Förödande för funktionsrättsrörelsen om Arvsfonden avvecklas

Riksrevisionen föreslår att staten avvecklar Allmänna arvsfonden.
Förslaget är en chock för funktionsrättsrörelsen.

Uppdatering: Arvsfonden svarar på granskningsrapporten

Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet har den 29 april 2024 lämnat in ett gemensamt yttrande över Riksrevisionens granskningsrapport. Så här sammanfattar man yttrandet:

  • Riksrevisionen har enbart granskat en begränsad del av Allmänna arvsfonden.
  • Riksrevisionen drar slutsatser och lämnar rekommendationer på felaktiga grunder och ofullständiga faktaunderlag.
  • Riksrevisionen drar slutsatser för delar av verksamheten som inte ingått i granskningen.
  • Riksrevisionen gör inga jämförelser eller referenser till de rekommendationer man lämnade förra året till fyra andra myndigheter som ger stöd till civilsamhället.
  • Vi välkomnar de förslag från Riksrevisionen som stärker kontrollen av projekten. Många av förslag på skärpt kontroll kräver dock en djupare behovsanalys inklusive en proportionalitetsbedömning. I flera fall krävs ändringar av gällande lagar och förordningar.
  • Vi är förvånade över den långtgående rekommendationen om att systemet med Allmänna arvsfonden bör avvecklas.
  • Vi anser att det är möjligt att nå en varaktig balans mellan intäkter och fördelade medel inom ramen för nuvarande regelverk.

”Förödande för funktionsrättsrörelsen”

– Det vore förödande för civilsamhället och funktionsrättsrörelsen om den Allmänna arvsfonden avvecklas, säger Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige.

Riksrevisor Helena Lindberg kommenterar avvecklingsförslaget så här:

– Fonden har finansierat många bra projekt som bidragit till högre livskvalitet för till exempel barn och personer med funktionsnedsättning. Men de förhållanden som för hundra år sedan motiverade inrättandet av arvsfonden är inte länge aktuella. Regeringen bör ta fram ett nytt system som är mer robust mot missbruk och oegentligheter.

Arvsfonden har blivit allt viktigare för funktionsrättsrörelsen

– Inom funktionsrättsrörelsen har vi i 50 år genom värdefulla projektmedel från Allmänna arvsfonden bidragit till verksamheter som har blivit bestående och som har medverkat till att samhället har blivit bättre och mer inkluderande. Denna finansieringskälla har med tiden blivit allt viktigare för oss inom funktionsrättsrörelsen då vårt statsbidrag endast har ökat med drygt tre procent sedan 2008.

– Projektmedlen från Arvsfonden har varit och kommer förhoppningsvis att förbli en viktig förutsättning för oss i vårt så angelägna arbete med att rikta lampan mot områden där samhället behöver bli bättre och genom projektfinansiering kunna bidra med långsiktigt hållbara lösningar, säger Nicklas Mårtensson.

Därför vill Riksrevisionen avveckla Arvsfonden

Riksrevisionen anser att Allmänna arvsfonden får in mer pengar än den hinner dela ut, samtidigt som kontrollen av de organisationer som ansöker om bidrag är otillräcklig.

Riksrevisionen vill ersätta fonden med ”ett mer robust system” för hantering av arv efter personer utan arvingar och testamente.

Enligt Riksrevisionen har fondens intäkter de senaste tio åren varit betydligt större intäkter än vad som kunnat delas ut i bidrag till angelägna projekt.

Det har lett till att de ansvariga myndigheterna, Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen, aldrig behöver väga projektansökningar mot varandra, skriver Riksrevisionen.

Många får bidrag till projekt med hög bemanning och stora budgetar; över 10 miljoner kronor är inte ovanligt.

– Kombinationen av stora bidrag och låg konkurrens medför risk för att projekt designas för att få bidraget snarare än utifrån från genuina idéer och behov, säger Frida Widmalm, projektledare för granskningen.

”Stor risk” att bidrag går till kriminella

Enligt Riksrevisionen finns en stor risk att bidragen ”hamnar i händerna på oseriösa eller kriminella aktörer”.

”Säpo och Polismyndigheten har på uppdrag av Riksrevisionen gjort slagningar i register och underrättelsesystem. Slagningarna visar att ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet har förekommit, utreds eller misstänks hos personer i organisationer som får pengar för att driva arvsfondsprojekt”, skriver Riksrevisionen.

Dessutom uppges personer och organisationer bakom de bidragsfinansierade projekten vara ”kraftigt överrepresenterade i Finanspolisens register över misstänkt penningtvätt”. Vidare har Riksrevisionen sett ”tydliga indikationer på felaktigheter med anställningar och löner samt jävssituationer i flera arvsfondsprojekt”.

Så här vill Riksrevisionen göra om fonden på kort sikt

Riksrevisionen räknar med att det tar lång tid att avveckla Allmänna arvsfonden, och föreslår därför att regeringen vidtar följande åtgärder:

  • Intensifiera arbetet för att myndigheter i sin bidragsgivning inte gynnar ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet. Det behövs bland annat lagstiftning som reglerar gemensamma demokrativillkor och större möjligheter till informationsutbyte.
  • Se till att det skapas ett företrädarregister för ideella föreningar som får bidrag, där föreningens styrelseledamöter, firmatecknare och revisorer registreras.
  • Se till att det skapas en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som fått stöd.
  • Riksrevisionen lämnar även rekommendationer till Kammarkollegiet och Arvsfondsdelegationen.

