Halverat föräldraavdrag 1 januari = Mer personlig assistans för barn 2025

• Nu utlovar regeringen än en gång: Fler barn ska få personlig assistans!
• Den 1 januari 2025 kapas föräldraavdraget till hälften, genom att regeringen ändrar i förordningen.
• Kommer löftena om stärkt rätt till assistans äntligen att förverkligas?

Ursprunligen infördes föräldraavdraget den 1 januari 2023. Ytterligare 400 barn skulle få rätt till assistans. Men föräldraavdraget blev ett fiasko. I många fall har det blivit svårare att få assistans för barn.

Nu halveras avdraget genom att regeringen ändrar i förordningen, och därmed ska fler barn få assistans. ”Med det här beslutet stärker regeringen rätten till personlig assistans för barn”, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Det nya föräldraavdraget, som gäller från 1 januari 2025:

 

LÄS ÄVEN GUIDEN:
Hur får man personlig assistans?

Emilia Liedbeck: Fler barn får assistans 2025

Advokat Emilia Liedbeck intervjuades den 28 oktober 2024 om effekterna av halverat föräldraavdrag. Se videon nedan:

Cecilia Blanck, JAG, kommenterar halveringen 2025

Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG, kommenterar halveringen av föräldraavdraget inom personlig assistans. Enligt regeringens budgetproposition halveras avdrag från den 1 januari 2025. Klipp från ABH Utbildning & Rådgivning och HejaOlikas webbinarium den 19 september 2024. Utfrågare: Anna Barsk Holmbom.

 

Sök igen – halverat föräldraavdrag ger ny möjlighet till assistans för barn

KOMMENTAR av Emilia Liedbeck. Äntligen sker det en positiv förändring som kommer stärka fler barns rätt till personlig assistans men mer kommer att behöva göras.

Föräldraavdraget infördes som en del av ”Stärkt rätt till personlig assistans”. Vid bedömningen av rätten till personlig assistans ska hänsyn tas till hjälpbehov som föreligger hos alla barn. Endast i undantagsfall kan hela hjälpbehovet vara assistansberättigat.

Före den 1 januari 2023 reglerades detta med subjektiva antaganden där varje enskilt ärende kom att bedömas olika.

Det så kallade föräldraansvaret tillämpades olika beroende på vem som bedömde ärendet. Subjektiva antaganden är inte rättssäkert och det är inte rättssäkert att ärenden bedöms olika beroende på vilken kommun eller handläggare som prövade ansökan. Istället för föräldraansvaret infördes en schablon – föräldraavdraget.

Barnets ålder styr storleken på avdraget

Regeringen fick i uppdrag att genom föreskrift närmare utforma föräldraavdraget. Föräldraavdraget har en uppdelning i åldersgrupper där ett visst antal timmar ska dras av från grundläggande respektive övriga behov. Föräldraavdraget har varit följande under 2023–2024:

Det nya föräldraavdrag som gäller från 1 januari 2025:

Barnets ålder styr alltså avdraget. Vid införandet av föräldraavdraget var vi flera som tidigt lyfte problematiken med de alltför omfattande avdrag som skulle göras enligt schablonen. Vi kritiserade både att det tidsmässiga avdraget är för stort, och att åldersuppdelningarna slår fel. Det är alltför omfattande avdrag med 1 timme per dag för grundläggande behov när barnet är 7-11 år och alldeles för omfattande avdrag för barn som är 1-6 år där 2,5 timmar per dag ska räknas av för grundläggande behov. Gränsen för att kunna berättigas till personlig assistans har därför blivit oerhört hög för barn. Det är även stor skillnad på barn som är 7 år respektive 11 år men ändå ska lika omfattande avdrag göras.

Från 1 januari 2025 halveras föräldraavdraget. Betydligt fler barn torde då berättigas till personlig assistans. Det är en väsentligt skillnad om avdrag ska göras med 1 timme per dag på de grundläggande behoven eller 30 minuter per dag för de grundläggande behoven för ett barn som är mellan 7-11 år. För barn 1-6 år innebär förändringen 2,5 timmar avdrag per dag för grundläggande behov ändras till 1,25 timmar per dag.

Denna förändring kommer med största sannolikhet att berättiga fler barn till personlig assistans.

Föräldraavdraget blir mindre omfattande vilket innebär att mindre tid ska dras av från de totala grundläggande behoven och därmed ökar antal barn som berättigas till assistans. Exempelvis om ett barn som idag är 10 år gammal bedöms ha ett grundläggande behov på 10,5 timmar per vecka innan föräldraavdraget har barnet inte rätt till personlig assistans eftersom när föräldraavdraget är gjort kvarstår endast 3,5 timmars grundläggande behov per vecka. Grundläggande behov på 3,5 timmar per vecka är normalt för lågt i tid för att kunna berättigas till personlig assistans. En vuxen som har grundläggande behov på 10,5 timmar per vecka kommer dock berättigas till personlig assistans.

Föräldraavdraget i sin nuvarande utformning har därför gjort att barnet inte beviljas assistans. Med den ändring som kommer gälla från 1 januari 2025 blir konsekvenserna istället att barnet med största sannolikhet får rätt till assistans. Om grundläggande behoven bedömts till 10,5 timmar per vecka och föräldraavdraget är 3,5 timmar per vecka blir totala grundläggande behov per vecka 7 timmar per vecka vilket är en omfattning som i rättspraxis bedöms som tillräcklig för att berättigas till personlig assistans.

Fler barn får assistans genom kommunen – och fler timmar

Halveringen av föräldraavdraget kommer med stor sannolikhet innebära att antalet barn som berättigas till personlig assistans enligt LSS, alltså via kommunen, kommer att öka. Vi har noterat att flera barn har blivit av med sin assistans på grund av föräldraavdraget och dessa barn borde få tillbaka sin assistans genom förändringen av föräldraavdragets omfattning.

Förändringen påverkar inte bara rätten till assistans utan innebär även att mer tid blir assistansberättigande. Vi har inte fått någon närmare information kring om ändringen av föräldraavdraget även kommer att påverka bedömningen av de övriga behoven. Skulle det ske en ändring även för övriga behov får det till konsekvens att barn i gruppen 12-17 år, där 1 timme per dag dras av som föräldraavdrag för övriga behov, har rätt till 30 minuter mer assistans per dag för övriga behov.

