Plus och minus – 5 sätt att kolla skolan

Ur Tema Skola i Föräldrakraft nr 1, 2015.

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för Etac

Greger Bååth svarar på frågor om vad man kan ställa sig för frågor i valet av skola.

VILKEN INSTÄLLNING HAR SKOLAN?

Hur viktigt är det att göra ett medvetet val av skola? Kan man inte bara ta första bästa skola och sedan kräva att få det stöd som behövs?

– I princip borde det räcka med de formella rättigheterna, men som förälder skulle jag ändå undersöka vilken inställning och attityd skolan har, säger Greger Bååth, generaldirektör för SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Ser man funktionsnedsättningar som en möjlighet som bidrar till hela skolans utveckling eller tycker man att det är besvärligt och knöligt? Den känslan kan ha stor betydelse för hur man tillämpar regelverk. Även om man har samma rättigheter på alla skolor kan man utgå från att det finns nyanser i hur skolorna tillämpar reglerna.

VAD BÖR MAN VETA OM STÖDET?

Vad bör man undersöka mer konkret om det särskilda stöd som skolan ger?

– Man ska utgå från att skolan lever upp till reglerna om att alla elever har samma rätt till en bra utbildning. Men man bör ändå fråga hur man arbetar med särskilt stöd, för att få en bild av hur bra skolan är på att leva upp till kraven. Man kan ställa frågor om hur elevhälsan är uppbyggd och tillgången till specialpedagoger och speciallärare.

Skolor kan aldrig neka särskilt stöd på grund av resursbrist, men visst har  skolor olika resurser. Det är skolhuvudmannen (kommunen eller ett friskole­företag) som måste se till att varje skola har förutsättningar att ge bra stöd.

Hur mycket stöd har man rätt till? Frågan har debatterats de senaste åren, och det varit oklart om skollagen ger rätt till särskilt stöd längre än till godkänt.

– Vi utgår från att alla ska nå så långt som är möjligt för varje individ. Men det är inte uteslutet att det förekommer diskussioner om att det räcker med att uppnå godkänt. För att få veta mer om enskilda skolor kan man se om Skolinspek­tionen har någon granskningsrapport, och ställa frågor om vad skolan har gjort sedan dess.

Greger Bååth vill inte göra någon bedömning av om stödet generellt blivit sämre eller bättre.

– Men vi kan se att skolhuvudmännens efterfrågan på stöd från oss på SPSM ökar. Fler deltar i våra kurser. Det finns ett sug ute på skolorna och det är bra.

ÄR SKOLANS TILLGÄNGLIGHET KARTLAGD?

Ett helt nytt sätt att ta pulsen på skolan är att använda SPSM:s nya ”Värde­rings­verktyg för en tillgänglig utbildning” och Handi­kapp­förbundens nya verktyg ”Date”.

– Om skolan har använt verktygen så har man en bra kartläggning av tillgängligheten både ur pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv. Den kartläggningen ger svar på många frågor. Jag hoppas att de skolor som använder verktygen är öppna med resultaten och lägger ut dem på sina hemsidor.

Med dessa verktyg fångar man upp nästan alla tillgänglighetsfrågor. Handikappförbundens Date-material bygger dessutom på elevernas syn på tillgänglighet i den egna skolan.

Båda verktygen lanserades under 2014 och intresset har varit stort att döma av fullbokade kurser och eftefrågan på material.

– Om många skolor använder verktygen kommer vi att få väldigt bra kunskap om tillgängligheten och det kommer att offensivt bidra till att utveckla skolan.

Värderingsverktygen har även handlingsplaner för att gå vidare om man inte har ”full pott”.

– Vi uppmanar alla skolor att vara transparenta och redovisa resultaten. En bra tillgänglighet är viktig för unga med funktionsnedsättningar men det är också bra för skolan generellt och något att vara stolt över. Det underlättar det arbete med kvalitet och arbetsmiljö som skolan ändå måste göra.

ÄR SKOLAN BRA FÖR ATT FÖRBEREDA INFÖR ARBETSLIVET?

För att få ett bra jobb i framtiden – vad bör man tänka på vid valet av skola?

Unga vuxna med funktionsnedsättningar har ofta svårt att få arbete och allt som oftast får skolan skulden för att man inte förbereder ungdomarna för arbetslivet. Skolan spelar en viktig roll för möjligheterna till jobb, liksom möjlig­heterna att gå vidare till högre utbildning.

– Att förbereda för fortsatta studier och yrkesliv är ett självklart grunduppdrag för skolan. Men det är för mycket begärt att man som förälder ska fundera på detta när barnet börjar skolan vid sju års ålder. Inriktningen måste dock vara att förbereda och tidigt ge en bra start för studier och arbete.

– När man väljer gymnasium är det viktigt att uppmärksamma hur skolan förbereder för yrkeslivet, vilken strategi man har. Men egentligen är kravet på skolan det samma hela vägen: en bra kvalitet på utbildningen är lösningen för alla uppdrag som skolan har.

Många elever med funktionsnedsättningar klagar på att skolan inte alls har hjälpt till att förbereda för arbetslivet, tvärtom har man tonat ned kraven och uppmanat eleverna att inte ha så höga ambitioner.

Hur ser du på det?

– Det handlar om brist på kunskap. Det får inte vara så att man sänker kraven och har låga förväntningar. Tvärtom ska skolan se till att eleven har samma krav, men får rätt förutsättningar och en bra lärmiljö.

– Det är missriktad välvilja att inte ställa samma krav på elever med funktionsnedsättning som på andra elever. Jag vet inte hur vanligt det är, men det är viktigt att tala om saken så att det inte uppstår en tycka synd om-mentalitet.

– När man väljer skola bör man därför fråga skolledningen hur man ser på krav och förväntningar.

– En viktig förutsättning är att lärmiljöerna gör det möjligt alla elever att klara samma krav. Man ska också agera så tidigt som möjligt. Ju tidigare man gör rätt, desto bättre blir det.

HUR HITTAR MAN LÄROMEDEL SOM FUNKAR FÖR ALLA?

Under första kvartalet 2015 lanserar SPSM en helt ny söktjänst för tillgängliga läromedel. Pedagoger är den främsta målgruppen men sajten är öppen för alla.

En betaversion finns redan nu på www.hittalaromedel.se

Hitta läromedel kommer att ha information om 10 000–12 000 läromedel som gjorts tillgängliga på olika sätt. Det handlar om att de har egenskaper som lättläst, inspelad text, alternativa styrsätt, sensorisk punktskrift eller AKK, alternativ och kompletterande kommunikation.

Just nu finns cirka 2 000 läromedel för särskolan i söktjänsten, men när allt är klart 2016 rymmer sajten information om läromedel för alla skolformer och målgrupper.

– Det har varit svårt att hitta och få överblick över vilka läromedel som är tillgängliga för elever med funktionsnedsättningar. Jag tror att vår söktjänst får stor praktisk betydelse, säger Greger Bååth.

Mycket arbete ligger bakom söktjänsten, eftersom alla läromedel som presenteras här också har värderats och beskrivits av SPSM:s specialpedagogiska rådgivare.

– Ett stort jobb men väl använd tid, säger Greger Bååth.

Redan nu är Hitta läromedel en guldgruva för särskolan, eftersom databasen innehåller ett par tusen läromedel just för särskolan.

 

Publicerad:
2015-01-09

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
Greger Bååth, Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM, skolval


ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Egen assisans

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark