Pratkartan gör det enklare på vårdcentralen
Alla ska kunna kommunicera enkelt och självständigt. Det är syftet med projektet Pratkartan som startats i Örebro och som nu används på fem vårdcentraler.
– Vi ville att personer med kommunikationssvårigheter lättare ska kunna föra fram sina ärenden på vårdcentralen, utan att alltid ha med en annan person, säger projektledare Anna-Mia Svensson.
En pratkarta med bilder för att göra kommunikation enkel för de som behöver det, där det behövs. Idén till projektet väcktes hösten 2011 vid en diskussion om AKK, Alternativ och kompletterande kommunikation.
Underlätta kommunikation
Det pratades mycket om hur de skulle kunna underlätta kommunikationen för personer med kommunikationssvårigheter som de möter.
– Efter den dagen började jag fundera på varför så enkla hjälpmedel som pratkartor inte finns ute på exempelvis sjukhusmottagningar. Där borde man ju möta många människor med kommunikationssvårigheter av olika slag, säger Anna-Mia Svensson.
Hon jobbar på Sprida, en verksamhet inom Örebro läns landsting som förmedlar hjälpmedel inom kommunikation och kognition.
Pratkartor på fem vårdcentraler
Anna-Mia Svensson sökte stöd hos Arvsfonden för att få ut Pratkartor till vårdcentraler i Örebro län. 2012 rullade allt igång. I dagsläget är det fem vårdcentralen som använder kartan.
– Vi vet att det är väldigt många personer med annat språk som tycker det är svårt att boka tid via telefon och därför kommer direkt till vårdcentralerna. Där blir det svårt med kommunikationen om de inte har en tolk med sig. I vissa situationer vill man kanske heller inte ha med sig en tolk. Det kan exempelvis vara vid gynekologiska undersökningar, säger Anna-Mia Svensson.
Pratkartan underlättar på fem vårdcentraler i Örebro. Bilden från Youtube-filmen Pratkartan i praktiken.
Bland deltagarna i projektet finns en distriktssköterska på en barnavårdscentral i Örebro. Hon använder bilderna i sina samtal med nyblivna mödrar som inte talar svenska eller som är döva men inte vill ha tolk längre.
– De klarar hela samtalet med hjälp av bilder. I dessa samtal använder hon en skattningsskala med bilder som en kollega till oss har tagit fram och som jag fått använda i projektet, säger Anna-Mia Svensson.
– Själva pratkartorna används mest ute i receptionerna när man ska kunna framföra sitt ärende och få information om vart man ska gå och så vidare.
Pratkarta hos Ica-handlare
Projektet har även introducerat Pratkartan hos en Ica-handlare.
– Där ska man kunna få hjälp med att handla över disk, vilket är något som många personer med kommunikationssvårigheter undviker, säger Anna-Mia Svensson.
Varför tror du kommunikationsstöd är så ovanligt?
– Jag tror att kommunikationsstöd mest varit självklart på barnhabiliteringar och de verksamheter där deras patienter hamnar så småningom. Denna grupp blir ibland ganska sluten och rör sig kanske mest i kretsar där personer mad samma problematik vistas, och då blir det inte ett naturligt inslag i samhället, säger Anna-Mia Svensson.