In med nya ansökningar!

Min spontana reaktion är att alla de barn som fått indragen assistans ska in med nya ansökningar, alla barn som fått minskad assistans på grund av föräldraavdraget ska in med nya ansökningar, och alla de föräldrar som inte tidigare vågat eller orkat ansöka om assistans kanske ska överväga om det inte är läge att i vart fall få en bedömning av sitt ärende.

Fler förändringar behövs

Detta är ett steg i rätt riktning, men mer behöver göras för att fler barn ska få rätt till personlig assistans. Även om föräldraavdraget halveras är det alldeles för omfattande avdrag som ska göras. Åldersgrupperna inom schablonen måste delas upp. Skillnaden som en förälder behöver hjälpa ett barn som är 1 år jämfört med ett barn som är 6 år är enorm. Likaså är skillnaden mellan hjälpen som en 7-åring behöver och en 11-åring behöver på intet sätt jämförbara. Åldersgrupperna måste delas upp och tidsavdrag bli mer anpassade till den faktiska åldern och vad som är normalt för andra barn i motsvarande ålder att behöva hjälp med.

Innan (eller kanske snarare: om) det sker ett förstatligande av assistansen är det viktigt att schablonen är korrekt och relevant för varje åldersgrupp för att trygga upp barns rätt till assistans.

Emilia Liedbeck
Advokat

 

Vad säger statistiken?

Försäkringskassans statistik visar att det har skett en liten uppgång i antalet barn med personlig assistans (assistansersättning genom Försäkringskassan).

Mer statistik finns i HejaOlikas lägesrapport.

 

Vilka krav ställer IVO på assistans för barn?

Assistansanordnare som vill anordna personlig assistans för barn måste uppfylla ett antal krav, för att få tillstånd från IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Kraven framgår av IVO:s interna bedömningsstöd för prövning av tillstånd.

Om assistansanordnaren riktar sig till barn gäller principen om barnets bästa, som finns i FN:s barnkonvention artikel 3. Det betyder att barnet har rätt att få sitt bästa bedömt när olika intressen vägs mot varandra och barnet påverkas. IVO betonar att tillståndsansökan måste ha ”en beskrivning av former för personalens utbildning, kompetensutveckling och det övriga stöd (till exempel handledning, arbetshjälpmedel) som de personliga assistenterna behöver”.

Barnets åsikter är viktiga för att fastställa vad som är barnets bästa, och får växande betydelse med barnets ålder och mognad. Det är viktigt att barnet får relevant information och möjlighet att framföa åsikter, Barn ska kunna välja att framföra sina åsikter på olika sätt, till exempel muntligt eller skriftligt. Om barnet inte till framföra åsikter, ska detta respekteras. ”Barn får inte pressas till samtal”, betonar IVO.

Följande behöver anordnaren beskriva vad gäller barns medverkan i verksamheten.

• Hur man ger anpassning och stöd för att säkerställa barnens medverkan i bedömningen av deras eget bästa. Det kan vara AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation), bildstöd, tillgång till teckentolk, korta och lättlästa beskrivningar.
• Hur barnet får möjlighet att framföra åsikter i en trygg miljö. Hur metoder och arbetssätt är väl anpassade till barnets förutsättningar.
• Hur barnet får information så att barnet förstår och kan uttrycka åsikter. Informationen måste anpassas till varje enskilt barns situation.
• Det är särskilt viktigt att även barn kan lämna synpunkter och klagomål på sin assistans, och medverka i rekrytering av personliga assistenter. Barnet måste ha tydlig information om detta.

Assistansanordnaren måste även säkerställa att man följer lagen om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder (2010:479). ”Detta är dock inte tillräckligt. Utöver detta krävs även en bedömning av eventuell framtida risk och skada, samt andra konsekvenser för barnets trygghet”, skriver IVO.

Anordnaren måste ta hänsyn till att barn med personlig assistans är i en utsatt situation, och att det finns olika grader av utsatthet. Varje barn är unikt.

”Det bästa för ett barn i en viss utsatt situation kommer inte att vara samma som det bästa för alla andra barn i samma slags situation”, skriver IVO som betonar att barn som har assistans har ökad risk för isolering och för begränsad självständighet gentemot föräldrar och syskon.

 

Vad säger Socialstyrelsen om assistans för barn?

Socialstyrelsen presenterade förslag på förbättringar barn och unga med personlig assistans i en rapport 2014: ”Barn med personlig assistans – Möjligheter till utveckling, självständighet och delaktighet”.

Bakgrunden var enstaka men allvarliga missförhållanden som uppmärksammats i samband med utredningen Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Missförhållandena handlade om att vårdnadshavare satt sina ekonomiska intressen före barnets rätt till bland annat skolgång, habilitering eller andra åtgärder som barnet behöver för sin utveckling.

Socialstyrelsens utredare Marie Frisk och Sara Lundgren sammanfattade sina bedömningar så här:

”För de allra flesta barn och unga med funktionsnedsättning är personlig assistans en insats som fungerar bra och har inneburit en förbättrad livskvalitet. Med barnets bästa i fokus har dock Socialstyrelsen identifierat ett antal problem och risker i samband med att barn och unga beviljas personlig assistans.

Ett problemområde gäller hur unga med funktionsnedsättning ska kunna bli så självständiga som möjligt och hur deras frigörelseprocess kan underlättas. Det gäller i synnerhet när föräldrar i stor utsträckning är personliga assistenter åt sina barn. Socialstyrelsen menar att externa assistenter kan ha en positiv inverkan på möjligheten att bli mer självständig. Även andra insatser, såsom korttidsvistelse, i kombination med personlig assistans, kan främja frigörelseprocessen.

