Personer med funktionsnedsättning allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan

• Försäkringskassans återkrav skapar allt större skulder för personer med funktionsnedsättningar.
• 191 000 personer är tillsammans skyldiga mer än 8 miljarder.
• Genomsnittsskulden är 43 000 kronor per person.
  
• Skulder ska betalas inom 30 dagar, annars går de till kronofogden för indrivning.

Inom funktionshinderområdet är skulderna störst inom assistansersättning, men stora ökningar har skett inom aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag och bilstöd.

Fler artiklar om ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning.

Skulderna har växt med 2,5 gånger på 10 år

Fordringsstocken – alla de återkrav som ännu inte betalats tillbaka till Försäkringskassan – växer stadigt.

I februari 2024 är den totala fordringsstocken, för samtliga förmåner från Försäkringskassan, mer än 8 miljarder kronor. Skulderna är idag cirka 2,5 gånger större än för 10 år sedan.

Går vidare till Kronofogden

Försäkringskassan uppger att återkrav ska betalas inom 30 dagar, men det finns möjlighet till avbetalningsplan på maximalt ett år. Om skulden inte betalas går den vidare till Kronofogden för indrivning.

Eftergift ges i cirka sex procent av ärendena, uppger Försäkringskassan. Eftergift innebär att en del av skulden efterskänks.

Hur får man eftergift?

– Eftergift bedöms i samband med återkravsutredningen, det vill säga innan beslut om återkrav fattas. Det finns flera olika omständigheter som kan göra att Försäkringskassan beviljar eller inte beviljar den försäkrade eftergift, till exempel den försäkrades ekonomiska och sociala situation, eller hur och vem som orsakat den felaktiga utbetalningen. Det räcker dock inte att bara konstatera att den försäkrade i nuläget inte har betalningsförmåga, utan även andra omständigheter ska vägas in, säger Emma Gren, områdeschef på Försäkringskassan.

Hur får man avbetalningsplan?

– Det finns möjlighet att dela upp skulden, men kravet är att skulden ska vara betald inom ett år. Den enskilde får själv höra av sig till Försäkringskassan för att avtala om en avbetalningsplan, säger Emma Gren.

Fördubblade återkrav inom aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning är en av de ersättningar där återkraven har ökat kraftigt. Från 2020 till 2022 fördubblades återkraven, och ökningen fortsatte uynder 2023. Under 2023 återkrävdes nästan 14 miljoner kronor.

– Anledningen till ökningen är en ändrad produktionsplanering, där vi haft större fokus på aktivitetsersättning, säger Emma Gren, Försäkringskassan.

De vanligaste orsaker till återkrav av aktivitetsersättning är att ändrade förhållanden inte anmälts (44 procent av fallen) och att den försäkrade inte anmält att han påbörjat studier eller arbete (18 procent).

Inom sjukersättning har återkraven minskat, men återkraven här ligger ändå höga 88 miljoner kronor.

… liksom för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag

För omvårdnadsbidrag har det sammantaget skett en fördubbling av återkraven sedan 2020.

Vanliga orsaker till återkrav uppges vara att föräldrar till barn med funktionsnedsättning inte anmält att barn fått annat samhällsstöd (25 procent av fallen) eller ändrat behov av vård och tillsyn (20 procent). I 25 procent av fallen uppger Försäkringskassan att man har ”missat en impuls”.

– De vanligaste orsakerna är olika förändringar i boendesituationen samt att den försäkrade beviljas assistansersättning. De är ofta så att Försäkringskassan uppmärksammar impulsen, men sedan tar ibland utredningen lite tid innan utbetalningen kan stoppas eller ändras. Detta, tillsammans med att en ändring i en kommande utbetalning måste göras tidigt i månaden, gör att det dessvärre blir återkrav, säger Emma Gren.

Såld bil leder till återkrav av bilstöd

Återkraven inom bilstöd har ökat med cirka 40 procent mellan 2020 och 2022. Vanligaste orsaken är att den enskilde har sålt bilen, vilket är fallet i nio av tio återkravsärenden.

Ökad satsning på att bekämpa fusk?

Försäkringskassans utgiftsprognos för 2023 uppgav att nya assistansreglerna 2023 sannolikt leder till minskade resurser för att motverka fusk/bidragsbrott. Sedan kom regleringsbrevet där regeringen instruerar Försäkringskassan att jobba mer mot fusk.

Hur löser ni detta; blir det mer eller mindre arbete mot fusk och bidragsbrott?
– I utgiftsprognosen beskrev Försäkringskassan en risk som skulle kunna inträffa ifall lagändringen om stärkt rätt till assistans inte blev fullt finansierad. Försäkringskassan har nu omfördelat medel, så att lagen bedöms vara fullt finansierad. Vi ser därför inte någon risk att behöva nedprioritera arbetet mot bidragsbrott och felutbetalningar. Tvärtom kommer Försäkringskassan förstärka kontrollarbetet inom assistansen under 2023 samt intensifiera vår samverkan med andra myndigheter och branschorganisationerna.

