Det borde inte behövas. Men kraven på juridisk hjälp bara ökar

Blir man beroende av sitt assistansbolag om man får juridisk hjälp?
Hur kan man slippa tidsbegränsade beslut hos kommunen?
Vad kan man göra om den kommunalt beslutade assistansen hastigt upphör?
Hur förhindrar man att tvångsflyttas från sin LSS-bostad?

Regeldjungeln i funkisvärlden har blivit allt svårare att hitta rätt i. Personlig assistans och andra stöd präglas av avslag, neddragningar och överklaganden.

Det räcker inte att vara påläst. Enskilda som vill hävda sin rätt behöver ofta juridisk hjälp. Det menar Christian Källström, jurist inom personlig assistans och LSS sedan 2005 och nyligen utsedd till chefsjurist på Frösunda.

I denna intervju ger han sin syn på aktuella rättsliga frågor, och delar med sig av tips och råd till enskilda.

Varför ökar behovet av juridisk hjälp? Och hur får man den hjälp man behöver?

Det behövs allt mer juridisk hjälp för att få rätt till personlig assistans. Både kommuner och Försäkringskassan snävar in på beviljandet. Samtidigt har assistansberättigade blivit mer medvetna, och har därför börjat efterfråga mer hjälp.

Christian Källström nya arbetsgivare Frösunda växer och är ett av de assistansbolag som stärker upp med fler jurister. Idag har man ett tiotal anställda.

– Det krävs ett team av flera jurister för att hålla sig uppdaterad och få en intern kommunikation som gör att man lär av varandra. Om man sitter isolerad på ett mindre bolag går man miste om en del information, även om man följer nyhetssajter som Assistanskoll. Därför tror jag att ännu fler jurister kommer att anställas, både hos oss och på andra assistansbolag, säger Christian Källström.

– Myndigheternas uppgift borde vara att ta beslut som tillgodoser hjälpbehoven, så att de personer som har rätt till assistans får goda levnadsvillkor. Hade sådana beslut tagits direkt, och hade kommunerna gjort sitt jobb med att informera om rättigheterna, då hade det inte behövts några jurister.

LÄS ÄVEN: Konsten att överklaga ett LSS-beslut och vinna i domstolen

Blir assistansanvändare beroende av bolagens jurister?

Nyligen varnade en forskare att assistansanvändare blir beroende av sina assistansbolag. Den juridiska hjälpen binder dem till bolagen. Hur ser du på det?

– Jag är lite förbluffad över att forskaren formulerade sig. Det är olyckligt att man ser juridisk hjälp som något negativt.

– Vad jag vet har bara ett fåtal bolag krav på återbetalning för det juridiska arbetet. I de allra flesta bolag är man överens om att ”om vi hjälper dig att få assistans, blir du kund hos oss”, inte för att du är tvungen, utan för att du faktiskt litar på bolaget, tycker att det har bra värderingar och är bra på att utföra assistans. Inte på grund av en tacksamhetsskuld. Det flesta stora bolag brukar bara ha en uppsägningstid på tre månader. Men visst, det kan bli starka känslor för den som beviljas assistans tack vare en jurist.

LÄS ÄVEN: Myndigheternas höga krav gör assistansanvändare beroende av bolagens jurister

Enligt doktorsavhandlingen förekommer fleråriga bindningstider, men så är det inte?
– Det finns enstaka bolag som har särskilda avtal för personer som beviljas assistans för första gången. Jag såg ett avtal från en mellanstort, välkänt bolag där man blev skyldig 75 000 kronor om man inte fullföljde och anlitade bolaget som hjälpt till med juridiken. Men det är inte många sådana avtal som jag har sett.

Blir kvaliteten på assistansen lidande av det stora fokuset på juridik?

Kan det ändå vara så att kvaliteten på assistansen blir lidande som följd av fokuset på juridiken?
– De bolag som jag känner till behandlar inte kunden olika beroende på om de kommer för att söka assistans första gången, eller om de har redan har beslut om assistans.

– Däremot kan kunden känna tacksamhetsskuld som gör att man har överseende med vissa brister. Men om man har en anordnare man litar på så är det guld värt, jämfört med att byta till något okänt. Samtidigt, upplever man kvalitetsbrister som inte blir åtgärdade måste man fundera på vad man ska göra.