Det andra problemområdet handlar om de barn som riskerar att fara illa eller far illa. Barn med funktionsnedsättning är särskilt utsatta och kan ha svårt att förmedla hur de egentligen har det. Socialstyrelsen konstaterar att det finns barn som enbart har anhöriga som assistenter. Det finns också möjlighet för vårdnadshavare att bli arbetsgivare för sitt barns assistenter och de tillåts anställa personer i samma hushållsgemenskap. Insynen i de här barnens levnadsförhållanden blir därmed begränsad och de kan bli isolerade från samhället i övrigt. I praktiken sker ingen uppföljning av assistansens kvalitet.

För att öka möjligheterna till delaktighet, självständighet och utveckling för barn och unga med personlig assistans anser Socialstyrelsen det angeläget:

1. att kommuner i sina bedömningar tar hänsyn till att ungdomar som har personlig assistans även bör få andra insatser som kan underlätta en frigörelseprocess
2. att såväl privata som kommunala assistansanordnare ska beakta att ungdomar som har anhöriga som assistenter även bör ha externa assistenter
3. att se över lagändringen där egna arbetsgivare tillåts anställa anhöriga i samma hushållsgemenskap när det gäller vårdnadshavare som driver sitt barns assistans
4. att man förtydligar hur ansvaret för uppföljningen av assistansens kvalitet ska se ut”

 

Hur har föräldraavdraget påverkat barns rätt till assistans?

Med lagändringen ”Stärkt rätt till personlig assistans” den 1 januari 2023 infördes ett schabloniserat föräldraavdrag. Det är ett nytt sätt att ta hänsyn till ”normalt föräldraansvar” vid bedömning av barns rätt till assistans.

Före 1 januari 2023 gjorde Försäkringskassan en individuell bedömning av föräldraansvaret för varje barn. Varken lagar eller rättspraxis beskrev hur bedömningen av föräldraansvar skulle göras, så bedömningarna kunde variera kraftigt.

Det nya föräldraavdraget fastställs utifrån barnets ålder. Storleken anges inte i lagen, utan bestäms av regeringen i förordningen om assistansersättning.

Inget föräldraavdrag ska göras på följande hjälpbehov:

• andning (9 a § första stycket 1 LSS),
• stöd vid medicinskt tillstånd (9 a § första stycket 7 LSS),
• åtgärder som är direkt nödvändiga för att hjälp med de grundläggande behoven andning och stöd vid medicinskt tillstånd ska kunna ges,
• måltider i form av sondmatning, och
• åtgärder som är direkt nödvändiga för förberedelse och efterarbete i samband med sådana måltider.

Föräldraavdraget väntades dels ge fler barn rätt till assistans, dels öka antalet assistanstimmar för barn. Propositionen uppskattade att barn 0–6 år, som får beslut om fler timmar, får ytterligare 11 timmar per vecka i genomsnitt. För för barn 7–12 år uppskattas ökningen till 6 timmar per vecka. För barn 13–17 år uppskattas ökningen till 4 timmar per vecka.

Enligt Försäkringskassans uppföljningsrapport (oktober 2023) har antalet timmar för barn 0–11 år ökat med 13 till 123 timmar per vecka i snitt. Detta gäller nya ansökningar. För beviljade ansökningar om fler timmar anger Försäkringskassan en ökning med cirka 6 timmar till drygt 158 timmar per vecka. Denna siffra är snittet för alla, både barn och vuxna. Rapporten omfattar januari–juli 2023, och jämförs med motsvarande period 2022.

Nya ansökningar. Genomsnittligt antal beviljade timmar per vecka utifrån en ny ansökan under perioden januari–juli 2022 och 2023, fördelat på ålder. Från Försäkringskassans uppföljningsrapport oktober 2023.

Redan ett par månader efter lagändringen, under våren 2023, kom signaler om att reformen inte var så positiv som väntat för barn med funktionsnedsättning.

Försäkringskassan anklagas för att felaktigt göra ”dubbla föräldraavdrag”, och därmed försämra barns möjligheter att beviljas assistans. I uppföljningsrapporten försvarar Försäkringskassan sin tolkning av reglerna:

”Av lagtexten framgår tydligt att avdragen ska göras utifrån hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning. Om lagstiftarens intention var något annat än detta torde det därmed krävas ytterligare lagändringar.”
Försäkringskassans uppföljningsrapport oktober 2023.

 

Hur har nya föräldraavdraget fungerat i praktiken?

Cecilia Blanck, Riksföreningen JAG, beskrev situationen så här i ett webbinarium den 11 september 2023:

Det nya föräldraavdraget skulle ersätta den gamla modellen, där Försäkringskassan tog bort de timmar som motsvarade normalt föräldraansvar för andra barn i samma ålder.

Den gamla modellen fungerade väldigt godtyckligt, och man gjorde stora avdrag på assistansbehovet. Barn under sex år hade i praktiken inte någon chans att beviljas personlig assistans.

Med lagändringen skulle godtycket försvinna. Avdraget skulle vara så litet att även små barn skulle få assistans om de hade stora behov. Det är kändes klockrent. Det här borde ju fungera.

Men då får Försäkringskassan för sig att de ska göra dubbla föräldraavdrag. Först tar Försäkringskassan bort timmar för det som är normalt föräldraransvar, på samma sätt som tidigare. De säger att de tar bort det som inte har med barnets funktionsnedsättning att göra – en omskrivning för normalt föräldraansvar.

Sedan gör man även det nya föräldraavdraget. Eftersom det görs dubbla avdrag hamnar barnen i ett sämre läge än före lagändringen.

Vi ser detta tydligt. Riksföreningen JAG har medlemmar som hade ansökt om assistans för tid som gällde både före och efter årsskiftet. Försäkringskassan gjorde två olika bedömningar av behovet, i samma beslut.

Som exempel kunde man för oktober–december 2022 landa på 60 timmar per vecka. I samma beslut landade man på 43 timmar per vecka för januari 2023 och framåt. Det visar tydligt att nyordningen innebär färre timmar till barnen.

Försäkringskassan har duckat för detta i vår kommunikation. De menar att det här är för tidigt att bedöma. Men för oss är det här kristallklart. Det är ingen tvekan om att barnen hamnar i ett sämre läge.

