Revor som gör politiker svarslösa

Runt om i Europa lever mer än en miljon barn och vuxna med funktionsnedsättningar fortfarande på gammaldags institutioner, avskiljda från sina familjer.

När detta skrivs i slutet av november är frågan högaktuell.

Sverige är värd för EU-mötet Equality Summit och föreningen JAG och Independent Livingrörelsen kräver att Sverige utnyttjar ordförandeskapet i EU att driva på för ökade möjligheter att leva jämställt och med respekt för mänskliga rättigheter.

Här framstår Sverige som ett föregångsland. Men även om lagar och riktlinjer är föredömliga så räcker det inte. Alltför ofta stannar det vid vackra ord. Inte nog med att riksdagens handlingsplan för att göra

Sverige tillgängligt till år 2010 har misslyckats – det som spikats i lag är inte heller någon självklar rättighet.

I det här numret har vi tagit en titt på samhällets skyddsnät och upptäckt åtskilliga revor. Det är tyvärr brister som gör politikerna svarslösa.

När det nu finns lagstiftning och det ändå inte fungerar, vad gör man då som enskild?

I nummer 3 beskrev Monica H sin situation utan jobb, utan a-kassa och utan stöd för sin son. Hon kunde inte få socialbidrag. Hon måste i så fall först sälja sin bostadsrätt, men den är anpassad för sonens behov.

”Vi sjunkar allt snabbare, för oss finns ingen livboj”, skrev Monica.

Upprepade gånger sökte vi folkhälsominister Maria Larsson för en kommentar, men det visade sig vara omöjligt, vilket känns mycket nedslående.

När vi sedan bad Ylva Johansson, oppositionens kandidat till socialministerposten, om en kommentar i samma fråga fick vi ett svar, men ändå inget besked: ”Det här är ett område där vi behöver utveckla vår politik”, sa Ylva Johansson.

Visst behöver politiken utvecklas!

För att få sin lagstadgade rätt måste man idag ha massor av tid, ork och kunskap för att inte bli offer för myndigheter som bollar ärenden fram och tillbaka, tills de faller ned mellan stolarna.

Ekonomitemat i detta nummer belyser några av de revor som finns i det skyddsnät som alltför många tror är solitt och heltäckande.

Här finns gott om jobb för politiker som vill göra skillnad. I rutan till vänster räknar vi upp några uppgifter för den politiker som på allvar vill åstadkomma en förbättring.

Mycket kan åtgärdas direkt. Annat behöver utredas närmare eftersom kunskapen är låg, men se åtminstone till att alla vackra ord omvandlas till verklighet.

Vår miniguide om barnförsäkringar på sidan 68–69 visar att politikerna måste agera för förbättringar även här.

Allra minst måste preskriptionstiderna förlängas – idag förlorar alltför många unga rätten till försäkringsersättning.

Dessutom är det dyrt att utmana försäkrings­bolagen. Politikerna måste se till att det inte hänger på pengarna om man kan få rätt i en försäkringsstrid.