Borde man byta oftare än idag, för att prioritera kvaliteten mer?
– Man ska inte byta bara för att byta, men om man är missnöjd, inte får gehör för sina synpunkter och det inte förändras till det bättre, då ska man absolut byta. Ett byte innebär inte någon ökad risk för omprövning, Försäkringskassans regler medger inte omprövning vid byte av anordnare.

Vilka alternativ till assistansbolagens jurister finns?

Om man inte vill vända sig till assistansbolagens jurister, vilka alternativ finns då?
– Det finns ingen rättshjälp, däremot erbjuder försäkringsbolaget Unik Försäkring 10 timmars rättsskydd för LSS-ärenden i sin hemförsäkring. Det kommer man en bra bit på, men det är inte säkert att det räcker hela vägen. Det är också 25 procent självrisk, så man har ändå en kostnad.

– Det har också växt fram fristående juristbyråer som är specialiserade på personlig assistans. De får betalt av privatpersoner, eller av bolag som köper juridiska tjänster av dem. Det hade man inte gjort om det inte verkligen hade behövts juristhjälp, så detta visar att behovet av juridisk hjälp är stort.

Man klarar sig inte utan jurister i den här världen?
– Jo, det kan man göra, men det kräver tid att sköta det själv. Assistans är så oerhört styrt av Försäkringskassans vägledning och rättspraxis. Det är väldigt mycket relevant praxis som man kan använda när man ansöker om assistans, eller överklagar beslut. Om man inte är specialiserad missar man en del. Visst kan man klara sig själv. Om behoven är helt uppenbara får man sannolikt assistans, men kanske inte riktigt all den assistans man behöver.

LÄS ÄVEN: Rättshjälp i LSS, omedelbart!

Kan man inte lita på att förvaltningsrätten skyddar din rätt om du överklagar?

Ska inte förvaltningsrätten bevaka den enskildes rätt vid ett överklagande?
– Domstolen har koll på lagen, men det är så mycket praxis inom assistansområdet att om du inte har mycket erfarenhet så händer det att man missar domar som kan vara relevanta för att få rätt till assistans. En kammarrätt läxade nyligen upp en förvaltningsrätt, och påpekade att förvaltningsrätten inte kan utgå från att kommunens bedömning är korrekt och att man måste ha en objektiv utgångspunkt. Att kammarrätten måste vara så tydlig säger en hel del om hur förvaltningsrätterna fungerar.

(Den aktuella domen gäller Mål 336-21 hos Kammarrätten i Stockholm.)

– Som jurist måste man ofta själv leta upp relevanta kammarrättsavgöranden, eftersom Försäkringskassan och kommunen bara tar med de som styrker deras inställning och eftersom domstolen sällan har koll på alla avgöranden som är av intresse, säger Christian Källström.

Nya schablonavdraget – löser det problemet med omfattande föräldraansvar inom assistans?

Christian Källström är mycket glad över förslagen i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans. De flesta av förslagen vill regeringen införa redan 2023.

– Man verkar faktiskt ha lyssnat, säger han.

LÄS ÄVEN: De 4 viktigaste förslagen i Stärkt rätt till personlig assistans

Ett nytt schablonavdrag för normalt föräldraansvar är en av de viktigaste förändringarna och som regeringen har lovat genomföra.

– Det gör det mer förutsägbart när man söker assistans för barn. Det kommer att leda till färre juridiska processer. Det blir sannolikt mycket enklare. Däremot är det synd att avdraget inte baserat på en utredning av vad barn normalt sett faktiskt klarar.

– Vi och flera andra har också synpunkter på avdragets åldersintervaller. Föräldraavdraget bör försvinna 3–4 år tidigare än vad som föreslås, för att barnen ska få sina behov tillgodosedda.

Ny ”ventil” väntas ge fler barn assistans

En ny ”ventil” för att beakta barnens bästa, ska ytterligare underlätta för barn att få assistans.

– Ventilen bör göra det enklare för barn att få assistans, och att få något mer assistans än idag. De barn som har omfattande behov men idag riskerar att bli utan assistans, kan i framtiden eventuellt få assistans tack vare ventilen.

