Övervinn eller kompensera

Det viktigaste är att definiera problemet – och sedan bestämma sig om man ska träna bort det eller kompensera för det.
Oavsett om problemen upplevs som små eller jättestora finns det lösningar. Om man bara lyckas avgränsa problemet finns det nästan alltid metoder och hjälpmedel som funkar.

Ringa in problemet så att det inte bara är en ”stor diagnos” utan mer exakt; läshastigheten, koncentrationen, stavningen eller vad det nu kan vara.
– Se till att du inte står kvar på samma ställe. Träna bort problemet eller se till att kompensera för det med hjälpmedel, säger Anna Tebelius Bodin.
– Det handlar om att verkligen ta tag i problemet. Det är så lätt att ”gömma” sig och vilja sänka ribban. Det är viktigt att hitta alternativa vägar. Kanske ska du inte skriva för hand utan använda dator och rättstavningsprogram? Du kanske inte ska läsa boken utan lyssna på den? säger hon.

Läser för lite
Problemet för många, menar Anna, är att de inte läser tillräckligt mycket:
– En hjärna som inte tränar sig att läsa får snart problem. Man måste läsa för att bli bra på att läsa! Det räcker inte att prata med kompisar för att få ett stort ordförråd. Då måste man läsa eller lyssna på ljudböcker.
– Inse att det inte är fusk att utnyttja de hjälpmedel som finns. När du tar till dig kunskap får du använda vilka medel som helst. Gör det så smidigt som möjligt med exempelvis ljudböcker i mp3-spelaren eller i mobilen.
– De flesta tror att man inte får söka fram en sammanfattning av en roman på internet innan man läser boken, men om det gör det enklare ska man göra det!

Rådet är inte helt problemfritt – en del lärare tycker nog att det skulle vara fusk, andra att all specialbehandling är suspekt. Vad svarar man dem?
– Man kan inte fuska när det gäller kunskapsinhämtning, bara när det handlar om att redovisa kunskapen. Det är tänkandet som ska vara komplext – inte metoderna.

Intressegrupper
Men om man har lite större problem med skolarbetet och dessutom hamnat utanför socialt?
– Om det känns riktigt tungt i skolan och det finns starka grupperingar som man inte kommer in i gäller det att hitta andra grupperingar, utanför skolan, om det så skulle vara intressegrupper för World of Warcraft-spel.
– Om det är något speciellt man själv tycker är roligt finns det alltid andra som också gillar det. I och med alla forum på internet går det att hitta andra vänner, även utanför Sverige. Att ha vänner på distans är ett bra sätt att utvecklas, säger Anna.

Den grundläggande strategin för Anna är att jobba med mål, motivation, självbild och verktyg.
– Om man ska uppnå något måste man sätta upp mål, annars kommer man ingenstans. Man måste vilja något specifikt, exempelvis att få godkänt i alla ämnen, komma in på en viss utbildning med en viss poäng. Det räcker inte med ett allmänt ”att bli så bra som möjligt”. Definiera målen så konkret så att de kan bockas av.

Skapa motivation
Nästa steg är att skapa motivation att nå målet.
– Det måste vara så inspirerande att nå målet att det blir viktigare att nå det än att inte orka. I skolan sänker man ibland målen för att inte knäcka eleverna, men det kan också innebära att målet blir mindre inspirerande och att man tar bort motivationen.
– Tänk på nioåringen som samlade in två miljoner till Haiti, det var mycket mer stimulerande än det hade varit att samla in 10 000.

Men hur gör man för att målen inte ska bli knäckande?
– Ha inte för många mål. Det handlar om att fokusera. Alla ämnen, vännerna, idrott, familjen… man kan inte fokusera på allt, då knäcks man. Samtidigt bör det vara målet i sig som inspirerar. Det är bättre att ha en läkarutbildning som mål än MVG i alla ämnen. Med rätt mål kan man få den inspiration som ger den energi som behövs.

Nyckeln till att lyckas är ofta att man själv tror att man har den kapacitet som krävs.
– Dålig självbild är ett stort problem som ofta glöms bort i skolan. Det räcker inte att få tips och verktyg om man inte tror att det hjälper.
– Det är jättevanligt att en elev tror sig vara en bluff och blir förvånad över att få respekt för sin kompetens. En elev som äntligen får godkänt kan tro att det bara har varit lite tur, inte att han eller hon kan mer. Därför är det viktigt att prata om känslan av att vara en bluff. Man kommer långt om man får eleverna att förstå att de inte är ensamma om att känna så.

