Partierna om timersättning, minuträkning och omprövningar
- Regeringens budgetproposition för 2023 innebär fortsatt urholkning av timersättningen för personlig assistans.
- Ersättningen höjs endast med 1,5 procent, trots att alla partier utom S och M i valrörelsen utlovade större satsningar.
- Två månader efter valet – vad säger partierna idag om timersättningen, behovsprövningen och omprövningarna?
LÄS ÄVEN: Ministern: Jag förstår att assistansersättningen är låg
Djup besvikelse hos assistansanvändare över statsbudgeten
Tre nyckelfrågor inom personlig assistans – vad svarar partierna?
Alla riksdagspartier deltog på IfA:s debattforum fredagen den 18 november 2022. Där fick de svara på några av nyckelfrågorna inom personlig assistans idag:
- Vad är de egentligen beredda att satsa på assistansersättningen (timersättningen)?
- Vad anser de om minuträkningen vid behovsbedömning?
- Kan de garantera att omprövningsstoppet inte hävs förrän behovsbedömningen har förändrats?
Nedan sammanfattar vi hur vi uppfattade politikernas svar.
Följande politiker deltog i debatten:
Christian Carlsson (KD)
Carina Ståhl Herrstedt (SD)
Karin Sundin (S)
Anna-Lena Johansson (L)
Jesper Skalberg Karlsson (M)
Maj Karlsson (V)
Ulrika Westerlund(MP)
Christofer Bergenblock (C)
Hur mycket vill partierna höja assistansersättningen?
LÄS ÄVEN: Assistansen förlorade huggsexan – vad händer nu med timbeloppet?
Kristdemokraterna
KD ser ett behov av att höja assistansersättningen takt i takt med index. Detta är en viktig fråga för KD, men samtidigt reserverar man sig för att ”ekonomin ser väldigt tuff ut just nu” och att statens budget har ”väldigt många utestående saker”.
Sverigedemokraterna
SD säger att urholkningen måste rättas till, och ”gapet täppas till”. Assistansersättningen måste också indexeras, för att följa löner och kostnader. Redan i vårbudgeten vill SD höja ersättningen. Vårbudgeten kommer i april.
Socialdemokraterna
S ger inget besked om hur man vill rätta till den försämrade ersättningen. S vill se huvudmannaskapsutredningens förslag, för att därefter ha en fördjupad diskussion. Tidigare har S uttalat att 1,5 procent är en ”normal” höjning. Samtidigt säger man nu att assistansersättningen är en viktig fråga och att ”vi ska tillföra så mycket pengar som behövs” (utan att förtydliga vad det innebär). Samtidigt kritiserar S gärna den nya regeringen för att L, KD och SD inte uppfyllt sina löften om större höjning.
Uppdatering 23 november: Socialdemokraternas budgetmotion för 2023 har samma höjning (1,5 procent) som regeringens budgetproposition.
Liberalerna
Om L hade fått bestämma regeringens budget skulle assistansersättningen höjas med 3,5 procent 2023 och följande år. Partiet anser att 1,5 procent är på tok för lite. Någon närmare förklaring till varför man accepterade detta har inte getts, utöver att ”vi har försökt så mycket det bara går”, men har tvingats kompromissa.
LÄS ÄVEN: Åter sviks löftena till personer med funktionsnedsättning
Moderaterna
M beskriver den låga höjningen i budgeten för 2023 med att det är en fortsättning på den tidigare regeringens höjning. M vill inte uttala sig om vilken höjning man själva vill se i framtiden. Precis som S vill man invänta huvudmannaskapsutredningen, som man hoppas ska visa hur kostnaderna blir för olika alternativ. Som enda parti blandade M in fuskfrågan i ersättningsdiskussionen: ”Om vi kan komma till rätta med fusk och om vi får en bra huvudmannaskapsutredning ser jag en ljusare framtid, men jag kan inte lova några miljarder idag.”
Vänsterpartiet
V kommer troligen att föreslå en höjning på 2,2 procent i partiets egen budgetmotion för 2023. V vill ha ett tydligt riktmärke för hur assistansersättningen ska höjas. Man ser att höjningarna har varit för låga under lång tid, och menar att höjningarna måste följa lönerna.
