Raseri mot förslag om GPS-övervakning av assistans

Publicerat av
Valter Bengtsson
Dela

Kränkande och absurt. Så lyder reaktionerna på Försäkringskassans planer på GPS-övervakning av personliga assistenter och assistansanvändare. Samtidigt har försäkringskassan önskemål om ännu mer övervakning inom LSS.

Går hårt åt integriteten

– Nu räcker det med dumheter, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.

Hon anser att tanken på GPS-kontroll är kränkande, och beskriver idén som ett ”absurt förslag som går hårt åt den personliga integriteten”.

Kollar att assistenten är hos användaren

Det var i en intervju i Kaliber i radions P1 som Linus Nordenskär, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan, i april avslöjade att Försäkringskassan jobbar på att utveckla en form av elektronisk tidsredovisning och att man med någon form av GPS-anslutning vill kunna säkerställa att assistenten är tillsammans med brukaren.

Förslagen ska förhindra brottslighet inom personlig assistans.

I en intervju med Assistanskoll.se berättade Linus Nordenskär vidare att Försäkringskassan kommer att lämna ett förslag om detta till regeringen till hösten.

Föreslår även minskad sekretess

– Förslaget är en del av en större översyn som vi gör inom olika förbättringsområden som vi behöver uppmärksamma lagstiftaren på. Vi planerar även att lämna förslag som bland annat innebär lättnader i sekretessen mellan Skatteverket och Försäkringskassan, en tydligare kontroll av arbetstillstånd för assistenter samt översyn av arbetstidslagstiftningen, sa Linus Nordenskär till Assistanskoll.

Har Försäkringskassan gått för långt?

Åsa Strahlemo på DHR anser att Försäkringskassan nu har gått för långt. Myndigheten tycks tro att den ”kan göra vad som helst” utan att de drabbade vågar protestera.

– Men det finns gränser för alla. Att man ens tänker i de här banorna visar att Försäkringskassan ser sig som någon slags överhöghet och domare och att myndigheten inte litar på landets medborgare, säger Åsa Strahlemo.

Vill ändra LSS för att möjliggöra övervakning

Att Försäkringskassan har långtgående planer på övervakning är egentligen ingen nyhet. I september 2020 efterlyste generaldirektör Nils Öberg möjlighet att använda kameror, larm och annan ”välfärdsteknik” för övervakning inom LSS och funktionshinderomsorg.

Idag stadgar LSS att sådan teknik bara kan användas om den enskilde själv begär detta. I ett remissyttrande 2020 föreslog Försäkringskassan att LSS ändras så att ”vissa insatser ska verkställas genom välfärdsteknik när det är lämpligt”.

Försäkringskassan vill göra egen bedömning av brukarens intresse

Försäkringskassan föreslog vidare att LSS skulle få en ny bestämmelse ”om att en bedömning ska ske av vad som är brukarens intresse när denna inte uttryckligen kan samtycka till en insats och det finns skäl att fråga sig om den insats som ställföreträdare förordar är det bästa för brukaren”.

Vad säger LSS om självbestämmande och integritet?

Försäkringskassans förslag om övervakning rimmar illa med LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade.

LSS paragraf 6 anger att ”verksamhet skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet”. Läs mer om denna grundläggande princip i LSS-skolans lektion om självbestämmande enligt LSS.

Trots att LSS kräver respekt för självbestämmande och integritet har assistansanvändare under många år utsatts för allt större kränkningar av integriteten. Redan år 2009 krävde bland annat Barbro Westerholm och Maria Lundqvist-Brömster ett stopp för kränkande behovsbedömningar. Sedan regeringsrätten i ett domslut 2009 godkänt nya, hårdare behovsbedömningar ansåg riksdagsledamöterna att ”domen innebär att Försäkringskassans handläggare blir den som bestämmer vad som ska anses privat eller känsligt istället för den enskilde”.

 

Artikeln publicerades 2021-05-18

Se kommentarer

  • Kort sammanfattat:
    Det här handlar om så MYCKET MER än grova intrång på den personliga integriteten. Vi pratar om brott mot GRUNDLAGEN - staten får inte övervaka landets invånare! Ända undantaget är om det finns starka misstankar om grov brottslighet och även då krävs domstolsbeslut.

    Förslagen måste alltså kritiseras utifrån vad de är - de är oförenliga med såväl Regeringsformen som den grundläggande principen i demokratiska samhällen att landets invånare har rätt till ett privatliv som staten inte får snoka i.