tillgänglighet

Kommittén uttrycker oro över att regler som gäller tillgänglighet i byggnader inte följs, och noterar att offentlig upphandling inte används för att till fullo främja tillgänglighet.

Kommittén rekommenderar att konventionsstaten säkerställer att kommuner och lokala myndigheter uppmärksammar principen om tillgänglighet i syfte att anpassa relevanta lokala och regionala regelverk, t.ex. byggregler och lokala byggnadsordningar i enlighet med artikeln.

Kommittén rekommenderar vidare att kommunerna och de lokala myndigheterna har nödvändiga medel och vägledning för att följa upp, utvärdera och säkra full tillgänglighet till byggnader samt att behoven av skälig anpassning för personer med funktionsnedsättning på lämpligt sätt integreras i den kommunala planeringen. Kommittén rekommenderar konventionsstaten vidare att krav på tillgänglighet inkluderas systematiskt i alla avtal om offentliga upphandlingar.

Kommittén uttrycker oro över att offentligt material som publiceras av stat, regioner, landsting och kommuner sällan publiceras i tillgängligt format, inklusive nya lagar och andra författningar.

Kommittén uppmanar konventionsstaten att komplettera regelverket om den offentliga sektorns ansvar att tillhandahålla sin information och kommunikation i tillgängliga format.

Våra egna tillägg

Som påtalas i konventionstexten är myndigheter dåliga på att göra all information tillgängligt för alla. Ett exempel är att synskadade påpekar att vanliga skärmläsare inte kan läsa av PDF filer.

Otillgänglighet är sedan 2015 juridiskt en form av diskriminering. Det finns emellertid stora undantag, bland annat är företag som nämnts ovan med under 10 anställda undantagna. I praktiken innebär det att 90 procent av alla företag inte omfattas av den nya lagstiftningen. Konventionstexten medger inga sådana undantag.

Senare i år kommer ny lagstiftning träda i kraft som ska underlätta bygga byggandet av tillfälliga bostäder. Mycket tyder på att kraven på tillgänglighet kommer att vara lågt prioriterat.

Artikel 10 - Rätten till liv

Kommittén är djupt oroad över det höga och ökande antalet självmord bland personer med funktionsnedsättning, inklusive pojkar och flickor i konventionsstaten.

Kommittén yrkar på att konventionsstaten vidtar alla nödvändiga åtgärder för att förhindra, identifiera och hantera risksituationer för självmord hos personer med funktionsnedsättning, inklusive pojkar och flickor.

Artikel 11 - Risksituationer och humanitära nödlägen

Kommittén uttrycker oro över bristen på information om konventionsstatens insatser för att minska risker och dess beredskap för att ge personer med funktionsnedsättning det stöd som behövs i händelse av katastrof.

Kommittén rekommenderar att konventionsstaten åtar sig att säkerställa att åtgärder för förebyggande av risker vid katastrofer är fullt tillgängliga och inkluderande för personer med funktionsnedsättning, och att vidta åtgärder för att säkerställa sin beredskap för att ge personer med funktionsnedsättning det stöd som krävs i händelse av en katastrof.

 

Hur överensstämmer dessa artiklar i konventionen med LSS?

Jämlikhet enligt i FN-konventionen och i målparagrafen i LSS är tydligt beskrivna i båda. Kanske är förbud mot diskriminering tydligare uttryckt i FN-konventionen.

Någon motsvarande paragraf som artikel 6 i FN-konventionen om kvinnor med funktionsnedsättning finns inte i LSS.  I LSS anges bara att funktionsnedsättning har lika värde som de utan funktionsnedsättning oavsett kön.

Barnperspektivet är tillfört i LSS och överensstämmer med FN-konventionen. Barnkonventionen är på väg att bli lag i Sverige.

Att öka medvetenheten om frågor som rör funktionshinder är ett krav i LSS och i FN-konventionen.  Det är betydligt tydligare uttryckt i FN-konventionen. Listan på åtgärder föreskriven i konventionen borde kanske tillföras i stycket ”särskilda uppgifter för kommunen”, 14 och 15 paragraferna i LSS. Att det sedan inte varken fungerar i FN-konventionen eller i LSS är något kontrollerande myndigheter måste jobba på.
MFD, Myndigheten för delaktighet, har ett tydligt regeringsuppdrag att informera och sprida kännedom om konventionen och att bristande tillgänglighet är en form av diskriminering.

Vi kan konstatera att personer med funktionsnedsättningar är dåligt representerade i media och i viktiga samhällsfunktioner. Varför finns ingen diskussion om orsaken till detta? Det är ett stort problem då egen erfarenhet i princip är nödvändig för att förstå vad olika funktionshinder innebär för svårigheter, och att vissa hamnar utanför, inte minst ekonomiskt.

När det gäller artikel 9 om tillgänglighet är kraven på tillgänglighet betydligt skarpare skrivna i FN-konventionen. Att det inte har samma framträdande vikt i LSS beror nog på att de specifika insatserna är viktigast i LSS, för att LSS-gruppen skall få ett liv som andra. Det är ändå en brist - när det gäller uppfyllandet av målen i LSS har vi noterat bland annat fysiska hinder, kommunikationshinder och inte minst hinder att få tillgång till vårdinrättningar. Artikel 9 diskuteras mycket och förhoppningsvis kommer dessa hinder upp i framtiden.

Artikel 10 om rätten till liv är inte uttryckt på samma sätt i LSS. LSS säger i sitt mål ”ett liv som andra med goda levnadsvillkor”. Dock är nog tydligheten i detta avseende bättre i LSS.

Till artikel 11 finns ingen motsvarighet i LSS.


Källor
Manskligarattigheter.se (Regeringens sida)
Ohchr.org (FN-organisation)
Hso.se (Handikappförbunden)

 

Harald Strand

Lägg till ny kommentar

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.

Ren text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt om till länkar.
Skriv in din kommentar här.
Genom att skicka in det här fomuläret så accepterar du Molloms användarvillkor.