Nyheter

Resursbrist utestänger unga från folkhögskolestudier


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Bristande resurser riskerar att utestänga unga människor med funktionsnedsättning från folkhögskolestudier. Det som för många är den enda möjliga utbildningsformen.

I Sverige finns det idag 150 folkhögskolor, och majoriteten av dem erbjuder utbildning för vuxna med funktionsnedsättning.

Folkhögskolorna runt om i landet drivs med hjälp av statliga medel och egna intäkter, som till exempel konferenser och uppdragsutbildningar. Varje år söker skolorna pengar från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det särskilda utbildningsstödet är en förutsättning för att skolorna ska kunna finansiera assistanskostnaderna för personer med funktionsnedsättningar.

Problemet är att det söks mer bidrag än vad det finns pengar till. Därför får folkhögskolorna bara 80 procent av den summa de sökt.

Det har lett till att Ädelfors folkhögskola inte längre har tillräckliga resurser för att ta emot elever med multifunktionshinder. Rektor Laila Bradling är kritisk till att en stor grupp unga människor nu står utan utbildningsmöjligheter. Hon anser att staten måste gå in med subventioner när Specialpedagogiska skolmyndigheten inte räcker till.

– Specialpedagogiska skolmyndigheten gör ett bra jobb, men det är krävs att de som ser behoven ute i samhället också gör sin röst hörd.

Laila Bradling menar att folkhögskolorna allt mer kommer att välja inriktning mot andra grupper av deltagare som inte har funktionsnedsättning. Det finns stora grupper som har behov av folkhögskolans vanliga resurser.

– Då kommer vi att få en än större ojämlikhet i samhället. De som har funktionshinder av olika slag kommer att få en sämre tillgång till folkhögskoleplatser.

Oscar Lindström, rektor på Furuboda folkhögskola, tycker att det är anmärkningsvärt att bidraget inte räcker till.

– Det omöjliggör att driva en verksamhet och drabbar i förlängningen personer med funktionsnedsättning.

En annan ekonomisk svårighet är att volymbidraget från Folkbildningsrådet ökar marginellt. Så lite att volymomsättningen inte ens täcker lönehöjningarna på två procent, menar Oscar Lindström.

Leif Näfver, chef på Statsbidragsavdelningen på Specialpedagogiska skolmyndigheten, svarar att det finns en högre ambition än vad de har möjlighet att ge.

– Det blir helt klart ett bekymmer men vi har bara de pengar vi har. Vi kan inte ge full kostnadstäckning och så har det tyvärr sett ut de tre sista åren. Men vi påvisar detta till regeringen i en årlig rapport.

 

ANNONSER
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
ANNONSER
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Särnmark
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Primass
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för Fremia
  • Annons för JAG
  • Annons för STIL
  • Annons för CJ Advokatbyrå