Vi ser också en försämring för barn 7–12 år, som tidigare kunde få assistans om de hade stora behov. När barn i den åldern söker för till exempel förebyggande stöd kan vi se att Försäkringskassan kommer fram till ett väldigt lågt antal timmar som innebär nej till personlig assistans. Försäkringskassan säger att ”här har vi 9 timmar grundläggande behov när vi har dragit bort normalt föräldraansvar”. När de sedan gör föräldraavdraget, så tas ytterligare 7 timmar bort. Det blir bara 2 timmar kvar, och det betyder att de här barnen inte ens får stöd av kommunen. Det hade de kunnat få tidigare.
Cecilia Blank på webbinariet 11 september 2023.

 

Tips och råd från advokat Jessica Gustavsson

Jessica Gustavsson, advokat, om erfarenheterna av ”Stärkt rätt till personlig assistans”. Från webbinarium 11 september 2023.

 

På vilket sätt förlorar barnen på nya reglerna?

Tanken var att föräldraavdraget skulle ge mer enhetliga bedömningar. Det skulle inte vara upp till enskilda handläggare att bedöma skillnaden jämfört med vad som är ”normalt” för ett jämnårigt barn utan funktionsnedsättning. Syftet var också att fler barn skulle berättigas till assistansersättning, men så har det inte blivit.

Hon konstaterar att handläggningsprocessen vid ansökan om assistans inte har förändrats hos kommunerna eller Försäkringskassan. Ansökan om assistans är fortfarande styrd till timmar och minuter.

Den tidsåtgång som föräldrar och barn anger för genomförandet av olika moment brukar inte godkännas av kommunen eller Försäkringskassan, utan myndigheten gör en egen bedömning av tidsåtgången. Till exempel: om det ansöks om 30 minuter per dag för hjälp med dusch kanske myndigheten bedömer 15 minuter som hjälp av grundläggande karaktär.

Tidigare brukade kommunerna och Försäkringskassan avslå tid för ”andra personliga behov” med hänvisning till ”normalt föräldraansvar”. Numera motiveras bedömningen på annat sätt. När kommunen/Försäkringskassan bedömt omfattningen av de grundläggande behoven blir det en totalsumma för hela veckan. Från detta dras sedan schablonen för föräldraavdraget.

För att berättigas till assistans krävs alltså ett omfattande totalt grundläggande behov. För att berättigas till assistansersättning från Försäkringskassan krävs det 20 timmar + 7 timmar som dras av för föräldraavdrag (för barn 7–11 år), alltså totalt 27 timmar per vecka. Gränsen för att berättigas till insatsen blir därmed högre för barn än vad än för vuxna.

Emilia Liedbeck menar att problemet är att politikerna inte tillräckligt noga reglerat när föräldraavdraget ska göras. Detta är alltför otydligt i propositionen.

– Grundtanken är att fler barn ska få rätt till assistans. Utifrån denna grundtanke borde föräldraavdraget göras på den totala tidsåtgången för grundläggande och andra personliga behov. Då skulle föräldraavdraget inte avgöra själva rätten till assistans.

– Vad gäller schablonen för föräldraavdragen är jag också väldigt kritisk till att åldersgrupperna är så stora. Det är en oerhörd skillnad på ett barn som är 1 år jämfört med ett barn som är 5,5 år gammalt, likaså är det stor skillnad mellan ett barn som är 6 år och 10 år, säger Emilia Liedbeck.

 

Vilka barn drabbas särskilt illa?

När det gäller att få rätt till assistans är förlorarna de barn som har omfattande hjälpbehov.

När det gäller totala behovet av assistans är förlorarna de barn med beslut där avdrag tidigare inte gjorts för föräldraansvar (eller där avdragen har varit små) och som har omfattande assistansbeslut men där det krävs utökad assistans, kanske för att barnet är vaken längre tid.

Ett exempel: En 16-åring har assistans all vaken tid, och inga avdrag har gjorts för föräldraansvar. Barnet är nu vaket en timme mer per dag. Denna 16-åring kan inte beviljas mer assistans vid en ansökan om utökning, eftersom den timme mer som barnet numera är vaken bedöms som föräldraavdrag. Konsekvenserna blir att 16-åringen måste förlita sig på hjälp från föräldrarna trots att föräldrarna kanske inte ens arbetar som assistenter, och 16-åringen all annan tid är van vid att få hjälp från assistenter som hen själv valt.

 

Barn får assistansen indragen på grund av nya föräldraavdraget (ett exempel)

– En av våra barnkunder blev av med sin assistans på grund av det nya föräldraavdraget. Med det sätt kommunen har beräknat avdraget blir det svårare för barn att få assistans efter lagändringen, vilket inte var tanken, säger Anna Lindberg, verksamhets- och kvalitetsansvarig på Passal Assistans.

I det aktuella fallet bedömde kommunen att barnet hade behov av assistans för grundläggande behov med 8,5 timmar per vecka. Detta hade tidigare gett barnet rätt till assistans genom kommunen. I den tidigare utredningen hade kommunen därefter fortsatt beräkna de övriga behoven.

Eftersom barnet är i gruppen 7–11 år anger den nya schablonen för föräldraansvar att det ska göras avdrag på rätten till assistans med 7 timmar per vecka för grundläggande behov, och 7 timmar för andra personliga behov.

I kommunens nya bedömning gjordes det schabloniserade föräldraavdraget direkt på de grundläggande behoven. Kvar blev då endast 1,5 timme per vecka, vilket är för lite för att beviljas personlig assistans. Kommunens nedre gräns ligger på cirka 7 timmar. Därmed tittade kommunen inte heller på övriga behov, utan avslog direkt rätten till assistans.

Avdrag borde göras på totala antalet timmar

Avdraget borde göras på grundläggande behov och andra personliga behov, men först efter att man beräknat det totala antalet timmar, så att det inte påverkar själva rätten till assistans, menar Anna Lindberg.