Enligt Christian Källström har kommuner idag ofta en gräns på 6–7 timmars hjälpbehov för att bevilja assistans, och här kan den nya ventilen ha betydelse.

– Om man hamnar under den gränsen så borde man kunna få assistans. Det är inte ovanligt att barn hamnar där.

– Vi som hjälper personer söka assistans vet ju om att kommunerna gör de här begränsningarna. Vi gör en bedömning om det kommer att beviljas assistans. I vissa fall kanske man då inte ansöker för att omfattningen inte är tillräcklig. Det kommer nu att kunna ändras så att man kan söka för fler, framförallt yngre barn.

Är problemen med avslag på grund föräldraansvar därmed löst?
– Rent juridiskt blir det mycket enklare. Det blir fortfarande avdrag, men inte godtyckligt som innan. Däremot innebär det nya föräldraavdraget inte att man får ett avdrag som motsvarar barnets behov.

Avdrag för föräldraansvar är ett problem på flera andra områden, till exempel vid ansökan om omvårdnadsbidrag och avlösarservice. Påverkas detta?
– Nej, där kommer godtyckliga bedömningar att finnas kvar. Man kan alltid argumentera för ett mindre föräldraansvar men får troligen inte framgång med det. Ändringen inom assistans innebär inte att det blir ändring på andra områden.

LÄS ÄVEN: Så överklagar du omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning

Finns det risk att förslagen om utvidgad assistans bromsas av Försäkringskassan?

Många oroar sig för att de utlovade förstärkningarna av personlig assistans kan försenas eller urvattnas av Försäkringskassan. Christian Källström delar oron, men är också optimistisk:

– Fördelen med en schablon för föräldraavdraget är att den blir svår att kringgå av Försäkringskassan. Men så fort lagstiftaren är vag har Försäkringskassan försökt inskränka. De säger att de ”tolkar lagen”, men i stort sett alla tolkningar har lett till inskränkning. Man kan förvänta sig att de kommer att fortsätta agera på det sättet.

– År 2010 var det så uppenbart att Försäkringskassan ville skapa en inskränkande praxis. Försäkringskassan hade länge sagt att tillsyn inte är assistansberättigande som övrigt behov. Det var något man själva hade hittat på, det fanns inget stöd för det. När Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att tillsyn är ett övrigt behov, då började Försäkringskassan kvalificera olika typer av tillsyn. Den här tillsynen är assistansberättigande, den här är det inte… Så gör de hela tiden.

– Skillnaden nu är att förslagen till ny lagstiftning har som syfte att utvidga rätten till assistans, just på grund av Försäkringskassans tolkningar och domstolars praxis.

Kan en snabb lagändring leda till nytt kaos i handläggningen?

Utredningen har föreslagit att de nya reglerna införs 1 januari 2023, om ett drygt år. Försäkringskassan har i sitt remissvar varnat för att tiden för förberedelser blir alltför kort, och att det därför kan bli långa väntetider.

Finns det en risk för kaos?
– Det är jättesvårt att säga. Jag är väl medveten om att processerna är utdragna. Ändringen av omvårdnadsbidraget verkar Försäkringskassan inte ha löst. Försäkringskassan borde kunna motverka risken för kaos genom att ändra i handläggningen. Jag förstår inte varför det skulle vara mer svårhanterligt att utvidga rätten till assistans än att som nu dra in en massa assistans.

– Det är bra att det inte samtidigt blir ett förstatligande. I dagsläget är det bra att det är två myndigheter som kan bevilja assistans. Om den ena myndigheten inte fungerar finns möjlighet att få ett korrekt beslut hos den andra.

(Ett förstatligande av all personlig assistans utreds just nu av Lars Lööw, och ett eventuellt förstatligande väntas dröja ytterligare ett par år eller mer.)

Varför är Försäkringskassans nya återkrav ett hot mot assistansen?

Det som bekymrar Christian Källström mest just nu är de allt vanligare återkraven från Försäkringskassan. Hälften av alla kommuner och en tredjedel av privata anordnarna uppges ha fått återkrav.

– Försäkringskassan verkar ha bestämt sig för att alla återkrav ska riktas mot anordnarna. Logiken är att anordnarna sitter på pengarna. Men hos mindre anordnare finns ofta inte så mycket pengar, och de bolagen går därför i konkurs när de får återkrav. Det drabbar deras brukare.

