På föräldrars sida i regeldjungeln
Hur får man rätt stöd till barn med funktionshinder? Trots att kommuner och försäkringskassa är skyldiga att hjälpa till skadar det inte med lite juridisk kunskap i bagaget, för att inte missa bidrag, avlastning eller annat stöd. Juristen Karina Stiernblad har många goda råd att dela med sig av.
– Lagarna om stöd till barn med funktionshinder är skrivna för att människor ska klara sig själva och kunna bevaka sina rättigheter utan juridisk hjälp.
Kommunerna har skyldighet att ha koll på vilka behov som finns och erbjuda den service som krävs.
Men i verkligheten skyller nästan alla kommuner på begränsade resurser. Föräldrar som vill ha det stöd som de tror sig ha rätt till kan få slita hårt för att få gehör.
– De möter ofta brist på förståelse när de är som mest slutkörda, säger Karina Stiernblad, juristen som utbildade sig på London School of Economics med sikte på EU-rätt men som bytte spår och nu satsar helhjärtat på juridisk rådgivning till personer med funktionshinder.
Hon har en liten dotter med Aspergers syndrom och det avgjorde att hon i slutet av 2005 startade sitt företag Juristfirma På Lika Villkor med kontor i Lund.
– Jag hade själv råkat ut för motsträviga myndigheter och insåg att andra föräldrar, utan juridisk bakgrund, får stora problem.
I dag arbetar Karina Stiernblad ”en större halvtid” i det egna företaget – hur mycket det blir beror till stor del på hur bra stödet för dottern fungerar.
Efterfrågan på juridisk rådgivning är stor och Karina Stiernblad känner sig än så länge ganska ensam med denna inriktning i den juridiska världen.
– Förutom några jurister som arbetar inom patientorganisationer som Svenska Autismföreningen tror jag inte det finns några andra jurister som är specialiserade på detta. En del som hjälper till med rådgivning är inte heller jurister – det kan vara bättre än ingenting, men det kan också leda fel.
Byråer saknar specialkunskaper
Att få goda råd inför ansökningar om vårdbidrag, personlig assistent eller annat stöd för barn med funktionshinder är alltså inte helt enkelt. Advokatbyråer gör sitt bästa men saknar ofta specialkunskap om exempelvis LSS. Ändå hamnar timarvodet sällan under tusenlappen, kostnaden för en medeljurist ligger kanske på cirka 1 500 kr per timme. Inom affärsjuridiken kan en timme kosta 6 000 kronor. Karina Stiernblad har valt sin inriktning av ideella skäl och prutat sitt arvode till 500 kronor per timme.
Karina Stiernblad vet att föräldrar med barn med funktionshindrade barn ställs inför svåra utmaningar. Hon och hennes man tvingades lägga mycket tid och pengar på privata läkare för att få en ordentlig diagnos på dotterns sjukdom.
– Den vanliga vården svek oss, precis som den sviker väldigt många andra föräldrar. Väntetiden för utredningar är enorm samtidigt som vi vet att det viktigaste är att få en tidig diagnos så att sjukdomen kan bemötas på rätt sätt.
Bristerna i vården förvärras av att kommunerna ofta inte hjälper till med det stöd som föräldrar och barn har rätt till.
Karina Stiernblad har just nu ett par fall där familjer nekats personlig assistent på, enligt henne, felaktiga grunder. I det ena fallet har familjen stått utan assistans i flera år, trots att försäkringskassan konstaterat att behovet uppgår till mer än 100 timmar per månad.
– Nu vill familjen ha ersättning och skadestånd för de år som gått, säger Karina Stiernblad som betonar att mamman i familjen under dessa år har varit hemma för att ta hand om de två barn som har funktionshinder.
Kommuner som håller igen på stödet tvingar många familjer till ett hopplöst val: acceptera att barnet får dålig vård eller sluta arbeta, stanna hemma med sitt barn och få dålig ekonomi.
Svårt få rättshjälp
Dålig ekonomi leder i sin tur till att familjen inte har råd med kvalificerad juridisk rådgivning.
– Även den låga timtaxa på 500 kronor som jag tar ut vet jag att många har svårt att betala, säger Karina Stiernblad.
Rättshjälp då? Jo, ekonomiskt stöd i form av rättshjälp finns att få om det handlar om domstolstvister. Allmän rådgivning för att klara kommunernas och försäkringskassans handläggning täcks inte av rättshjälp, däremot vid överklaganden till länsrätt och kammarrätt.
– Lagen är ju skriven för att människor ska klara sig själva, men det är alldeles tydligt att myndigheterna stramar upp sig och tar föräldrarna mer på allvar om de har formulerat sig på rätt sätt och det är skrivet på en juristfirmas brevpapper, säger Karina Stiernblad.
Hon betonar att man aldrig ska skräddarsy sin ansökan om vårdbidrag etc efter de kriterier som gäller för ett beviljande, men medger samtidigt att motiveringar kan väga olika tungt beroende på hur de formuleras.
Ett exempel på att en liten skillnad kan ha stor betydelse: det är inte bidragsberättigande att man måste motivera sitt barn att ta på sig kläderna på morgonarna, men däremot kan man få bidrag om man fysiskt måste hjälpa till att dra på kläderna.
Avslag med svepande motiveringar
Det finns många exempel på att ansökningar nobbas med svepande motiveringar att det är emot praxis att ge bidrag till den och den aktiviteten.
– När man får sådana svar är det viktigt att man begär besked om var det lagstödet finns, säger Karina Stiernblad.
Hon tycker inte att man ska tveka att överklaga till länsrätten om man inte får sin ansökan godkänd hos kommunen eller försäkringskassan.