Se styrkorna
Om man känner sig sämst i klassen och INTE får någon respekt?
– Även då gäller det att se vilka styrkor man har. Var får man skina? Idrott? Muntlig presentation? Lägg då minst lika mycket tid och energi på det, som på att försöka komma ikapp där man har svårigheter.
– Det är lätt att man fokuserar på det som är svårt och som ”måste” tränas. Men att ständigt slita med något man aldrig får känna sig duktig på sänker självkänslan.
– Det du kommer att hålla på med i framtiden är troligen det som du är duktig på nu, inte matten som alltid varit så svår. Det är bättre att vara briljant på en sak än att vara sådär i allt.

Det låter också lite kontroversiellt?
– Ja, elever är inte vana vid att höra sådana saker. Elever tror att de måste bli godkända i matte, även om de måste ägna 90 procent av pluggtiden åt matten. Men så är det inte, det räcker med att bli godkänd i 90 procent av ämnena för att få slutbetyg från gymnasiet, säger Anna och tillägger:
– Men i årskurs 9 är det för tidigt att strunta i matten! Där krävs det fortfarande godkänt för att få gå vidare till gymnasiet.

Slutsatsen är ändå att inte lägga orimligt mycket tid på det man är dålig på – utan hellre försöka bli toppenbra på just det som man är duktig på.
– Att vara medioker i allt gör dig inte unik. En arbetsgivare som behöver dig för att bygga hus är inte jätteintresserad av hur duktig du är i främmande språk, säger Anna.

Att strunta i läroböckerna kan också vara ett sätt att runda problemen.
– Om jag inte fattar det som står i böckerna är jag hopplös, är en vanlig tanke. Men läroböckerna är inte enda källan. Tänk på att matte är universellt för hela världen och våga hitta andra källor än läroböckerna. På webben har till exempel Utbildningsradion startat ursmart.se med animerade geometriska figurer som lär ut matte. Och det finns gratis mattehjälp på många andra webbsidor. Matte kan bli ett roligt ämne om man förstår att det är så mycket mer än talen i läroboken.

Lika viktigt i andra ämnen
Att leta upp nya verktyg är lika viktigt i alla andra ämnen som känns tröga.
– Att lära sig främmande språk är jobbigt för många, men på You Tube finns hur många bra filmer som helst som kan underlätta inlärningen. Man kan också hyra dvd-filmer, kanske sådana som man redan sett så att man kan handlingen, och lyssna på ett annat språk. Det kan vara mycket mer givande än krystade dialoger i en skolbok.

– Om man ska läsa om antiken och Homeros, som är bland det första man gör på gymnasiet, kan man hyra filmen Troja med Brad Pitt. Även om det är fiktion och amerikaniserat så ger det förkunskaper som väcker intresse för det man ska lära sig i skolan. Dessutom finns massor av bra dokumentärer. Gå till biblioteket och hyr en film om Auschwitz eller kolla på större videobutiker eller You Tube.

Jobba tillsammans
Att jobba tillsammans med klasskamrater är ofta en bra idé, menar Anna, även om man själv tycker att man är så dålig att man är en belastning.
– Börja med att ringa kompisen och berätta att du har kört fast. Det är bara bra om den som är lite bättre på ämnet får förklara. Den som förklarar för andra får själv en bättre förståelse. Och det som känns allra bäst för många är känslan av att ha hjälpt någon annan. Se på dig själv – vilken bra känsla det ger att få hjälpa någon annan. Hur viktig och betydelsefull man känner sig då!

Anna Tebelius Bodin trodde själv aldrig att hon skulle lära sig läsa. Om det berättar hon i sin bok ”Tänk – studiestrategier för gymnasiet”, utgiven på det egna förlaget Hjärna Utbildning. Idag arbetar hon som specialpedagog på Viktor Rydbergs Gym­na­sium i Stockholm parallellt med föreläsningar och författande för Hjärna Utbild­ning. Under mars månad kommer hennes nya bok ”101 tips för framgångsrika studier”.