Nyheter

På äventyr i skärgården

Denna artikel handlar om

Ur Tema Kollo & resor i Föräldrakraft nr 1, 2015.

 

Att leta spår efter vättar, adoptera ett träd och skriva brev till framtiden, det är bara några av de äventyr som väntar ute på Gålö.

Föräldrakraft följde med klass 4 b från Trädgårdsstadsskolan i Tullinge längs stigar som trampats ända sedan medeltiden, för att testa Skärgårdsstiftelsens nya tillgänglighetsprojekt som finansieras av Arvsfonden.

Vi såg en älg! ropar barnen i kör när de kliver av den gula bussen som chartrats av Botkyrka kommun, ut till Gålö i Stockholms södra skärgård.

En efter en studsar de med breda leenden nedför trappstegen och ställer sig i en ring framför lärarna på den leriga parkeringsplatsen. Klass 4 b från

Trädgårdsstadsskolan har 28 elever och alla har de klätt sig varmt, även inkluderat mössa och vantar. Det är mitten av oktober och stövelväder men som tur är ska regnet komma att hålla upp de närmaste timmarna och vinden vara obefintlig i styrka.

Sandra Löfgren som är projektledare och som dagen före tog emot 76 barn från en annan mellanstadieskola i Botkyrka, tar till orda och berättar i stora drag om dagen. Och varnar för att klipporna är hala. Någon halkade visst till och med ner i vattnet här om dagen.

– De andra barnen bildade direkt en kedja och drog upp honom, det var fantastiskt att se, säger hon.
 


Sofia, Lisa, Malina och Anja tycker alla att det är roligt att ha NO-lektion ute i naturen och att få besöka Gålö. Foto: Stina Johansson.

Sandra Löfgren har en bakgrund som lärare men arbetar nu, sedan några år tillbaka, med olika projekt inom Skärgårdsstiftelsen. Dagens aktiviteter syftar till att på ett lekfullt sätt låta barn och ungdomar upptäcka skärgården med allt vad det innebär av djur och natur.

Projektet som sträcker sig över tre år med start i januari 2014, har extra fokus på att kunna möta barn och unga med elever med utländsk bakgrund, samt barn och unga med funktionsnedsättning.

– Alla ska kunna få ett inspirerande pedagogiskt möte med naturen. Jag tänker att skolor från förorten och skärgården samt organisationer ska kunna använda området som läroplats via spännande övningar och fiffig teknik. Funktions­nedsättning ska inte vara ett hinder. Alla ska kunna få ut lika mycket av dagen och om man inte pratar svenska så bra ska man ändå kunna ta till sig kunskap och bli nyfiken på Stockholms skärgårds djur- och naturliv samt spännande historia.

 


Projektledare Sandra Löfgren och tillsynsman Catharina Österman från Skärgårdssiftelsen. Det nya projektet finansieras av Arvsfonden och går ut på att bygga/skapa pedagogiska platser och ett pedagogiskt material som är kopplat till läroplanen för alla barn och unga att ta del av. Foto: Stina Johansson.

Vi börjar så sakta vandringen upp mot eldstaden som ligger ett par hundra meter in i skogen. Det prasslar under skorna av alla löv och Anja, 10 år, springer kvickt om ett par klasskamrater trots att stigen slingrar i en uppförsbacke. Hon är född i Serbien och har en hörselnedsättning.

Denna dag bär hon därför en trådlös hörselslinga utanpå den randiga allvädersjackan. En av hennes lärare, Amanda Krogstad Jansson, bär en tillhörande mikrofonmygga som kan överräckas till den som vill tala.

– Tanken är att vi ska få fler mikrofoner till eleverna så att Anja omgående ska kunna höra vad alla säger. Det här är hennes första termin med klassen så utprovningen pågår fortfarande.

När eleverna i klassen sedan delas upp i fyra grupper bildar Anja, Malina, Lisa, och Sofia ett team. Mikrofonen vandrar runt vartefter någon kommenterar något.

