På gång på fyra folkhögskolor
Många folkhögskolor erbjuder utbildning för ungdomar med olika former av funktionsnedsättningar. Vi har ringt runt till några av skolorna och fått en lägesrapport kring vad som erbjuds.
FRAMNÄS FOLKHÖGSKOLA
På Framnäs folkhögskola i Öjebyn utanför Piteå finns sedan många år en neurolinje, och till den är också knutet ett neuropedagogiskt resurscentrum inom ett ESF-projekt (Europeiska Socialfonden).
Det handlar om elever som har fått en hjärnskada och blivit färdigbehandlade i den medicinska vården.
– Det händer mycket inom den medicinska vården nu, men när den är färdig blir det ett jättetomrum, och det är en del av det som vi försöker fylla, säger Inga Granström, verksamhetschef.
Neurolinjen har funnits i drygt 25 år och ersatte den tidigare speciallinjen som startade 1971 och där elever med olika funktionsnedsättningar blandades. På senare år har målgruppen vidgats till att också omfatta människor med neurologiska sjukdomar som MS och Parkinson.
Störst är dock gruppen med hjärnskador, och där räknas också in de som har drabbats av stroke. Totalt finns det ett 20-tal deltagare på neurolinjen där man förbinder sig att gå minst ett år, men det kan också bli upp till tre år.
Neuropedagogiskt resurscentrum har skapats tack vare projektmedel i ett ESF-projekt genom ett mångårigt samarbete med tre specialiserade forskare vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet och genom omfattande nätverk i landets båda nordligaste län.
– Det är jättespännande att jobba med detta, säger Inga Granström.
Elever med olika former av funktionsnedsättningar finns det också på övriga linjer på Framnäs. Bo Olofsson, rektor, säger att andelen rullstolsburna elever, och andra med fysiska funktionsnedsättningar, är ganska konstant, det är någon enstaka i kurserna.
Däremot ser han en ökning på allmänna linjer av antalet elever med olika former av psykiska funktionsnedsättningar, mer eller mindre diagnosticerade, och ofta med en ganska trasig skolgång i den allmänna skolan bakom sig.
– Det hänger ihop med dels att våra elever blir yngre och dels att den här problematiken går längre ned i åldrarna, säger Bo Olofsson.
KATRINEBERGS FOLKHÖGSKOLA
På Katrinebergs folkhögskola utanför Falkenberg har runt en femtedel av eleverna någon form av funktionsnedsättning.
Peter Carlsson, rektor, berättar att här bland annat finns en tvåårig utbildning som är tänkt som en fortsättning på särgymnasiet. Sex elever tas in varje år, det är alltså tolv som går här samtidigt.
– Vi har haft den här utbildningen i många år, men den har förändrats över tid. Förut var det mer traditionell skolgång, nu är det mer inriktat på att förbereda för verkligheten efter skolan, med jobb, bostad och fritid.
Skolan har totalt runt 180 heltidselever, inklusive ett 40-tal som går på filialen i Halmstad. Elever med funktionsnedsättning av olika slag, inte minst neuropsykiatriska, finns också på andra utbildningar. Dessutom samverkar skolan med bland annat FUB, dövas och rörelsehindrades organisationer om helgverksamhet.
Intresset för att studera på Katrineberg är ganska konstant, överlag så handlar det om dubbelt så många sökande som det finns elevplatser.
Varför ska elever söka sig till Katrineberg?
– Jag tror vi har en rätt bra metodik och arbetar utifrån vars och ens förutsättningar så att våra elever når målet att verkligen kunna gå vidare efter åren på skolan, säger Peter Carlsson.
BOTKYRKA FOLKHÖGSKOLA
På Botkyrka folkhögskola berättar Olle Westberg, rektor, att skolan står inför ett vägskäl.
Skolan har idag ett individuellt gymnasieprogram, IDA-gruppen, med åtta deltagare som främst vänder sig till unga med en neuropsykiatrisk diagnos. Men som det ser ut nu är det svårt att fylla kursen till nästa läsår.
– Så vi vet inte om vi kommer att ha den utbildningen kvar. Lärarna har fått en deadline till den sista april att få ihop åtta deltagare till nästa år för att vi skall kunna fortsätta, förklarar Olle Westberg.
Han har noterat att kommunerna i en tid med minskande gymnasiekullar själva försöker hitta lösningar för sina ungdomar i åldern 16–20 år, vilket är huvudorsaken till det minskade intresset att söka till folkhögskolan.
LEKSANDS FOLKHÖGSKOLA
Leksands folkhögskola har mindre andel utbildningar på allmän linje och fler särskilda kurser, flertalet av dem med hantverks- eller konstnärlig inriktning.
Det finns ingen särskild linje eller utbildning för elever med funktionsnedsättningar, men däremot kan de söka som alla andra till skolans olika utbildningar.
– Sedan tas de in på samma premisser som alla andra, vi bedömer förutsättningarna från fall till fall. En elev med nedsatt hörsel kan till exempel mycket väl gå vår bokbindarutbildning, förklarar Anki Gullback, rektor.