Pia tvekade inte att starta eget

– Vi ville rensa ut det gamla, säger Pia Winnberg-Lindqvist.

Ur Tema Hjälpmedel i Föräldrakraft nr 4, 2009.

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Aktivera

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Humana

Femton år efter starten är det fortfarande grundaren Pia Winnberg-Lind­qvist som driver verksamheten.

Femton år efter starten är det fortfarande grundaren Pia Winnberg-Lind­qvist som driver verksamheten.

–  Långt innan vi knoppade av arbetade jag som arbetsterapeut på en behandlingsförskola i den nordöstra regionen av Stockholm. Under flera år blev vi allt mer trötta på hur landstinget ville att vi skulle spara pengar och dra in på stöd, berättar Pia.

Under tiden började personalen på behandlingsförskolan utveckla ett samarbete med föräldrarna och Pia och hennes kollegor funderade på att ”knoppa av” och själva driva förskolan.

– På den tiden erbjöds barnen bara behandlingsförskola mellan klockan 9 och 14. När förskolan stängde var barnen tvungna att åka till sin närförskola, berättar Pia.

– Det var ett stort problem, inflikar An­nika Strömberg, rektor på Habi­li­teket. Då hann man precis till mellanmålet och sedan fick man sitta ute på gården och titta på när de andra barnen kunde leka. För våra barn är ett sådant dagligt miljöombyte väldigt jobbigt.

Inte sena att knoppa av

Pia tyckte att systemet inte fungerade bra och när avknoppningsvågen i början av 90-talet kom var hon och hennes kollegor inte sena med att hänga på.

– I samband med detta skulle förskoleverksamheten läggas över på kommunerna och det passade oss utmärkt, vi var så trötta på landstinget, skrattar Pia.

Hon och tre andra delägare fick tillstånd att starta Habiliteket baserat på den tidigare behandlingsförskolan och alla föräldrar var väldigt positiva.

–  Via landstinget gick vi på föreläsningar och lärde oss hur vi skulle driva vårt eget aktiebolag. Fyra av oss ville bli delägare och fyra ville bli anställda. På den tiden kostade det 50 000 att starta ett aktiebolag och delägarna fick var och en gå till banken och låna 12 500 kronor privat för att stoppa in i företaget.

Skrev kontrakt med kommunen

1994 startade Habiliteket. Året efter las all förskoleverksamhet över till kom­mu­nen.

–  Vi kände direkt att vi fick 150 procent stöd från kommunen. De sa att ”vi tänker inte driva någon specialförskoleverksamhet, men ni får gärna göra det”, vilket passade oss utmärkt, berättar Pia.

Habilitekets vision har alltid varit att ge barn med omfattande funktionsnedsättning mycket träning och en bra skola. Så fort avknoppningen var klar gjorde ”Habiliteketgänget” allt för att förändra och göra något nytt av förskolan.

– Vi ville rensa ut det gamla. Vi möblerade om helt. Vi var väldigt engagerade. Kraven vi hade på oss var att alla barn som tidigare gått hos oss skulle erbjudas att fortsätta och att alla anställda skulle få fortsätta i verksamheten. Inga barn slutade, vilket var väldigt kul, berättar Pia.

Alla viktiga personer på plats

Styrkan med Habiliteket kom att bli att man har arbetsterapeuter och sjukgymnaster på plats på skolan, som arbetar i arbetslag med förskole- och skolpersonal. Detta gör att lärare, pedagoger, terapeuter och logopeder lär sig av varandra.

– Terapeuter och logopeder ser hur barnens hjälpmedel fungerar i vardagen och kan anpassa dem efter hand, direkt på skolan, berättar An­nika Strömberg.

När barnen i förskolan blev äldre såg personalen att det fanns stora brister i övergången mellan Habiliteket och andra skolor. Föräldrarna ville ha fortsatt skolgång på Habiliteket och detta drev Pia och hennes medarbetare att skaffa sig tillstånd för skolverksamhet till och med högstadiet.

Men man har inga planer på att utöka Habiliteket till att bli en gymnasieskola.

–  Vi är nöjda med den storleken vi har nu. Vi har sju barn i förskolan, 30 barn i skolan och cirka 30 barn som till och från besöker oss på korttidsverksamhet, säger Annika Strömberg.
Dessutom menar de att det finns många bra gymnasiesärskolor för Habi­litekets ungdomar.

Publicerad:
2009-09-10

Av: Sara Bengtsson

Nyckelord:
hjälpmedel


ANNONS

Annons för Tidvis

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Aktivera

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Särnmark