– Vi uppfattade tanken med ett schabloniserat föräldraavdrag att det skulle bli lika för alla, och inte upp till handläggare att avgöra vad som är normalt föräldraansvar, och inte heller att det skulle bli svårare att få assistans. Som föräldraavdraget praktiseras nu behöver barn under 12 år ha ett grundläggande behov på cirka 14 timmar per vecka eller mer för att få ett kommunbeslut, och 27 timmar per vecka för ett beslut hos Försäkringskassan. För vuxna som söker personlig assistans ligger nedre gränsen kvar på cirka 7 respektive 20 timmar per vecka.

Kommunen: Olyckligt utfall – överklaga

Hur förklarar kommunen sitt beslut att direkt avslå barnets rätt till assistans?
– Kommunen har tolkat lagändringen som att det är så här behovet av assistans ska utredas. De tycker att det är olyckligt att lagändringen fått dessa konsekvenser, och vill att vi överklagar, säger Anna Lindberg.

 

Riskabelt att ansöka om utökning

Föräldraavdraget gäller vid ansökan både hos Försäkringskassan och kommunerna, och även vid ansökan om fler timmar.

Det kan finnas barn som idag har assistansbeslut där föräldraansvaret har betraktats på ett sätt som gör att schablonavdraget kan minska antalet timmar vid en ny bedömning. Man måste titta på det specifika beslutet, och bedöma huruvida det finns risk för ett minskat beslut om man skulle göra en ansökan om fler timmar.

Föräldrar som är osäkra bör kontakta någon expert, som kan hjälpa till med en bedömning av riskerna och möjligheterna innan ansökan görs.

– Den som har ett bra beslut om assistans som täcker behovet, ska naturligtvis inte ansöka om fler timmar. Ingen vill ha mer assistans än man behöver. Även för den som behöver fler timmar finns det risker med att ansöka, säger Cecilia Blanck på Brukarkooperativet JAG.

– En ny ansökan kan, med dagens mycket restriktiva domstolstolkningarna av grundläggande och övriga behov, leda till ett avslag på utökningen och ett ifrågasättande av redan beviljade timmar. De nya reglerna från 1 januari 2023 rättar inte till problemen med praxis. Riskerna med en ny ansökan kvarstår, säger Cecilia Blanck.

Föräldraavdraget ska ge mer enhetlighet och minskad godtycklighet, men det finns en risk att handläggare bedömer hjälpbehovens omfattning ännu snävare, för att ”kompensera” för minskat avdrag för föräldraansvar.

– Risken är också att myndigheterna hänvisar till familjesamvaro eller familjegemenskap i utökad omfattning, för att inskränka rätten till assistans. Tyvärr har kammarrätterna inte enhetligt sagt nej till sådana avdrag, säger Christian Källström, chefsjurist på Frösunda.

Föräldraavdraget gör det enklare att bedöma hur många timmar som kommer att dras av för föräldraansvaret. Schablonen gör att man enklare kan bedöma om en ny ansökan kan ge fler timmar eller inte.

– Fundera igenom barnets behov, både grundläggande och andra personliga behov, allt som barnet behöver hjälp med, inte enbart assistansbehov eftersom avdrag ska göras från barnets totala hjälpbehov. Testa att göra en egen uträkning och se var det verkar landa. Det behövs alltid bra intyg när man ska ansöka, så ha gärna det klart redan vid ansökan, säger Sophie Karlsson, IfA.

 

Barn ansökte om utökning – förlorade all assistans

Många barn som har personlig assistans behöver fler timmar. Men det är ett vågspel att ansöka om utökning. Risk finns att assistansen då omprövas och helt dras in.

En flicka i södra Sverige drabbades av detta öde. Kammarrätten i Jönköping beslutade 27 februari 2023 att det var rätt av Försäkringskassan att dra in den personliga assistans flickan haft sedan 2014.

Sedan flickan ansökt om utökning hade Försäkringskassan kommit fram till att det fanns väsentliga förändringar som motiverade en omprövning. Kassan kom fram till att grundläggande behoven inte uppgick till 20 timmar per vecka, och beslutade att hennes assistans helt skulle dras in. Flickans överklaganden till förvaltningsrätten och kammarrätten ledde också till avslag.

I överklagandet hävdades att flickans grundläggande behov inte hade väsentligt förändrats. Detta framgick också av läkarintyg och ADL-bedömning.

Enligt överklagandet har Försäkringskassan värderat intygen felaktigt. Kassan kritiseras också för felaktiga bedömningar av samtal med skola och vårdnadshavare.

Inför samtalet fick vårdnadshavaren ingen information om att kassan skulle utreda väsentligt ändrade förhållanden. Det var också svårt för vårdnadshavaren att redogöra för flickans situation på grund av kommunikationsproblem.

”Att grunda en bedömning om väsentligt ändrade förhållanden på ett sådant utredningssamtal med bristfälliga omständigheter är felaktigt och strider mot kravet om rättssäkerhet vid myndighetsutövning mot enskild”, skrev flickans ombud till förvaltningsrätten.

Både läkarintyg och ADL-bedömning visar att flickan fortfarande inte klarar att klä sig utan både fysisk hjälp och muntligt stöd. Hon kan numera säga några enstaka ord men det är svårt för utomstående att förstå vad hon vill och hon uttrycker sig med ljud och beteenden som omgivningen måste kunna tolka. Läkare bedömer att hon endast delvis kan kommunicera sin vilja på detta sätt och att hon behöver hjälp av en vuxen för att kommunicera med omgivningen.

Både förvaltningsrätten och kammarrätten lyssnade dock mer på Försäkringskassans bild av att flickans förmågor hade förbättrats så mycket att det var korrekt att göra en omprövning.

Kammarrätten avvisade även kritiken mot Försäkringskassans för att ha hanterat samtalet med vårdnadshavaren på ett rättsosäkert sätt.

”Försäkringskassans skyldighet att göra en omprövning bör inte påverkas av på vilket sätt Försäkringskassan har fått vetskap om de ändrade förhållandena”, heter det i domen (mål nr 4053-22).

 

Krav på ”ventil” för individuell bedömning har inte förverkligats

Föräldraavdraget ingick i propositionen ”Stärkt rätt till personlig assistans – grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn” (2021/22:214) som röstades igenom av riksdagen den 21 juni 2022.