– Problemet med att konsekvent rikta återkrav mot anordnare, även om det är brukare som har fuskat, är att incitamentet för brukare att fuska inte försvinner så länge de inte själva får återkrav. De vet att Försäkringskassan alltid kommer att kräva någon annan på pengarna.

– Sannolikt bidrar detta till ökat fusk, till exempel genom att användare inte anmäler ändrade förhållanden. Man undanhåller den uppgiften från anordnaren, och sedan dyker det upp, kanske flera år senare, hos anordnaren som ett återkrav.

LÄS MER: Total rättslöshet – alla kan drabbas av återkrav

Branschorganisationer arbetar för att påverka Försäkringskassan att ändra detta, och nästa år hamnar några fall i Högsta förvaltningsdomstolen.

– Hittills anser Försäkringskassan att anordnaren har lämnat felaktiga uppgifter om man skrivit under tidrapporten. Det finns en skrivelse i vägledningen om att inte återkräva om anordnaren är i god tro, men det verkar Försäkringskassan ignorera. Kommande rättsfall ger svar på hur beviskravet för rapporterade tider ser ut. Men detta klarnar inte förrän Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort ett eller flera mål, vilket förhoppningsvis kommer att ske under 2022.

Vilka konsekvenser får detta för assistansanvändarna?
– Om anordnaren alltid är ansvarig för återkrav kommer de att behöva helt andra typer av övervakning och kontroll. Och om anordnaren ska ha en omfattande kontroll krävs både lagändring och ett justerat schablonbelopp för assistansersättningen.

– När Försäkringskassan avgör vem som ska få återkrav bör man titta på vem som bidragit till fusket. Om den enskilde ljugit för läkare, sjukgymnaster, uppvisat helt annat hjälpbehov vid möten med Försäkringskassan än vid andra tillfällen, då kanske det inte är rätt att återkräva från anordnaren.

Försäkringskassans växande återkrav har nu även fått konsekvenser i form av indragna tillstånd.

– Nu när IVO har börjat agera utifrån återkraven, och lägger stor vikt vid Försäkringskassans beslut om återkrav utan att titta på bakgrunden, blir det riktigt stora problem. Flera anordnare har fått indragna beslut. Återkrav verkar ha varit viktig del av besluten om indragna tillstånd, och när tillstånd dras in stoppas utbetalningarna. Fortsätter det så finns ingen anordnare som inte riskerar att bli av med tillståndet. Alla kan gå omkull i sådant läge, säger Christian Källström.

Kommunernas tidsbegränsningar är ett växande problem. Hur får man rätt som enskild?

Kommuners tidsbegränsningar i beslut om LSS-insatser har varit ett problem under längre tid. När ett kommunalt beslut går ut upphör assistansen ofta på direkten, utan att man motiverar varför. Eftersom det blivit allt svårare att få assistansersättning från Försäkringskassan har det blivit allt fler kommunbeslut, och därmed har problemet växt.

– Det är obegripligt att man inte sätter stopp för kommunernas tidsbegränsade beslut. Tidsgränser är i konflikt med syftet med assistans och LSS, och besluten borde därför vara varaktiga, säger Christian Källström

När enskilda har överklagat tidsbegränsningarna har domstolarna dock inte velat upphäva dem.

– Nästan alla kommuner använder tidsgränser i sina LSS-beslut. Hur man arbetar varierar mellan kommuner, men också mellan handläggare i en och samma kommun. En kommuns regler kan plötsligt ändras när det kommer en ny chef. Och överlag blir kommuner snålare.

– Vissa kommuner använder längre tidsbegränsningar, vilket är lite bättre, men problemet kvarstår, när beslutet upphör så upphör det.

LÄS ÄVEN: Pia Steensland (KD) kräver nödstopp för kommunala omprövningar av assistans

Vad kan man hoppas på?
– Det behövs en lagändring som innebär att beslut om LSS-insatser ska gälla tills vidare, och att enskilda får omprövningsförbehåll, så att rättigheten kan ändras vid väsentligt ändrade förhållanden. Det skulle minska processerna, och göra enskildas situation mycket tryggare.

Råd till enskilda som drabbas?