Miljöpartiet
MP är just nu det parti som verkar ha det mest generösa budgetförslaget. Under debatten uppgavs att en höjning på 5 procent diskuteras.
Uppdatering 23 november: Miljöpartiets budgetmotion för 2023 anger ”att nivån bör skrivas upp med 5 procent. Vi anser också att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för uppskrivning av assistansersättningen framöver. Vår föreslagna höjning är tänkt som ett första steg på vägen mot att i slutet av mandatperioden kunna sluta det gap som har uppstått efter flertalet år med alltför liten uppskrivning.”
Vidare skriver MP i budgetmotionen att ”schablonens nivå handlar om vilka löner man kan ge, att kunna värdera medarbetare med lång erfarenhet och kompetens när det är viktigt, ge handledning, utbildning mm. Om utrymmet blir allt snävare är risken stor att seriösa företag slås ut och de mindre nogräknade återstår. Därför är schablonnivån i sig viktigt för en väl fungerande och seriös sektor.”
Centerpartiet
C anser att assistansersättningarna behöver höjas och i bättre mån spegla kostnads- och löneutvecklingen, men i rådande ekonomiskt läge har vi inte kunnat göra större höjningar än vad regeringens föreslår (1,5 procent). Inom utgiftsområdet har vi denna gång prioriterat en satsning på särläkemedel och höjda statsbidrag till kommunerna. Vid arbetet med vårändringsbudgeten kommer vi återigen att titta på möjligheten att höja assistansersättningen.
SENASTE NYTT OM HUVUDMANNASKAPSUTREDNINGEN:
Så kan förstatligad assistans ändra behovsbedömningen
Personlig assistans kan förstatligas först 2026
Vad är partierna beredda att göra för att stoppa minuträkningen vid behovsbedömning?
Vänsterpartiet
V har nu i november lagt ett nytt initiativ i socialutskottet om att ändra behovsbedömningen. V har sedan tidigare drivit frågan om att behoven ska bedöma i sin helhet.
Kristdemokraterna
KD har drivit frågan om att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet, och fick i mars 2022 med sig en majoritet i riksdagen för ett tilläggsdirektiv till huvudmannaskapsutredningen om detta. Nu kommer man dock inte att stödja V:s nya utskottsinitiativ för att man inte vill försena huvudmannaskapsutredningen. Men frågan är fortsatt viktig uppger KD.
Miljöpartiet
MP ställer sig bakom V:s nya utskottsinitiativ om helhetsbedömning av behov.
Socialdemokraterna
S fortsätter att säga nej till ändrad behovsbedömning genom tilläggsdirektiv till huvudmannaskapsutredningen. Om behovsbedömningen ska ändras så ska det ”göras ordentligt”, inte genom tilläggsdirektiv, anser S. Partiet vill ha huvudmannaskapsutredningen klar innan man eventuellt jobbar vidare med övriga frågor som behovsbedömning.
Moderaterna
M har samma linje som S; att huvudmannaskapsutredningen ska bli klar innan man (kanske) ser över behovsbedömningen. Samtidigt kritiseras S för att ha fördröjt huvudmannaskapsutredningen genom långsam hantering av utredningsdirektiven.
Centerpartiet
Centerpartiet anser att samtliga grundläggande behov ska räknas in sin helhet. Att stycka upp behoven i korta aktiva moment minut för minut gör att många inte kommer upp i 20 timmars assistans trots att man egentligen gör det om man ser till hela situationen vid exempelvis mat, påklädning eller toalettbesök. C menar att det bara finns behov och att dessa måste bedömas i sin helhet.
Kan partierna garantera att omprövningsstoppet inte hävs utan att behovsbedömning först görs om?
Miljöpartiet
Ja. Det krävs ett helhetsgrepp innan omprövningar eventuellt kan införas, och det är något som vi kommer att bevaka.
Vänsterpartiet
Ja. Vi kan inte gå tillbaka till så godtyckliga omprövningar som vi tidigare hade. Där borde alla partier fortfarande vara överens om.
