Rapport: Lönsamt att satsa mer på personlig assistans

Personlig assistans är bra både för samhällsekonomin och för enskilda användare. Det slår konsultföretaget Grant Thornton fast i en rapport som släpps under onsdagen.

Rapporten har beställts av arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna. Ladda ned rapporten här.

SKR:s chefsekonom om rapporten (videointervju)

HejaOlika har intervjuat Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, Sveriges kommuner och regioner, om hur hon ser på rapportens resultat och utvecklingen inom personlig assistans. Videon är filmad av Linnea Bengtsson.

Vårdföretagarnas expert om rapporten (video)

HejaOlika intervjuar Patrik Silverudd, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna, om personlig assistans samhällskostnader 17 april 2024. Videon är filmad av Linnea Bengtsson.

I korthet: Personlig assistans samhällskostnader

Här sammanfattar vi det viktigaste ur rapporten.

1. Är personlig assistans samhällsekonomiskt lönsamt?

Grant Thorntons rapport ”Personlig assistansens samhällskostnader” handlar om de samhällspolitiska effekterna av personlig assistans. Den genomför jämförande kostnadsanalyser mellan personlig assistans och andra insatser.

Vissa kostnader för andra insatser är svårberäknade, men enligt rapporten är personlig assistans kostnadseffektivt även utan dessa faktorer, och assistans är den bästa insatsen för de personer som behöver den. För den enskilde individen som borde ha rätt till personlig assistans är andra insatser ofta mer begränsande och kan påverka livskvaliteten på ett negativt sätt.

2. Är assistansbolag och kooperativ bättre än kommuner på att utföra assistans?

Rapporten undersöker även de samhällsekonomiska effekterna av att personlig assistans till cirka 80 procent bedrivs i privat eller ideell regi. Knappt 20 procent har kommunen som utförare.

Rapporten hävdar att samhällskostnaden för personlig assistans skulle öka med över 6 miljarder kronor om privata utförare inte fanns.

3. Hur påverkas assistansanordnarna av den urholkade ersättningen?

Rapporten lyfter fram att schablonersättningen under många år inte ökat i samma takt som de kollektivavtalade lönerna. Det har blivit allt svårare för de privata utförarna att få ekonomin att gå runt. Antalet utförare har också minskat kraftigt, och det finns en stor risk att fler kommer att lämna branschen på grund av de osäkra och försämrade ekonomiska förutsättningarna.

Enligt rapporten ligger kommunernas kostnader för att bedriva personlig assistans på runt 30 procent över vad staten betalar i schablonersättning. Kommunerna tar pengar från annan kommunal verksamhet för att finansiera underskotten inom assistans.

Även kommunerna anser att schablonersättningen måste höjas. Och de vill för inte att de privata försvinner. Tvärtom försöker allt fler kommuner upphandla den kommunalt drivna assistansen.

4. Hur utvecklas antalet assistansanvändare?

Antalet assistansanvändar har minskat med hela 17 procent sedan 2014, samtidigt som folkmängden har ökat och andelen personer med stora funktionsnedsättningar inte förändrats.

Riksdag och regering har gjort vissa försök att stoppa nedgången, senast genom att 1 januari 2023 införa reformen ”Stärkt rätt till personlig assistans”. Den reformen har hittills varit ett misslyckande, eftersom antalet användare har fortsatt att minska.

5. Vilka är rapportens viktigaste slutsatser?

• Personlig assistans är en kostnadseffektiv insats för många personer med stora funktionsnedsättningar, och bidrar till höjd livskvalitet. Samhället bör därför göra mer för att fler personer återigen ska få rätt till personlig assistans.
• Vårdföretagarnas kräver på en översyn av Försäkringskassans behovsbedömningar eftersom dessa idag är alltför snäva och begränsande.
• Vårdföretagarna föreslår även införandet av en Assistansombudsman som kan driva enskilda fall viktiga delar i att återupprätta den personliga assistansen.
• Assistansersättningen måste värdesäkras genom indexering, för att privata och ideella utförare inte ska lämna branschen. Detta är också viktigt för att seriösa utförare ska kunna fortsätta ha bra villkor för sina personliga assistenter. Alternativet med enbart kommunala utförare av assistans skulle bli en samhällsekonomisk förlust och en förlust för den enskilde användarens valfrihet och självbestämmande.

Vårdföretagarna: Felaktig bild att assistans är dyrt

Vårdföretagarna redovisade på onsdagsmorgonen några av slutsatserna i en debattartikel skriven av förbundsdirektör Antje Dedering och näringspolitiske experten Patrik Silverudd.

”Det finns en felaktig föreställning i politiken om att personlig assistans är dyrt och att färre brukare skulle innebära en besparing. Såväl S- som M-ledda regeringar har därför velat spara på assistansen. Men i den rapport som Grant Thornton tagit fram framgår att assistans är ekonomiskt fullt jämförbar med andra insatser – ibland något billigare, ibland marginellt dyrare”, heter det i en debattartikel av Antje Dedering och Patrik Silverudd .

LÄS ÄVEN:
Sverige kan tjäna miljarder på förbättrad LSS

Rapporten visar vad som skulle inträffa om de privata utförarna och de ideella organisationerna inte längre kunde bedriva assistans.

”Samhällskostnaden skulle öka med över 6 miljarder kronor. Kostnaden för kommunalt utförd personlig assistans överstiger den statliga ersättningen med 30 procent”, skriver Antje Dedering och Patrik Silverudd.

Nytt prisindex behövs för assistans

I debattartikeln efterlyser Vårdföretagarna ”rimliga och hållbara ekonomiska förutsättningar” med en modell som Omsorgsprisindex.

”Då säkerställs att de seriösa aktörerna med kollektivavtal kan fortsätta verka och fortsätta bidra till en kostnadseffektiv personlig assistans på ett sätt som överensstämmer med slutsatserna i rapporten.”

Många utförare har redan tvingats lämna assistansen. Rapporten varnar för att fortsatt låga uppräkningar av assistansersättningen leder till ytterligare bortfall av aktörer. ”Försvinner de seriösa utförarna kommer bördan på landets kommuner att öka, med ökade samhällskostnader som följd.”

Tuffa behovsbedömningar slår fel

Vårdföretagarna kräver också en genomgripande översyn av Försäkringskassans behovsbedömningar. Nuvarande tuffa behovsbedömningar leder till att individer som skulle behöva assistans nekas detta, och i stället blir beroende av andra samhällsinsatser eller hårt pressade anhöriga.

”När vi nu slår fast att assistans är samhällsekonomiskt effektivt måste fler kunna få sin rätt tillgodosedd”, skriver Antje Dedering och Patrik Silverudd.

Rapporten släpptes på ett seminarium i Näringslivets hus 17 april 2024.