Problem inom hjälpmedel och rehabilitering ännu olösta
I juni 2022 gav den S-ledda regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att analysera behovet nationella riktlinjer för hjälpmedel, habilitering och rehabilitering. I februari 2023 presenterade Socialstyrelsen slutsatser och förslag – men sedan dess har inget hänt.
Uppdatering: Detta föreslår Socialstyrelsen om nationellt stöd för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel
I februari 2023 överlämnade Socialstyrelsen sin rapport ”Nationellt stöd för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel – Förutsättningar för nationella riktlinjer för områdena rehabilitering, habilitering och hjälpmedel” till regeringen. Rapporten finns för nedladdning från Socialstyrelsens webb.
- Socialstyrelsen har kommit fram till att det inte är lämpligt att ta fram en enda nationell riktlinje för områdena rehabilitering, habilitering och hjälpmedel gemensamt.
- Istället behövs olika stöd för områdena var för sig. Socialstyrelsen föreslår att man fortsätter med att utreda separata nationella stöd för respektive område.
- Socialstyrelsen betonar att det inom hjälpmedelsområdet finns utredningar och statistik som grund för att ta fram ytterligare stöd.
Sedan Socialstyrelsen presenterade sin rapport i februari 2023 har det dock inte tagits några nya initiativ, vare sig från myndigheten eller regeringen.
LÄS ÄVEN:
Ida Kåhlin: Satsa på rehabilitering och hjälpmedel
Hjälpmedel idag: dåligt utbud, ojämlikt och höga avgifter
Funktionsrättsrörelsen har länge kritiserat regeringen hårt för passivitet vad gäller brister i hjälpmedelsförsörjningen. Det handlar dels om stora olikheter mellan olika kommuner och regioner, dels om brister i kompetens och utbud. Dessutom har nya avgifter ytterligare försämrat möjligheterna till hjälpmedel.
LÄS MER: Vilka hjälpmedelsavgifter finns i din kommun och region? Och vad får andra betala?
Den 17 mars 2022 fick regeringen en rejäl spark i baken av riksdagen, som gav regeringen detta tillkännagivande:
”Personer med funktionsnedsättningar ska ha tillgång till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Det är viktigt att tillgången är god, jämlik och baserad på kunskap. I dag finns det stora skillnader mellan kommuner och regioner vilket är ett stort problem. Riksdagen vill att regeringen utarbetar nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel.”
Reumatikerförbundet: Äntligen!
Sent omsider agerar regeringen och ger Socialstyrelsen ett uppdrag att undersöka vad som kan göras.
– Äntligen, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet. Vi har länge efterlyst en tydligare nationell styrning så att alla svenskar kan få rehabilitering, habilitering och hjälpmedel på lika och rättvisa villkor. Om du bor i Malmö eller Mora ska inte spela någon roll.
Idag finns inga nationella riktlinjer inom rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Socialstyrelsen har tidigare redovisat att det finns stora skillnader över landet, mellan olika regioner och kommuner, både vad gäller avgifter och utbud av hjälpmedel.
LÄS MER: Äntligen svart på vitt om ojämlika hjälpmedelsavgifter
Arbetsterapeuterna: Ett stort steg i rätt riktning
Sveriges Arbetsterapeuter och dess ordförande Ida Kåhlin har också satt press på regeringen. Ida Kåhlin gladde sig åt riksdagens tillkännagivande:
– Vi hoppas att regeringen nu tar ansvar för att skapa bättre förutsättningar för en god, jämlik och kunskapsbaserad tillgång till rehabilitering, habilitering och hjälpmedel.
DHR: Inte en sekund för tidigt
DHR:s ordförande Åsa Strahlemo ser otåligt fram emot nationella riktlinjer.
– Det viktigaste är att genom rekommendationer, indikatorer, målnivåer och utvärderingar nå en mer jämlik hjälpmedelsförsörjning. De nationella riktlinjerna måste garantera att det i varje region och kommun finns ett brett utbud av hjälpmedel som inte enbart utgår från en ”normalanvändare”, säger Åsa Strahlemo.
– Vi vill också att avgiftsfrågan regleras med tydliga rekommendationer om att hjälpmedelsavgifter går tvärt emot den fria rörligheten, i enlighet med funktionsrättskonventionen.
– Skulle jag flytta en mil bort och kanske byta region, så behöver jag oftast också byta mitt personliga hjälpmedel – kanske den rullstol jag sitter i dagligen och som har särskilt anpassats efter mina unika behov. Detta är precis så galet som det låter och jag hoppas att riktlinjerna också tar tag i denna fråga, säger Åsa Strahlemo.
Hjälpmedelsutredningen skrotades 2021
Det har varit svårt att få fart på regeringen. I september 2021 meddelade socialminister Lena Hallengren att regeringen skrotar förslagen i hjälpmedelsutredningen ”På lika villkor!” från 2017.
Utredningen finns här: På lika villkor! Delaktighet, jämlikhet och effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen, SOU 2017:43.
Beskedet var en stor besvikelse, eftersom många funktionsrättsförbund strax innan, i maj 2021, hade krävt att utredningens förslag om bland annat hjälpmedelsavgifter skulle förverkligas. Åsa Strahlemo, ordförande för DHR, menade att beskedet skulle kunna leda till att kostnaderna för individen ökar ännu mer och att ojämlikheten i landet blir större.
Ny kartläggning i januari 2022 visade skillnader
Hjälpmedelsutredningen från 2017 resulterade i alla fall i att Socialstyrelsen i januari 2022 presenterade en ny kartläggning av hjälpmedelsförsörjningen. Den visar att avgifterna varierar kraftigt mellan olika delar av landet.
– Att avgifter och utbud varierar stort beroende på var personen bor har vi sett under lång tid. Detta skapar stora orättvisor. Vi har ibland blivit bemötta med en viss skepsis från politiker och makthavare. ”Inte kan det väl vara så illa?” Den här rapporten visar på just det, att jo det är precis så illa, sa Åsa Strahlemo i en kommentar till Socialstyrelsens kartläggning.
Även habilitering och rehabilitering måste stärkas
Riksdagens tillkännagivande i mars 2022 var resultatet av en motion, från bland annat Ulrika Heindoff (M).
I motionen heter det att det ”idag finns oacceptabla skillnader mellan Sveriges 21 landsting och 290 kommuner när det gäller tillhandahållande av rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Kvaliteten inom dessa tre områden varierar kraftigt.”
Motionen lyfte också fram att det finns stora skillnader mellan barn- och vuxenhabilitering samt problem i övergången från barnhabilitering till vuxenhabilitering.
”Kompetensbristen är ett faktum och även tillgången till personal som arbetar med rehabilitering, habilitering och hjälpmedel varierar mycket över landet”, står det i motionen.