Riksdagen biföll samtidigt en motion från Pia Steensland (KD) om att det ska finnas en möjlighet att frångå schablonen för föräldraavdrag (2021/22:4641 yrkande 4) – en så kallad ventil eller nödingång. Riksdagen beslöt att tillkännage detta för regeringen, men förslaget om en ventil har inte förverkligats. I riksdagen hade Socialdemokraterna och Moderaterna reserverat sig.

En ventil skulle behövas för att kunna bedöma barns assistansbehov individuellt (föräldraavdraget är en ren schablon, helt utan individuell bedömning, och avgörs endast av barnets ålder). Så här motiverade Pia Steensland sitt förslag om en ventil.

Det finns behov av att väga in fler faktorer än åldern för barn med omfattan­de funktionsnedsättning som har stora tillsynsbehov. Det kan finnas familjesitua­tioner där exempelvis en vårdnadshavare har ensamt ansvar för barnet eller syskon som också har funktionsnedsättning.  Detta är exempel på situationer där vardagen kan vara så pass påfrestande att en förälder inte mäktar med att ta ett föräldraansvar utifrån den om­fattning som är schabloniserat för barnets ålder.

Med utgångspunkten att föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha rätt till den avlastning de behöver för att kunna förena familjeliv med arbete på samma sätt som andra föräldrar, vore det värdefullt med en kompletterande möjlighet att vid särskilda eller synnerliga skäl frångå den fastställda schablonen för föräldraavdrag.

Förslaget om en ventil fanns även med i utredningen Stärkt rätt till personlig assistans, SOU 2021:37, kapitel 11:6. Utredaren Fredrik Malmberg skrev att ”kommunen ska ta hänsyn till vad som bedöms vara barnets bästa vid bedömningen av om behovet av hjälp med grundläggande behov är tillräckligt för att ge rätt till personlig assistans”.

LÄS ÄVEN: Om vårt barn förlorar sin assistans (6 föräldrar berättar)

 

Vad är normalt föräldraansvar?

Normalt föräldraansvar är det omvårdnadsansvar som alla föräldrar har för sina barn enligt föräldrabalken, den lag som reglerar förhållandet mellan barn och föräldrar. Vad det innebär i praktiken har dock varit oklart. Varken Försäkringskassan eller kommunerna har riktlinjer för vad som ingår i normalt föräldraansvar, eller vad som är extra stöd som berättigar till assistans.

 

Vilka nackdelar finns med föräldraavdraget?

Tidigt varnades för flera nackdelar med ett schabloniserat föräldraavdrag.

• Assistansbehovet borde bedömas individuellt, inte med schabloner. Föräldraavdraget strider mot denna grundläggande princip.
• Många anser att det inte ska göras något föräldraavdrag alls på barns assistansbehov.

– Vi är kritiska till att man gör avdrag för tonåringar. Vi anser att det är felaktigt att vara hänvisad till föräldrarna en timme per dag när man är mellan 12 och 17 år, säger Sophie Karlsson, IfA, Intressegruppen för assistansberättigade.

– I tonåren är barn generellt självständiga, och särskilt när man kommit i övre tonåren, då man ibland kanske inte träffar sina föräldrar på flera dagar. Med föräldraavdraget blir tonåringar i behov av assistans dygnet runt hänvisade till sina föräldrar en timme per dygn.

– Det är principiellt är fel att tonåringar i behov av personlig assistans inte ska ha samma frihet som andra tonåringar. Låt säga en tonåring som vill flytta hemifrån före 18 år ålder, eller vill åka iväg en vecka med sina kompisar någonstans utan föräldrarna? Det kan inte förväntas att föräldrarna finns i tonåringens närhet 24/7, säger Sophie Karlsson.

I riksdagen framförde Pia Steensland (KD) samma krav som IfA. Hon skrev i en motion (som dock röstades ned av riksdagen):

”Ett föräldraavdrag under tonårstiden kan hämma den frigörelseprocess som sker för många barn under denna tidsperiod. Detta då ungdomar som har behov av assistans dygnet runt, enligt förslaget blir helt beroende av sina föräldrar under en timme per dag. Problematiken blir extra tydlig och påtaglig för de ungdomar som studerar vid ett av landets riksgymnasium på annan ort än hem­kommunen.”

Riksdagen avslog också Pia Steenslands förslag att föräldraavdraget ska göras efter att det totala antalet assistansberättigade timmar (grundläggande behov + övriga behov) blivit fastställda. Steensland såg en risk för att barn med omfattande funktionsnedsättning hamnar under gränsen på 20 timmars grundläggande behov per vecka, om föräldraavdraget för grundläggande behov görs utan att beakta barnets helhetsbehov, där också övriga behov vägs in.

 

Kommunala beslut om assistans för barn väntades öka med 50 procent

Utredningen Stärkt rätt till personlig assisans bedömde att många fler barn också skulle beviljas kommunalt beslutad personlig assistans. Utredningen uppskattar denna ökning till 460 barn – en mycket kraftig ökning jämfört med att totalt 838 barn år 2019 hade kommunalt beslutad assistans.

Utredningen bedömde också att barn som nybeviljas assistans av kommunen i genomsnitt får 56 timmar assistans per vecka.

Utvecklingen bedömdes leda till att antalet barn med LSS-insatserna avlösarservice och korttidsvistelse minskar.

 

Hur många barn har personlig assistans?

Socialstyrelsens lägesrapport 2020 anger antalet barn och unga 0–22 år med personlig assistans till 5 090 (oktober 2018). Av dessa hade 1 605 kommunalt finansierad personlig assistans enligt LSS och 3 485 statlig assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Statistik från Försäkringskassan visar att antalet barn med assistansersättning i december 2021 hade minskat till cirka 2600. I mars 2023 var siffran nere på 2075 barn. Det innebär ett mycket kraftigt ras från 2014 års siffra på cirka 3500 barn.

Statistik från Försäkringskassan som visar antalet barn med statlig assistansersättning, fördelat på olika åldersgrupper, under 2023.

 

Hur skiljer sig antalet beviljade timmar i olika åldrar?

Statistik från Försäkringskassan anger att barn 0–18 år med statlig assistansersättning i genomsnitt har 109 timmar per vecka.

