Personlig assistans vid sjukhusvistelse – vilka regler gäller?
EXPERTSVAR AV LINDA BERGSTRAND. En person som är beviljad assistansersättning åkte in till akuten tillsammans med sin assistent. Personen blev sedermera inskriven på en avdelning.
Altius advokatbyrå fick därför en fråga om från vilken tidpunkt personen i detta fall bedöms vårdas på sjukhus.
Svaret på frågan, och övergripande information om assistans vid sjukhusvistelse, presenteras nedan.
LÄS ÄVEN VÅR GUIDE: Hur får man personlig assistans?
Huvudregeln
Huvudregeln är att den enskilde inte kan få assistansersättning när denne vårdas på sjukhus (SFB 106 kap. 24 §). Tanken är att det är sjukvården som ska tillgodose behovet av hjälp under sjukhusvistelsen.
Särskilda skäl
Om det finns särskilda skäl kan assistansersättning lämnas även under tid när den enskilde vårdas på sjukhus under en kortare tid. Om Försäkringskassan bedömer att särskilda skäl föreligger har den enskilde rätt att använda den assistans som redan är beviljad under sjukhusvistelsen.
Kortare sjukhusvistelse
Som kortare tid räknas en tid om högst fyra veckor (Riksförsäkringsverkets allmänna råd 2002:6 om assistansersättning).
Längre sjukhusvistelse
Även om sjukhusvistelsen förväntas bli långvarig ska ersättning kunna betalas ut under ett initialt kortare skede (prop. 1995/96:146 s. 21), det vill säga de första fyra veckorna.
Vilka särskilda skäl kan ge rätt till assistans?
Särskilda skäl kan vara (prop. 1995/96:146):
- I situationer där den enskildes funktionsnedsättning skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än sin eller sina personliga assistenter.
- I situationer där det med hänsyn till personens hälsotillstånd är viktigt att den personliga assistenten finns till hands.
- I situationer där funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att den assistansberättigade har ett starkt begränsat antal personer knutna till sig.
- I de fall där karaktären av funktionsnedsättningen gör det särskilt angeläget att den personliga assistenten finns till hands.
Sjukvårdens ansvar
Avsikten är emellertid inte att personlig assistans ska ersätta den omvårdnad sjukvårdshuvudmannen är skyldig att ge (prop. 1995/96:146).
Bristande resurser inom sjukvården är således inte tillräckligt för att beviljas assistans vid sjukhusvistelse.
Normalt föräldraansvar
För att det ska finnas särskilda skäl för att ett barn ska få assistansersättning under en kortare sjukhusvistelse, ska behovet inte omfattas av föräldraansvaret.
Om den enskilde är 66 år eller äldre
Av SFB 51 kap. 10 § framgår att antalet assistanstimmar inte får utökas efter det att den enskilde har fyllt 66 år. Av SFB 51 kap. 8 § framgår att ansökan om assistansersättning ska ha kommit in till Försäkringskassan senast dagen före 66-årsdagen.
En begäran om att Försäkringskassan ska pröva om det finns särskilda skäl enligt 106 kap. 25 § SFB att behålla assistansersättningen vid kortare sjukhusvistelse avser dock inte en ansökan om fler assistanstimmar. Därför kan Försäkringskassan ta ställning till en sådan begäran även om den inkommit efter 66-årsdagen.
När anses sjukhusvistelse påbörjad och avslutad?
Ett vanligt vårdbesök på t ex en vårdcentral är inte en sådan sjukhusvistelse som avses med vård på sjukhus (SFB 106 kap. 24 §). Det krävs således inte särskilda skäl för att en assistent ska få följa med den enskilde på vårdbesök.
Av SFB 106 kap. 24 § 1-2 framgår att assistansersättning inte lämnas vid institutionsvård. Med institution menas till exempel sjukhus.
Försäkringskassan berättar att tidpunkten för när institutionsvistelse påbörjas och avslutas sammanfaller med tidpunkten för in- och utskrivning.
Om den enskilde således åker till akuten för att i ett senare skede bli inskriven på en avdelning, så likställs akuten med ett vårdbesök, och därmed finns rätt att använda assistans (utan att särskilda skäl föreligger) under den tiden innan man blir inskriven för inneliggande vård.
Hur ansöker man om assistans vid sjukhusvistelse?
Man kan ansöka om att Försäkringskassan tar ställning till särskilda skäl vid sjukhusvistelse i samband med att man ansöker om assistansersättning.
Man kan också ansöka om detta när behov av sjukhusvård uppstår. Ansökan behöver alltså inte vara kopplad till en ansökan om utökad assistansersättning eller liknande.
Försäkringskassan fattar beslut om särskilda skäl och man kan begära omprövning av beslutet samt därefter överklaga till förvaltningsrätten om det behövs.
Vad gäller om man har ett beslut om personlig assistans enligt LSS?
I LSS saknas motsvarande bestämmelse om särskilda skäl för personlig assistans vid sjukhusvistelse. Den enskilde får ansöka hos kommunen om tillfälligt utökad personlig assistans för sjukhusvistelse.
Frågan blir då om behovet av hjälp kan tillgodoses på annat sätt, till exempel av sjukvårdspersonal, föräldraansvar eller liknande. Om behovet inte är tillgodosett på annat sätt ska personlig assistans beviljas vid sjukhusvistelse.