Vilken betydelse har lagändringen 1 september 2022, om att göra återkrav ”direkt verkställbara”?

– Lagändringen innebär att om du inte betalar tillbaka hela beloppet, eller kommer överens om en avbetalningsplan, så måste Försäkringskassan lämna skulden till Kronofogden för indrivning. Syftet är att det ska vara enklare för myndigheter att få tillbaka felaktigt utbetald ersättning. Det är viktigt långsiktigt för att behålla det sociala trygghetssystemet. Lagändringen påverkar inte bara Försäkringskassan utan samtliga förvaltningsmyndigheter.

Så många hamnade hos Kronofogden efter skärpta regler

Den nya lagstiftningen för återkrav började gälla 1 september 2022. Från den dagen kunde Försäkringskassan gå direkt till Kronofogden för att driva in skulder. Avbetalningsplanerna blev också hårdare, med krav på att skulder ska betalas inom ett år.

Det var under november 2022 som Försäkringskassan överförde de första kraven till Kronofogden i enlighet med det nya regelverket. Tabellen nedan visar antalet krav som gått till Kronofogden i enlighet med de nya regler som infördes 1 september 2022.

Hur fungerar indrivningen av återkrav?

Från det att kravet är bekräftat som mottaget av gäldenären tar det 60 dagar för kravet att vinna ”laga kraft”. Därefter kan kravet överföras till Kronofogden för fortsatt hantering i enlighet med Kronofogdens regelverk.

Då det kan krävas olika åtgärder för att få kravet bekräftat som mottaget, så kan tiden från det att återkravet är bekräftat tills det överlämnas till Kronofogden variera från 60 dagar till uppemot 300 dagar.

Så länge kravet finns hos Försäkringskassan finns möjlighet för gäldenären (personen som har en skuld) att lägga upp en avbetalningsplan, under förutsättning att kravet blir betalat under 12 månader.

Vilket ansvar har god man för fel som ger återkrav?

När god man har hjälpt den enskilde med ekonomin, går återkraven ändå alltid till huvudmannen?
– Ja. Med undantag för assistansersättning ställer vi alltid kravet på att betala tillbaka mot mottagaren av ersättningen. Utbetalningarna ska alltid göras till huvudmannen. Utbetalningarna kan däremot göras till det konto som god man anmäler som företrädare för huvudmannen.

– I assistansersättning kan i vissa situationer den gode mannen också vara mottagare/anordnare. I första hand ställs då kravet om återbetalning mot anordnaren som i vissa situationer även kan vara god man.

Vilket ansvar har då den gode mannen?
– Enbart att man har en god man tar inte bort rätten att företräda sig själv. Den gode mannen ska vara huvudmannens stöd och är först och främst ansvarig inför den man företräder.

– Försäkringskassan tar däremot alltid hänsyn till hur kontakterna med den gode mannen skett inför felutbetalningen. Exempelvis ska Försäkringskassan ska ta hänsyn till om den gode mannen anmält uppgifter inför utbetalningen för att förhindra att den gått ut felaktigt. Det kan även gälla om Försäkringskassan lämnat uppgifter till den gode mannen, då förväntas hen ha förmedlat det till huvudmannen. Den gode mannens faktiska agerande kan utifrån det påverka vilket ansvar huvudmannen har att betala tillbaka pengarna. Företräder huvudmannen sig själv kräver däremot Försäkringskassan inget ansvar av gode mannen.

– Om det framgår att huvudmannen inte klarar att företräda sig själv utan stöd av den gode mannen så innebär det ett större ansvar på att den gode mannen agerar riktigt och har gett huvudmannen nödvändigt stöd. Det gäller situationer när den gode mannen har förordnandet att bevaka rätt, fullmakt att företräda huvudmannen eller där det utifrån omständigheterna (hälsotillstånd, personliga förhållanden) bedöms nödvändigt att gode mannen företräder huvudmannen.

– Gode mannens agerande kan då ha stor betydelse i bedömningen om huvudmannen ska betala tillbaka ersättningen eller inte. Den gode mannens agerande har i så fall en avgörande betydelse för att Försäkringskassans ska kunna betala ut ersättning riktigt och ansvaret blir därför det motsvarande, säger Emma Gren.

LÄS ÄVEN: Allt om sjuk- och aktivitetsersättning 2022–2023

Så utvecklades återkraven 2020–2023

Hur stora är återkraven i miljoner kronor?

 

Hur många är återkraven per ersättning?