Moderaterna
Tvåårsomprövningarna var inte bra. Förslaget om att det ska ske vid väsentligt ändrade behov är bra. Huvudmannaskapsutredningen blir inte den sista under mandatperioden.
Liberalerna
Ja. Omprövningarna ska vara stoppade tills det klarnar vad man ska ha istället. Det kan inte bara öppnas upp igen.
Socialdemokraterna
Ja. Vi ska ha kvar stoppet tills vi har ett annat och bättre regelverk, så att man inte hamnar i samma orimliga situation med omprövningar som tidigare.
Sverigedemokraterna
Ja. Omprövningsstoppet ska inte införas förrän man har sett över reglerna. Väsentligt ändrade förhållanden måste absolut ändras till väsentligt ändrade BEHOV.
Centerpartiet
Ja. Vi ska ha kvar stoppet tills vi har ett annat regelverk så att man inte hamnar i lika orimlig situation som tidigare. Det finns en rädsla för vad som händer vid ändrat huvudmannaskap, eftersom kommuner och Försäkringskassan gjort olika bedömningar, och det finns naturligtvis fog för den rädslan med tanke på alla återkrav från Försäkringskassan. Den frågan ska vi bevaka väldigt noga när vi går över till statligt huvudmannaskap.
Kristdemokraterna
Ja. KD har varit pådrivande för att ändra väsentligt ändrade förhållanden till väsentligt ändrade behov. Man ska inte behöva riskera återkrav.
Noterat från debatten
Det hördes många ursäktanden när politikerna debatterade urholkningen av assistansersättningen på IfA:s debattforum. Undanflykterna var ännu fler. Vanligast var att skylla på huvudmannaskapsutredningen – utan att förklara varför det måste innebära fortsatta besparingar på timersättningen.
Särskilt S och M betonade att assistansersättningen inte kan höjas mer än nu gällande 1,5 procent förrän utredningen är klar. Även om ingen ännu har förklarat logiken bakom denna koppling uttryckte S och M att det är så seriös politik fungerar.
MP å sin sida gick under debatten i en annan riktning. Från att tidigare ha hållit en mycket låg profil i funktionshinderfrågor förespråkar MP nu större höjning – kanske 5 procent – än något annat parti.
Det mest generösa löftet före valet låg på 3,5 procent och kom från L. Ett löfte som sedan blev 1,5 procent i regeringsställning.
Regeringens budgetproposition är förstås höstens stora besvikelse för alla som är beroende av personlig assistans. Den kommer att leda till en kraftig försämring med tanke på löneökningar på cirka 4 procent och inflation på cirka 10 procent.
Kampanjen Rimliga villkor (som dragits igång av assistansanvändare, anordnare och fackförbund) kräver en höjning med cirka 10 procent 2023 (till 350 kronor per timme), för att rätta till den urholkning som skett under senare år.
SD har det just nu det mest konkreta löftet om förbättrad assistansersättning. Inför vårbudgeten utlovar man en kraftfull framstöt i förhandlingarna inom regeringsunderlaget.
Det är ytterst oklart vad det kan ge. SD passade nämligen också på att underkänna ”de som gör budgeten”, vilka beskrevs som helt okunniga om vad assistansersättningen är. Det är ”den krassa verkligheten”, enligt SD.
”Ni måste slåss, och ni måste göra det nu”
Publiken, bestående av assistansanvändare och anordnare, var knappast nöjda med politikernas besked.
– Vi kan inte vänta i flera år på höjd assistansersättning, för utrymmet är slut efter många år av försämringar. Vi kan inte vänta och se, sa Josefin Mikaelsson, chefsjurist på assistansbolaget Humana och förälder till en vuxen med behov av assistans.
Förhoppningen hos publiken är att debatten blev en väckarklocka för politikerna, som i flera fall är helt nya i socialutskottet, och kanske blev fredagens debatt en aha-upplevelse för vissa.
”Ni måste slåss för assistansersättningen, och ni måste göra det nu”, sammanfattade moderatorn Anna Barsk Holmbom.