Vilka konkreta råd kan du ge till de som berörs av tidsbegränsade beslut?
– När man gör en ny ansökan, begär då ett beslut helt utan tidsbegränsning, eller längre tidsbegränsning, i synnerhet om man är vuxen och har en funktionsnedsättning som inte ändras. Kommunen kan på eget initiativ bestämma sig för att inte tidsbegränsa beslut.

Vad kan man göra om man förlorar assistansen på grund av att ett tidsbegränsat beslut går ut?
– Framförallt är det viktigt att ha kontinuerlig kontakt med vården så att man vet vart man ska vända sig för att få intyg som styrker hjälpbehovet.

– Ett interimistiskt beslut gör att man kan behålla assistans under tiden som ärendet avgörs. Handläggningstiden i domstol kan vara lång, och då är det bra med ett interimistiskt beslut om att behålla assistansen.

– Om man blir av med assistansen ska man begära insatser från hemtjänst, boendestöd eller avlösarservice, och visa att man behöver hjälp och låta kommunen utföra det. Fungerar detta bra är det jättebra. Om det inte fungerar bra är det kanske ett tecken på att man behöver assistans.

Tvångsförflyttningar har blivit vanliga. Går det att stoppa dem?

Christian Källström har stått på barrikaderna för att stoppa kommuners försök att tvångsflytta personer som har boende som LSS-insats. Men idag driver han inte några sådana fall.

– Det blev nog klargjort, åtminstone på kammarrättsnivå, att kommunerna har rätt att tvångsförflytta människor utan att behöva ange andra skäl än ekonomi. Det är väldigt olyckligt. Jag tror dock inte att man har prövat invändningarna som gjorts med hänvisning till Europakonventionens rätt till skydd av privatlivet.

– De mål som vi vann, och kunde stoppa tvångsförflyttningar, avgjordes av att personerna inte fick goda levnadsvillkor på de nya boendena. I något fall var det någon som skulle in på ett SoL-boende (socialtjänstlagen) och det underkände domstolen direkt.

LÄS ÄVEN: Erik vann i domstol – men risk för nya tvångsflyttar

– Tyvärr måste man säga att kommunerna har fått möjlighet att verkställa sina beslut lite hur de vill. Som enskild kan man vinna mot kommunen, men det beror på hur kommunen har agerat, vart de tycker att personen ska flytta.

– Ofta är det en person som kommunen vill flytta hem till hemkommunen. Då kan man titta på varför de blev placerade på det nuvarande boendet från början.

LÄS ÄVEN: Hur skyddar man sig mot tvångsflytt från LSS-boende?

– Ibland finns särskilda skäl som gör att man inte kan flytta till vilket boende som helst. I de fallen kan man ofta förhindra en tvångsförflyttning. Men om man placerats på boendet bara på grund av platsbrist i den egna kommunen så är det svårt att förhindra en omplacering eller tvångsförflyttning.

– Det är ett stort problem att domstolarna och kommunerna inte respekterar valfriheten för personer med LSS-insatser. Det är samma problem inom korttidsboende och assistans. Kommunerna blir väldigt snåla med korttidsboende om man har assistans, trots att man kanske vill byta bort en del av assistansen mot korttidsboende.

– Kommuner vill inte ge valfrihet; om man har fått assistans kan man inte få något annat. Domstolarna stödjer kommunerna i detta. Det är mycket märkligt att man lägger så lite vikt vid vad som framgår av LSS vad gäller valfrihet.

– Vi har försökt använda Funktionsrättskonventionen men man har tyvärr inte beaktat den heller.

Om Christian Källström

Christian Källström är sedan september 2021 chefsjurist på Frösunda Personlig assistans. Rollen som chefsjurist är ny gammal inom Frösunda och avspeglar en större satsning på juridisk hjälp.

Christian har många års juridisk erfarenhet i bagaget. Efter juristexamen i Lund bar det av utomlands till bland annat Chicago och Florida i USA.

År 2005 började han arbeta inom assistansbranschen, först på Humana o och sedan som biträdande jurist på en advokatbyrå och senast som jurist på God Juridik.

På Frösunda kommer Christian att koordinera juristteamet och driva politiska frågor. ”Vi vill bidra till en så bra och rättssäker reform som möjligt och skriver bland annat remissvar på statliga utredningar.”