Barn och vuxna har ungefär lika många timmar i grundläggande behov, i genomsnitt mellan 33 och 38 timmar per vecka. För andra personliga behov beviljas barn färre timmar än vuxna. Antalet timmar för andra behov ökar med stigande ålder.

• Föräldraansvaret avtar efter hand som barnet blir äldre. Därför beviljas unga 13–19 år mer assistanstid än barn 0–12 år.
• Barn i åldern 0–12 år beviljas i genomsnitt 51 timmar per vecka för andra personliga behov.
• Unga i åldern 13–19 år har i genomsnitt 68 timmar per vecka.

Uppgifterna är hämtade från utredningen Stärkt rätt till personlig assistans.

 

Hur påverkas assistansreglerna av barnkonventionen?

Propositionen om stärkt rätt till assistans slår fast att barns rättigheter ska beaktas vid bedömningar i beslut som rör barn. Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Detta bidrar till att synliggöra barns rättigheter. Enligt propositionen är det ett sätt att skapa en grund för ett mer barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet.

Utredaren Fredrik Malmberg föreslog en särskild bestämmelse – en ”ventil” – om att barnets bästa ska beaktas i fråga om personlig assistans enligt LSS. Regeringen tyckte inte att det behövs. ”Att barnets bästa ska beaktas … följer redan av såväl 6 a § LSS som barnkonventionen. Regeringen ser därför inget behov av att införa en sådan bestämmelse som utredningen föreslår”, skrev dåvarande socialministern Lena Hallengren (S) i propositionen.

 

Vad innebär barnets bästa för assistansutredningen?

Barnets bästa ska vara vägledande i bedömningen av om och hur ett barn ska få information och få komma till tals i utredningen efter en ansökan om assistans. Det skriver Försäkringskassan i myndighetens vägledning kapitel 5.3, med hänvisning till artikel 12 i barnkonventionen. Denna vägledning publicerades i september 2022 och kan laddas ned här.

Vägledningen lyfter fram barns rätt att delta i utredningen. Informationen ska anpassas till det enskilda barnets förutsättningar att ta till sig informationen. Det kan ibland innebära att information inte ska ges, eller att bara viss information ges, beroende på vad som är bäst för det enskilda barnet i förhållande till ålder, mognad och tidigare kunskaper.

– Det nya avsnittet i vägledningen syftar till att ge våra handläggare mer stöd i vad barnkonventionen innebär i handläggningen av assistansersättning för ett barn. Det handlar bland annat om hur ett barn kan vara delaktigt i handläggningen, sa Anna Viberg, områdeschef för avdelningen för funktionsnedsättning på Försäkringskassan, till HejaOlika i oktober 2022.

– I varje ärende där ansökan eller anmälan gäller ett barn, ska vi bedöma om barnet har uppnått den ålder och mognad som krävs för att på något sätt vara delaktigt i utredningen. För att kunna göra den bedömningen kan handläggaren behöva kontakta vårdnadshavaren för att höra hens uppfattning. Rent praktiskt innebär det att vi i högre utsträckning kommer att ta en tidig kontakt med vårdnadshavare för att prata om barnets delaktighet i utredningen, sa Anna Viberg.

Det är alltid vårdnadshavaren som ansöker om assistans för barn. Föräldrabalken anger att vårdnadshavaren ska ta allt större hänsyn till barnets önskemål efter hand som barnet blir äldre och utvecklas. Vidare säger Barnkonventionen att barn fritt ska kunna uttrycka åsikter i alla frågor som rör dem.

Vad säger barnkonventionen?

Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Enligt barnkonventionens artikel 3 ska barnets bästa ska sättas i förgrunden vid alla åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.

När är det lämpligt att fråga efter barnets åsikt?

Enligt barnkonventionen ska barn som är i stånd att bilda egna åsikter ha rätt att uttrycka dessa. Försäkringskassan betonar dock att ”det inte alltid är lämpligt att fråga efter barnets åsikt.”

När bestämmer föräldern?

För barn som inte är tillräckligt gammalt eller moget för att själv kunna ta ställning, måste föräldern godkänna att barnet framför sina åsikter.

”Det är vårdnadshavarens ansvar att bevaka att barnet inte ges möjlighet att uttrycka åsikter, om det skulle vara olämpligt för just det barnet. Vårdnadshavarna kan alltså förhindra att samtal hålls med barnet eftersom den frågan faller inom vårdnadshavarnas bestämmanderätt.”

”Barnet är aldrig skyldigt att redogöra för sin inställning, utan ska bara ges möjlighet att framföra åsikter,” heter det i vägledningen.

Och när behövs inte förälderns samtycke?

När barnet har tillräcklig ålder och mognad, för att själv bestämma om sin medverkan, är det barnet själv som avgör om något samtal ska hållas. Då behövs inget samtycke från vårdnadshavaren, och samtalet ”kan till och med äga rum mot vårdnadshavarens vilja”.

”För att barnet ska kunna göra ett val att delta eller avstå behöver det få den information som krävs för att kunna fatta det beslut som är för barnets bästa. Rätten till information är själva förutsättningen för att barnet ska kunna vara delaktigt”, skriver Försäkringskassan i vägledningen.

Vad står det i barnkonventionen?

Artikel 3 barnkonventionen

1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
2. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder.
3. Konventionsstaterna ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

Artikel 12 barnkonventionen

1. Konventionsstaterna ska tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
2. För detta ändamål ska barnet, i alla domstolsförfaranden och administrativa förfaranden som rör barnet, särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom en företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med nationella procedurregler.

 

Assistans vid andning och sondmatning. Hur påverkade lagändringarna 2019–2020?

Under 2019–2020 ändrades lagen så att hjälp med andning och måltider i form av sondmatning gav rätt till assistansersättning. Avdrag för tid för föräldraansvar ska inte heller göras för hjälp med andning och sondmatning. Det ledde till att fler barn fick assistans. Det framgår av en rapport från Försäkringskassan i maj 2022.