Men är det någon idé att göra det på egen hand, utan juridisk rådgivning?
– Visst är det det, säger Karina Stiernblad. Många gånger lyckas överklaganden som föräldrar gör på egen hand. Men om man har möjlighet ska man ändå vända sig till en jurist och helst i ett ganska tidigt skede. Man har inte mer än en chans att få samma sak behandlad. Tider måste hållas, ett överklagande får inte komma en enda minut för sent. Däremot kan man skriva och begära anstånd på exempelvis tre veckor.
Både länsrätt och kammarrätt är skyldiga att hjälpa personen som överklagar. Det skadar inte att i förväg kontakta rätten för att ta reda på vad som behövs för ett överklagande och få information om hur motiveringarna bäst kan framföras.
– Det viktigaste är att ha med alla viktiga uppgifter. Bevisningen är A och O. Det handlar om intyg från läkare, personal på daghem och skola och så vidare. Kanske behövs ett intyg på att barnet bara sover fyra timmar per natt. Domstolarna undersöker inget på egen hand utan det är bara intyg och andra papper som avgör målet, säger Karina Stiernblad.
Lönar det sig att överklaga? Hur vet man om det är mödan värt att kämpa sig igenom ett överklagande?
– Om man känner att det har gjorts fel är det nästan alltid mödan värt att försöka överklaga beslutet, säger Karina Stiernblad.
Själv erbjuder hon 20 minuters kostnadsfri telefonkontakt för den som är osäker på om det är idé att överklaga.
– Jag kan inte ge någon rådgivning på den tiden men lyssnar och gör en snabb bedömning om det är värt att gå vidare.
Någon statistik över utfallet för överklaganden har hon inte men hon tror att ”chanserna är rätt bra” hos länsrätterna.
– Länsrätterna är duktiga men man måste komma ihåg att de bara utgår från det skriftliga material de får. Om man vill komplettera materialet så går det bra, om man gör det i god tid före domslutet.
Om man snabbt vill få iväg ett överklagande kan man skriva ett brev till länsrätten och uppge att man överklagar beslutet nu och återkommer med bevisning vid ett senare tillfälle.
Att låta kontakterna med myndigheterna vara skriftliga är ofta en fördel, eftersom det har stor betydelse för eventuell bevisning i en domstol. Om man har fått ett muntligt besked om ett anstånd (exempelvis för att komma in med synpunkter på ett förslag till beslut) bör man skicka en skriftlig bekräftelse som kan dokumentera detta.
Överklaga – för alla andra i samma båt!
Även föräldrar som känner sig övertygade om att de har rätt tvekar ibland att överklaga beslut. De vill inte vara besvärliga eller vill inte se sig själva som bidragstagare.
– Man får inte tänka på sig själv som en arg och bitter person. Tänk på att man gör det för sitt barns skull och för alla andra som sitter i samma båt, säger Karina Stiernblad.
Om beslutet blir negativt i länsrätten är kammarrätten nästa instans.
– Om man tror på sitt fall kostar det inget att skicka in ett överklagande till kammarrätten, säger Karina Stiernblad.
Är det en fördel att besöka länsrätten eller kammarrätten och ge en muntlig redovisning?
– Det kan det vara, men inte om man riskerar att bli på dåligt humör, då kan det vara bättre att framföra synpunkterna via brev. Om man är verbal och duktig på att kommunicera kan det däremot vara bra att träffa domaren, säger Karina Stiernblad.
Var vänlig, men ge inte avkall på din rätt
Ett gott råd både när det gäller kommunernas handläggare och rättsinstanserna är att försöka vara trevlig och smidig för att inte skapa en fientlig inställning i onödan.
– Försök hantera kommunen så att du inte får handläggarna emot dig. Var vänlig och smidig, utan att ge avkall på dina rättigheter. Om du anser att handläggaren har fel i en fråga, förklara hur du anser att det ligger till. Enskilda handläggare har ofta inte den djupa kunskap som krävs, säger Karina Stiernblad.
Om det går snett i kontakterna kan man be att få en annan handläggare hos kommunen. Men det är lite av en nödlösning, eftersom medarbetarna ofta är kollegiala och stödjer varandra.
Ingen sekretess vid överklaganden
Alla handläggare inom kommuner och försäkringskassa har sekretess, men vid ett överklagande till en domstol blir handlingarna offentliga.
– Jag hade ett fall med en pappa som inte ville överklaga till domstol för att han inte ville lämna ut sin son och låta andra få veta om problemen. Men man kan begära sekretess även hos länsrätt och kammarrätt om man är osäker, samtidigt som jag tycker att öppenhet egentligen är bra för sakens skull, säger Karina Stiernblad.
Karina Stiernblad skriver på en bok som ska ge personer med funktionshinder vägledning.
– Jag utgår från min egen situation och de frågor som jag själv ställts inför och vad andra föräldrar frågar mig om. Boken ska beskriva hur det bör fungera enligt lagen och jag hoppas att inte bara föräldrar utan även kommunerna kommer att läsa den, säger Karina Stiernblad.
Vill starta en fond för rådgivning
Det behövs fler jurister som vill arbeta med rådgivning till föräldrar med funktionshindrade barn men samtidigt behövs ett ekonomiskt stöd för att finansiera rådgivningen.
Karina Stiernblad har därför en idé om att starta en ny fond för juridisk rådgivning.
– Då skulle fler opartiska jurister kunna hjälpa till, utan att behöva pruta på normaltaxan, samtidigt som föräldrar erbjuds rådgivning till överkomliga priser, säger Karina Stiernblad.
Hon hoppas kunna väcka intresse hos både myndigheter och företag för idén om en sådan fond.