Pionjäranda kvar på Motala BUP
Pionjärandan finns kvar hos Motala BUP AB fem år efter att personalen bröt sig loss från landstinget i Östergötland och startade eget.
– Vi känner oss fortfarande mer motiverade, säger Conny Jansson, vd och verksamhetschef för aktiebolaget som de elva medarbetarna äger till lika delar.
Privatiseringen av barn- och ungdomspsykiatrin i Motala har inte inneburit några revolutionerande förändringar på ytan. Medarbetarna är i stort sett desamma liksom verksamheten.
Men förändringen har ändå varit till fördel både för medarbetarna och de barn, ungdomar och föräldrar som har kontakt med BUP.
– Vi har fått mycket beröm, bland annat för att man kan få en tid så snabbt. Mellan 75 och 80 procent av de som har remiss får komma inom 30 dagar, säger Conny Jansson.
När man mäter hur nöjda ”kunderna” är kommer Motala BUP nu upp i höga 90–93 procent nöjda eller mycket nöjda, en bit över 80 procent som annars är ett vanligt betyg inom vården.
– Enstaka personer har ändå tyckt att man har fått vänta för länge, säger Conny Jansson som förklaring till att det trots allt inte är 100 procent nöjda.
– Självklart strävar vi efter att bli ännu bättre, det måste man om man inte ska falla tillbaka.
Beställarna inom landstinget i Östergötland lär också vara nöjda med privatiseringen.
– För ett litet bolag som vårt är det livsviktigt att hålla vad vi lovar. Om vi inte får förnyat avtal har vi inga jobb kvar. Visst känner man att det är ett skarpt läge och det är positivt för patienterna, säger Conny Jansson.
Regeringen inför nu en garanti om att alla barn ska kunna komma till BUP inom 30 dagar och det kan bli problem för många landsting, dock inte i Motala.
– Om det blir en garanti om 30 dagar för alla så kommer vi att klara det, säger Conny Jansson.
Nackdelar, då? Nej, medarbetarna på Motala BUP kommer inte på något. Det hela låter som en solskenshistoria där även de politiska partierna i Östergötland varit överens om tagen. Det är inte bara de borgerliga partierna som varit förespråkare, utan även vänsterblocket såg fördelar, bland annat genom att det var de egna medarbetarna som tillsammans startade upp det nya bolaget. Allt skedde i enlighet med personalpolitiken att stimulera anställdas egna initiativ.
Intresset från kollegor på andra orter har ökat efter valet och många fler privatiseringar väntas nu.
– Det blir spännande år, säger Conny Jansson som tror att tiden är mogen för att fler ska följa Motalas exempel.
Just nu förhandlar BUP-mottagningen i Mjölby och dess nio medarbetare med landstinget om en privatisering enligt Motalas modell.
Även om Motala tillhör pionjärerna så var man inte först. Conny Jansson och hans kollegor hade också de en förebild, nämligen Åtvidabergs barn- och familjepsykologiska centrum, som varit privatägt sedan 1990-talet.
Rika har de inte blivit, inte ännu i alla fall, medarbetarna på Motala BUP. Årsomsättningen på 9 miljoner kronor brukar ge ett överskott på ett par, tre hundra tusen kronor. Det kan närmast betecknas som felräkningspengar. Och man har ändå inte tagit ut högre löner än om man hade fortsatt jobba inom landstinget. Däremot är risken större med eget bolag än som anställd hos en av länets största arbetsgivare. Så varför ska man egentligen starta eget?
– Ja, vi får jobba hårt, men vi tycker om att vara en liten arbetsgrupp med nära till beslut som vi dessutom kan fatta tillsammans, säger Conny Jansson.
Att själva kunna styra och påverka är viktigt – inte minst för att utveckla verksamheten genom utbildningar.
– För ett par år sedan kunde vi åka iväg till en världskongress om barn- och ungdomspsykiatri i Berlin. Att göra något sådant inom landstinget var oerhört komplicerat, men det är jätteviktigt för lagandan och kompetensutvecklingen. Det är bra att kunna känna att man får en belöning som är kopplad till arbetet, säger Conny Jansson.