Personer med funktionsnedsättning allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan

• Försäkringskassans återkrav skapar allt större skulder för personer med funktionsnedsättningar.
• 191 000 personer är tillsammans skyldiga 8,3 miljarder.
• Genomsnittsskulden är 43 000 kronor per person.
  
• Skulder ska betalas inom 30 dagar, annars går de till kronofogden för indrivning.

Inom funktionshinderområdet är skulderna störst inom assistansersättning, men stora ökningar har skett inom aktivitetsersättning, omvårdnadsbidrag och bilstöd.

LÄS ÄVEN: Efter hårdare regler – så många har hamnat hos kronofogden
Fler artiklar om ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning.

Skulderna har växt med 2,5 gånger på 10 år

Fordringsstocken – alla de återkrav som ännu inte betalats tillbaka till Försäkringskassan – växer stadigt.

I december 2022 hade den totala fordringsstocken, för samtliga förmåner från Försäkringskassan, växt till 8,3 miljarder kronor. Skulderna hade då blivit 2,5 gånger större än för 10 år sedan.

Går vidare till Kronofogden

Försäkringskassan uppger att återkrav ska betalas inom 30 dagar, men det finns möjlighet till avbetalningsplan på maximalt ett år. Om skulden inte betalas går den vidare till Kronofogden för indrivning.

Eftergift ges i cirka sex procent av ärendena, uppger Försäkringskassan. Eftergift innebär att en del av skulden efterskänks.

Hur får man eftergift?

– Eftergift bedöms i samband med återkravsutredningen, det vill säga innan beslut om återkrav fattas. Det finns flera olika omständigheter som kan göra att Försäkringskassan beviljar eller inte beviljar den försäkrade eftergift, till exempel den försäkrades ekonomiska och sociala situation, eller hur och vem som orsakat den felaktiga utbetalningen. Det räcker dock inte att bara konstatera att den försäkrade i nuläget inte har betalningsförmåga, utan även andra omständigheter ska vägas in i bedömningen, säger Emma Gren.

Hur får man avbetalningsplan?

– Det finns möjlighet att dela upp skulden, men kravet är att skulden ska vara betald inom ett år. Den enskilde får själv höra av sig till Försäkringskassan för att avtala om en avbetalningsplan, säger Emma Gren.

Fördubblade återkrav inom aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning är en av de ersättningar där återkraven har ökat kraftigt. Från 2020 till 2022 fördubblades återkraven. Under 2022 återkrävdes drygt 11 miljoner kronor.

– Anledningen till ökningen är en ändrad produktionsplanering, där vi haft större fokus på aktivitetsersättning, och arbetat ikapp dessa ärenden under 2022, säger Emma Gren, områdeschef för återkrav, Försäkringskassan.

– Prognosen för 2023 är att vi kommer tillbaka på 2020 och 2021 års nivå när det gäller beslut om återkrav inom aktivitetsersättning.

De vanligaste orsaker till återkrav av aktivitetsersättning är att ändrade förhållanden inte anmälts (44 procent av fallen) och att den försäkrade inte anmält att han påbörjat studier eller arbete (18 procent).

Inom sjukersättning har återkraven minskat med en femtedel sedan 2022, men återkraven här ligger ändå höga 101 miljoner kronor (2022).

… liksom för omvårdnadsbidrag och vårdbidrag

Även för omvårdnadsbidrag (och den tidigare ersättningen vårdbidrag) har det sammantaget skett en fördubbling av återkraven sedan 2020.

Vanliga orsaker till återkrav uppges vara att föräldrar till barn med funktionsnedsättning inte anmält att barn fått annat samhällsstöd (25 procent av fallen) eller ändrat behov av vård och tillsyn (20 procent). I 25 procent av fallen uppger Försäkringskassan att man har ”missat en impuls”.

– De vanligaste orsakerna är olika förändringar i boendesituationen samt att den försäkrade beviljas assistansersättning. De är ofta så att Försäkringskassan uppmärksammar impulsen, men sedan tar ibland utredningen lite tid innan utbetalningen kan stoppas eller ändras. Detta, tillsammans med att en ändring i en kommande utbetalning måste göras tidigt i månaden, gör att det dessvärre blir återkrav, säger Emma Gren.

Såld bil leder till återkrav av bilstöd

Återkraven inom bilstöd har ökat med cirka 40 procent sedan 2022. Vanligaste orsaken är att den enskilde har sålt bilen, vilket är fallet i nio av tio återkravsärenden.

Ökad satsning på att bekämpa fusk?

I höstas skrev Försäkringskassan i utgiftsprognosen för 2023 att nya assistansreglerna 2023 sannolikt leder till minskade resurser för att motverka fusk/bidragsbrott. Sedan kom regleringsbrevet där regeringen instruerar Försäkringskassan att jobba mer mot fusk.