Under 2021 ökade antalet barn som fick assistansersättning beviljad av Försäkringskassan. Ökningen berodde helt på att de yngsta barnen (i åldern 0–6 år) ökade både 2020 och 2021. Denna grupp uppgick 2021 till drygt 230 personer.

Över hälften av alla förstagångsmottagare, 52 procent, beviljades tid för sondmatning 2021. 27 procent beviljades för andning. Det är barn som oftast har beviljats tid för dessa grundläggande behov.

Andning och sondmatning ger också många beviljade timmar. Mottagare som beviljats tid för hjälp med andning har i genomsnitt beviljats 100 timmar per vecka för det behovet. De som beviljats tid för sondmatning har i genomsnitt beviljats 41 timmar per vecka för det behovet. Andning och sondmatning utgör för berörda barn 57 procent av all beviljad tid 2021, medan de för vuxna står för 20 procent.

Timmarna för grundläggande behov har ökat, främst för andning och sondmatning. Samtidigt har antal timmar för andra personliga behov minskat. Före lagändringarna stod grundläggande behov för 38 procent av all beviljad tid och andra personliga behov för 62 procent. Nu utgör grundläggande behov 59 procent och andra personliga behov 41 procent.

Under 2021 ökade det genomsnittliga antalet timmar per vecka med cirka 1 procent till 131,2 timmar.

För barn ökade snittet mer än för vuxna mottagare. Ökningen var 2,1 procent för flickor och 2,7 procent för pojkar, medan den var 0,9 och 0,6 procent för kvinnor respektive män. Skillnaden förklaras av att fler barn beviljas hjälp med andning och sondmatning, vilka är behov som det beviljas mycket tid för.

Sammantaget får vuxna fler timmar än barn i genomsnitt. Snittet ligger på 113 timmar för barn, 135 timmar för vuxna.

För barn brukar antalet timmar öka efter hand som de blir äldre. Det beror på att föräldraansvaret minskar med barnets ålder och att tid i förskola och skola minskar (när barn är i skolan har de vanligen inte assistans).

Upprörda protester ledde till lagändring

Lagändringen i november 2019 tillkom efter en lång och upprörd debatt om försämrad assistans vid behov av andning och sondmatning. Lagändringen innebar att andning klassades som ett grundläggande behov för rätt till assistans. Även tidigare har det varit möjligt, men en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2015 tolkades som att detta bara skulle omfatta personer med psykiska funktionsnedsättningar. Hos Försäkringskassan ledde domen till att andning inte längre togs med i bedömningen av rätten till assistans.

De vanligaste åtgärderna vid andningshjälp handlar om slemsugning, i kombination med bland annat övervakning, inhalation och andningsmaskin.

Fortfarande krävs att den som finns risk för den enskildes hälsa, ytterst den enskildes liv, om hjälpinsatserna inte ges. Hjälpåtgärder som mer allmänt syftar till att förbättra andningsförmågan, eller underlätta andning är inte grundläggande behov, menar Försäkringskassan.

 

Barn och familjer drabbades hårdast av nedskuren assistans

Barn har drabbats hårdast av allt hårdare bedömningar av rätten till assistans. Det framgick av en rapport från Socialstyrelsen 2017. Rapporten fokuserade på konsekvenserna av HFD-domar som lett till minskade möjligheter att få personlig assistans för den som inte har en psykisk funktionsnedsättning, för den som behöver stöd med egenvård och för den som behöver stöd av någon med ingående kunskap om honom eller henne där koppling saknas till övriga grundläggande behov.

Socialstyrelsen varnade i rapporten 2017 för att utvecklingen skulle försämra barns möjlighet att växa upp i föräldrahemmet, om föräldrar och barn inte får tillräckligt stöd.

– De som fått sin personliga assistans indragen på grund av tillämpning av domarna har ofta stora stödbehov. När assistansen dras in på grund av ändrad rättspraxis är behovet av stöd oförändrat och behöver då tillgodoses på annat sätt. Vår analys visar att närstående får ta ett större ansvar än tidigare för att tillgodose behov av stöd, tillsyn och omvårdnad, sa Hanna Jarvad, jurist och projektledare för Socialstyrelsens analys.

 

Föräldrar är vanligast som assistenter för barn

Den största gruppen assistenter till nära anhöriga är föräldrar, framför allt bland barnen, och en majoritet av dem arbetar minst 20 timmar per vecka, men många över 40 timmar, rapporterade Försäkringskassan 2018.

– Det har saknats kunskap om vilka som arbetar som personliga assistenter och i vilken utsträckning, berättade Marie Axelsson, chef för avdelningen funktionsnedsättning på Försäkringskassan. Med den här studien hoppas vi inspirera till mer forskning på området. Det är viktigt inte minst för att ta reda på hur valet av assistenter påverkar till exempel målet med den personliga assistansen och LSS.

Försäkringskassan uppmärksammar också att för barn är det betydligt vanligare att mamman arbetar som assistent än att pappan gör det.

– Drygt hälften av alla mammor till barn med assistansersättning arbetar mer än 40 timmar per vecka som personlig assistent. Motsvarande siffra för papporna är en tredjedel. Dessutom är det fler pappor än mammor som inte alls arbetar som personliga assistenter till sina barn, sa Martin Hurtig, analytiker på Försäkringskassan.

 

Bakgrund

Stor besvikelse över att barn har förlorat på lagändringen

Misslyckandet för föräldraavdraget beror på att kommuner och Försäkringskassan har tolkat lagändringen ”Stärkt rätt till personlig assistans” på annat sätt lagstiftarna själva.

Alla riksdagspartier har uttalat att lagändringen ska göra det lättare för barn att få assistans – men i många fall har det gjorts dubbla avdrag för föräldraansvaret efter reformen. I riksdagen finns en majoritet för att nollställa eller minimera föräldraavdraget.

I december 2023 uttalade Kammarrätten i Sundsvall att det är fel att göra dubbla föräldraavdrag på det sätt som Försäkringskassan gör. I mars 2024 avgjorde samma kammarrätt ett nytt fall, och stoppade åter dubbla föräldraavdrag.

Nu har även förvaltningsrätterna börjat stoppa dubbla föräldraavdrag. Fyra sådana beslut fattades i maj 2024.