” Politikerna vill sluta klocka toalettbesök”

Sluta klocka toalettbesök och bort med andra kränkningar av integriteten.
Skydda de ursprungliga intentionerna med LSS-reformen.
Ja, om detta är politikerna i stort sett eniga. Ändå lär inskränkningarna fortsätta inom assistans och andra LSS-insatser.

Per Frykman är ny chef för Assistansanordnarna. Han har kartlagt var de politiska partierna står i striden om LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Talespersoner för samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna har intervjuats under hösten. Även SD var inbjudet, men hade bara telefontid att erbjuda.

Enkäten sammanställs nu och en rapport ska publiceras inför en debatt om framtidens assistans den 10 december i Stocholm.
Men redan nu har Per Frykman en klar bild.
Han tror att de kommande åren blir fortsatt tuffa. Försäkringskassan fortsätter följa sin skärpta praxis vid omprövningar. Det blir fler integritetskränkande kontroller. Staten fortsätter spara medan kommunerna drabbas av en massiv övervältring av kostnader.
Kanske blir det även stopp för all assistans till personer som är över 65 år.

Partierna säger dock nej till några av de mest omstridda försämringarna, som klockning av toalettbesök.
– Ingen vill röra grunderna i LSS, alla försvarar reformens ursprungliga intentioner. Men det finns ett parti som tycker att integritetskränkande kontroller är okej. Kristdemokraterna ser det som ”en smäll man får ta i jakten på fusk”.

Kristdemokraternas Magnus Sjödahl hävdar att detta är ett missförstånd.

– Vi har tagit avstånd helt från integritetskränkande kontroller som tidtagning på toaletten. Däremot ställer vi oss bakom att IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och kommuner kan göra hembesök när assistans utförs av anhörig. Vi vill försäkra oss om att assistans går till de personer som bäst behöver det, säger Magnus Sjödahl till Föräldrakraft.

Inget parti har särskilt bråttom med att sätta stopp för de försämringar som stat och kommun genomfört.
En vanlig motivering är att man ”inte kan göra något förrän IFS släpper sin nästa rapport”, den som handlar om konsekvenserna av de skärpta reglerna för assistansbedömning. Den rapporten kommer inte förrän i oktober 2014 – efter valet.
– Det har nog aldrig varit så många politiker som sagt sig VILJA ändra utvecklingen, men ÄNDÅ INTE gör något, säger Per Frykman.

Politikerna vill alltså inte ta slutlig ställning förrän IFS är klar med sin rapport – men många andra anser att detta är ett svepskäl.
Regeringen skulle enkelt kunna ta fram underlag för beslut, menar Per Frykman.  
– Ja, det är obegripligt att barn- och äldreminister Maria Larsson inte har agerat under alla de år som försämringarna har pågått och praxis har skärpts.

Per Frykman har samtidigt viss förståelse för politikernas tvekan. Han säger själv att LSS har utvecklats ”från frihetsreform till jurist-Klondyke”.
– Det är jurister som trissar upp, sätter praxis och som sedan utbildar handläggare och chefer, säger han apropå Kalla Faktas avslöjande i programmet ”Avslag till varje pris”.

En vanlig bild som politikerna målar upp är att det var stora assistansbolag som drog igång ”karusellen”, började anställa jurister och ”trissade upp” antalet timmar för sina kunder. Alltså är det ”inte konstigt om kommuner och Försäkringskassan vill ge svar på tal”.
Kanske bidrar detta till att politikerna inte har så bråttom med att ändra den nya rättspraxis som innebär att man idag bedömer assistansbehovet mycket hårdare än för några år sedan.

Samtidigt, påpekar Frykman, har riksdagsledamöter från ALLA partier lämnat in motioner som på olika sätt handlar om att den skärpta praxisen borde rivas upp omgående.

– Politikerna SKULLE kunna rätta till praxis, men det finns ingen som driver detta idag. Partierna vill nog inte ha detta som en valfråga.
– Det finns inte heller några avgörande skillnader mellan de större partierna. Visst är Socialdemokraterna kritiska till regeringen, men assistans är inte första frågan man kommer att kasta sig över vid ett maktskifte. Däremot är frågan om vinster i välfärden het och där är LSS centralt.

Kanske kan vinstdebatten göra det möjligt att få uppmärksamhet även på LSS som den frihetsreform den var tänkt.
– En förutsättning är att man förstår att LSS är en reform för ALLA, inte bara de som har funktionsnedsättningar. Vem som helst kan bli drabbad när som helst. Man måste helt enkelt se LSS som en försäkring.

I januari är det 20 år sedan LSS började gälla. På sistone har debatten handlat om kontroller, fusk och riskkapital. Per Frykman hoppas att det åter ska börja handla om självbestämmande, integritet och delaktighet.
– Vi är inne i ett avgörande skede för LSS, men om vi lyckas stå emot dagens attacker ser jag en stor potential för LSS även i framtiden, säger Per Frykman.