Hur löser ni detta; blir det mer eller mindre arbete mot fusk och bidragsbrott?
– I utgiftsprognosen beskrev Försäkringskassan en risk som skulle kunna inträffa ifall lagändringen om stärkt rätt till assistans inte blev fullt finansierad.

– Försäkringskassan har nu omfördelat medel, så att lagen bedöms vara fullt finansierad. Vi ser därför inte någon risk att behöva nedprioritera arbetet mot bidragsbrott och felutbetalningar. Tvärtom kommer Försäkringskassan förstärka kontrollarbetet inom assistansen under 2023 samt intensifiera vår samverkan med andra myndigheter och branschorganisationerna.

Vilken betydelse har lagändringen hösten 2022, om att göra återkrav ”direkt verkställbara”?

– Lagändringen innebär att om du inte betalar tillbaka hela beloppet, eller kommer överens om en avbetalningsplan, så måste Försäkringskassan lämna skulden till Kronofogden för indrivning. Syftet är att det ska vara enklare för myndigheter att få tillbaka felaktigt utbetald ersättning. Det är viktigt långsiktigt för att behålla det sociala trygghetssystemet. Lagändringen påverkar inte bara Försäkringskassan utan samtliga förvaltningsmyndigheter.

Vilket ansvar har god man för fel som ger återkrav?

När god man har hjälpt den enskilde med ekonomin, går återkraven ändå alltid till huvudmannen?
– Ja. Med undantag för assistansersättning ställer vi alltid kravet på att betala tillbaka mot mottagaren av ersättningen. Utbetalningarna ska alltid göras till huvudmannen. Utbetalningarna kan däremot göras till det konto som god man anmäler som företrädare för huvudmannen.

– I assistansersättning kan i vissa situationer den gode mannen också vara mottagare/anordnare. I första hand ställs då kravet om återbetalning mot anordnaren som i vissa situationer även kan vara god man.

Vilket ansvar har då den gode mannen?
– Enbart att man har en god man tar inte bort rätten att företräda sig själv. Den gode mannen ska vara huvudmannens stöd och är först och främst ansvarig inför den man företräder.

– Försäkringskassan tar däremot alltid hänsyn till hur kontakterna med den gode mannen skett inför felutbetalningen. Exempelvis ska Försäkringskassan ska ta hänsyn till om den gode mannen anmält uppgifter inför utbetalningen för att förhindra att den gått ut felaktigt. Det kan även gälla om Försäkringskassan lämnat uppgifter till den gode mannen, då förväntas hen ha förmedlat det till huvudmannen. Den gode mannens faktiska agerande kan utifrån det påverka vilket ansvar huvudmannen har att betala tillbaka pengarna. Företräder huvudmannen sig själv kräver däremot Försäkringskassan inget ansvar av gode mannen.

– Om det framgår att huvudmannen inte klarar att företräda sig själv utan stöd av den gode mannen så innebär det ett större ansvar på att den gode mannen agerar riktigt och har gett huvudmannen nödvändigt stöd. Det gäller situationer när den gode mannen har förordnandet att bevaka rätt, fullmakt att företräda huvudmannen eller där det utifrån omständigheterna (hälsotillstånd, personliga förhållanden) bedöms nödvändigt att gode mannen företräder huvudmannen.

– Gode mannens agerande kan då ha stor betydelse i bedömningen om huvudmannen ska betala tillbaka ersättningen eller inte. Den gode mannens agerande har i så fall en avgörande betydelse för att Försäkringskassans ska kunna betala ut ersättning riktigt och ansvaret blir därför det motsvarande, säger Emma Gren.

Tuffare regler för återbetalning sedan 1 september 2022

Tuffare regler för återbetalning till Försäkringskassan infördes den 1 september 2022, efter beslut i riksdagen.

Från den dagen kan Försäkringskassan vända sig direkt till Kronofogden för att driva in skulder. Avbetalningsplanerna blir också hårdare, med krav på att skulder ska betalas inom ett år.

− Förändringarna tydliggör att en skuld till oss ska återbetalas, vilket bidrar till att upprätthålla legitimiteten för välfärden och våra trygghetssystem, sa Fredrik Falk, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan i september 2022.

De nya, tuffare reglerna gäller bara nya skulder, men Försäkringskassan bedömde att fler nu skulle hamna hos Kronofogden.

I ett pressmeddelande uppmanas enskilda att ha noggrann koll på utbetalningar från Försäkringskassan:
– Det är alltid viktigt att man kontrollerar sina utbetalningar och meddelar Försäkringskassan vid misstanke att något blivit fel, säger Fredrik Falk.

LÄS ÄVEN: Allt om sjuk- och aktivitetsersättning 2022–2023

Så utvecklades återkraven 2020–2022

Hur stora är återkraven i miljoner kronor?

Hur många är återkraven per ersättning?