Uppgiften är bland annat att mäta upp ett skogsområde, att bestämma olika trädarter och att undersöka trädets bark med ett förstoringsglas.

Specialpedagogen Pernilla Runsala ser en stor potential i att förflytta lektionssalen utomhus.

– Jag har jobbat med elever med särskilda behov i många år och man kan inte tro att det är samma barn när man ser dem i den här miljön. Naturen lugnar ner barnen. Det som låser sig i klassrummet går hur lätt som helst nu och därmed ändras också hierarkin eleverna emellan. De flesta ämnen går att baka in i detta och det vore spännande om vi kunde börja ha kunskapsprov ute i naturen så att eleverna får visa sina färdigheter på plats!

Sandra Löfgren håller med.

– Här i naturen får alla elever nya förutsättningar, det är inte de givna rollerna som i klassrummet. Det tycker många är befriande!

– Ja det är jättebra att de får komma ut och se skärgården och att de får prata om NO-ämnet. Det är inte samma sak att plocka in löv till lektionssalen liksom, säger Amanda Krogstad Jansson.

Catharina Österman är tillsynsman på Gålö och följer med gruppen för att kunna ingripa om något behöver åtgärdas praktiskt, om något träd och blockerar stigen eller om en trätrappa går sönder.

– Jag kollar också så att folk inte eldar på fel ställen eller slänger sopor i naturen. Det är jättebra att barn och unga får lära sig mer om hållbarhet, om allemansrätten och hur man beter sig!

Nästa uppgift innebär att gå i vättarnas fotspår och svara på frågor som är uppsatta längs en stig som leder ner mot Mälaren. Därefter är det dags att adoptera träd. Anjas grupp väljer en gran uppe på ett berg.

– Den ska heta Albert för att den är så speciell, söt och fin, säger alla i korus och den ena försöker skrattande överrösta den andra.

– Det är roligt och mysigt att vara i skärgården och jag gillar att vara i skogen, inflikar Anja leende.
 


Anja undersöker vad för slags småkryp som döljer sig bakom barken på ett träd. Foto: Stina Johansson.

Gålö domineras av gården Frönäs gård, ett gods med medeltida anor, och dess underlydande torp och gårdar. Den har under senare sekler tjänat bland annat som uppfostringsinrättning och under en period även som jordbruksskola.

Det är också därifrån som Sandra Löfgren har hämtat inspiration till en del av utbildningsmaterialet – historien om Edit – som var fosterbarn på Stegsholm och som eleverna avslutningsvis får skriva ett brev till.

Eleverna uppmanas att skriva brev med tre tips till framtiden. ”Bryt inte grenar”, ”ta hand om naturen”, ”var försiktig”, ”samla gosedjur” och ”fram med chokladen” är några av förslagen från Anjas grupp och dokumentet låses in till eftervärlden i en skattkista invid en trädstam.

I gläntan invid eldstaden sitter några från klassen och äter sin medhavda matsäck. Stämningen är lika god som rökpelaren från elden är ståtlig och ingen har någonsin klagat under de fyra timmarna, trots det ruggiga vädret.

– Har man aktiviteter så glömmer man bort att det är kallt, konstaterar Sandra Löfgren.

Utbildningsmaterialet ska nu utvärderas och modifieras och sedan testas på nytt på nya grupper fram till 2016.

– Vi ska kunna tillgodose alla grupper och jag skulle bland annat vilja satsa på att göra stigen så tillgänglig som möjligt så att elever som sitter i rullstol kan ta sig fram.

Andra platser där projektet pågår är på Riddersholm i Norrtälje samt Björnö på Ingarö.

– Det är områden som grupperna kan nå via buss vi valt och de spännande historierna från platsen som vi gräver fram!

 

 

Annons
Annons för Humana
Annons
Annons för HEA Medical
Annons
Annons för Tobii Dynavox
Annons
Annons för JAG
Annons
Annons för Move & Walk
Annons
Annons för Etac
Annons
Annons för Primass
Annons
Annons för Tidvis
Annons
Annons för Etac
Annons

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *