Rapport: Försäkringskassan förlorar kampen mot felaktiga utbetalningar
Ekonomistyrningsverket, ESV, trycker på för hårdare tag mot felaktiga utbetalningar av bland annat assistansersättning.
LÄS ÄVEN:
Förslag om bidragsspärr slår blint – du kan förlora allt
”Inga framsteg”
ESV bedömer att det fortfarande endast är en liten andel av felaktigheterna som upptäcks.
– De indikatorer vi följer pekar inte på några tydliga framsteg i arbetet mot felaktiga utbetalningar under det senaste året. För flera ersättningar finns dock genomgripande förslag som bereds i Regeringskansliet som vi bedömer på sikt kommer att kunna ge tydliga effekter i form av minskade felaktiga utbetalningar, säger Clas Olsson, generaldirektör, ESV.
Särskilt dåligt tycks det ha gått inom assistansersättningen.
”Försäkringskassans redovisning för assistansersättningen pekar på en markant minskning av upptäckta felaktiga utbetalningar under 2023, både mätt i belopp och andel av de totala utbetalningarna”, skriver ESV i en rapport.
”Minskningen har enligt Försäkringskassan påverkats av ett nytt rättsligt ställningstagande om högre beviskrav vid utredning om återbetalningsskyldighet. Även andelen upptäckta fel av de skattade felen har minskat.”
LÄS ÄVEN:
Så utvecklas återkraven inom personlig assistans
ESV: Utvecklingen har varit negativ
ESV anser att inget tyder på att den faktiska omfattningen av felaktiga utbetalningar har minskat i så mycket att det kan förklara Försäkringskassans minskade upptäckta felaktiga utbetalningar. Utvecklingen av jakten på felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen har alltså varit negativ, enligt ESV.
Försäkringskassan återkrav fördubblades 2023 i antal jämfört med 2022, men de återkrävda beloppen minskade kraftigt. Försäkringskassan har förklarat detta med att färre kontrollutredningar gjordes under 2023.
Försäkringskassan har även redovisat en kontinuerlig minskning av antalet polisanmälningar sedan 2021.
”Försäkringskassan bedömer att kontrollen är god med hänsyn till vad som är möjligt med nuvarande lagstiftning. Myndigheten bedömer samtidigt att lagstiftningen inte ger de kontrollmöjligheter som är nödvändiga för att effektivt motarbeta risken för brottslighet och oegentligheter”, skriver ESV.
Utvecklingen i siffror
| Indikator | Enhet | 2021 | 2022 | 2023 | Förändring 2022-2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Upptäckta felaktiga utbetalningar | Belopp (mnkr) | 445,6 | 539,3 | 335,3 | -38 % |
| Upptäckta felaktiga utbetalningar | Andel av utbetalningar (%) | 1,6 | 1,9 | 1,2 | -39 % |
| Upptäckta av uppskattade fel | Andel (%) | 19 | 23 | 14 | -39 % |
| Återkrav | Antal | 287 | 449 | 928 | 107 % |
| Återkrav | Belopp (mnkr) | 422,7 | 492,1 | 280 | -43 % |
| Polisanmälningar | Antal | 155 | 76 | 56 | -26 % |
”Viktigt att stärka allmänhetens negativa inställning”
ESV har även undersökt attityden hos allmänheten gentemot felaktiga utbetalningar.
”Allmänheten ser fortfarande allvarligt på olika typer av bidragsbrott. Men mindre än hälften anser att det är troligt att de skulle bli upptäckta eller dömda om de fuskade med bidrag”, skriver ESV.
– Det är viktigt att stärka allmänhetens negativa inställning till felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, eftersom välfärdssystemen i grunden bygger på en ömsesidig tillit mellan det offentliga Sverige och dess invånare. Men att såpass få tror att de blir upptäckta vid fusk visar att det finns mer att göra när det gäller både myndigheternas kontroller och kommunikation, säger Clas Olsson.
Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.