Vad gör Allmänna arvsfonden idag?

Allmänna arvsfonden ska främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Under 2022 hade Allmänna arvsfonden intäkter på 1 160 miljoner kronor och 780 miljoner kronor betalades ut i bidrag. Fondens marknadsvärde var då 12,3 miljarder kronor.

Typiska projekt som får bidrag

Riksrevisionen beskriver ett typiskt projekt som får bidrag som att en organisation vill utveckla en ny verksamhet för sin målgrupp eller rikta sin verksamhet till en ny målgrupp. Projektets arbetssätt och resultat dokumenteras oftast i ett metodmaterial som ska kunna användas inom den egna verksamheten efter projektet och spridas till liknande organisationer. Projektet kan få bidrag under högst 3 år, vilket också är den allra vanligaste projektlängden på de projekt som får bidrag.

Så mycket bidrag till målgruppen med funktionsnedsättning

Ungdomar är den målgrupp som berörs av flest bidrag. Drygt hälften (51 procent) av utbetalade projektbidrag från Allmänna arvsfonden gick till ungdomsprojekt år 2022. Projekt för personer med funktionsnedsättning får cirka en fjärdedel av bidragen.

Allmänna arvsfondens bidrag per målgrupp 2028–2022. Ur Riksrevisionens rapport mars 2024.
Allmänna arvsfondens bidrag per målgrupp 2028–2022. Ur Riksrevisionens rapport mars 2024.

Fördelningen per målgrupp inte förändrats så mycket de senaste åren, förutom att målgruppen äldre personer tillkom år 2021.

Fler kommentarer till Riksrevisionens granskning

Allmänna arvsfonden: Det stämmer inte att det är lätt att få bidrag

Kammarkollegiets generaldirektör Anne Vadasz Nilsson kommenterar granskningen. (Kammarkollegiet sköter ansökningsprocessen.)

Vi noterar att Riksrevisionen i sin granskning av arvsfondsprojekten har använt sig av registerslagningar som vi inte har laglig rätt att använda och välkomnar därför Riksrevisionens rekommendation till regeringen att se över lagar och förordningar så att Allmänna arvsfonden, och andra bidragsgivande offentliga organisationer, får de möjligheter till kontroll som kan behövas.

Kammarkollegiet noterar att Riksrevisionen endast granskat en begränsad del av verksamheten och handläggningen och det under pågående pandemi.

Det är självklart inte acceptabelt om det är så att arvsfondens medel går till projekt med kriminella eller antidemokratiska kopplingar – vi har därför begärt ut underlagen från Riksrevisionen så att vi kan få reda på vilka projekt det gäller så att vi kan vidta eventuella åtgärder.

Av de myndigheter som fördelar stöd till ideella organisationer är Allmänna arvsfonden den som satsar mest på kontroll. Vi har förstärkt kontrollen under de senaste åren och sammantaget visar också Riksrevisionens granskning.

Med det sagt så har det tyvärr blivit allt vanligare att ideella föreningar och bidragsgivare, precis som andra delar av samhället, utnyttjas för kriminella ändamål. Det är inte acceptabelt, men något som kan åtgärdas genom ny lagstiftning som gör det möjligt för oss att ytterligare stärka kontrollen.

Innan den nya lagstiftningen är på plats utreder vi, i samverkan med andra bidragsgivande myndigheter, om vi kan öka kontrollen i enlighet med gällande lagstiftning.

Det stämmer inte att det inte är någon konkurrens om medlen och för lätt att få stöd. 75 procent av de som ansöker får inte stöd. I handläggningen av ansökningar har vi tydliga kriterier och krav som ska uppfyllas. Den delen av beredningen har Riksrevisionen inte tagit med i sin granskning utan endast tittat på ansökan och underlag till beslut.

Det stämmer inte att många ”får bidrag till projekt med hög bemanning och stora budgetar; över 10 miljoner kronor är inte ovanligt”. Under perioden som Riksrevisionen har granskat så är det endast 2,3 procent av projekten som har beviljats tio miljoner eller mer – det motsvarar sju projekt av 304. Snittkostnaden för ett projekt var 5,6 miljoner kronor.

Utvecklingen av den genomsnittliga projektbudgeten stödjer inte heller rapportens antagande när det gäller ökade kostnader. Under perioden 2018–2023 har den genomsnittliga budgeten för nya projekt och fortsättningsprojekt totalt ökat med sexton procent medan inflationen uppgått till 23 procent.

Fremia: Regeringen vill strypa finansieringen till civilsamhället

Rapporten ligger i linje med regeringens agenda att strypa finansieringen till civilsamhället, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos arbetsgivarorganisationen Fremia.

Riksrevisionen har i andra granskningar kommit fram till liknande slutsatser; att lagstiftaren behöver förändra regelverken för att möjliggöra ökade kontroller för myndigheter. Det är rimliga slutsatser. Men vem ska lastas för att det inte i dag finns lagstöd för att göra delar av det som revisorn önskar? Knappast myndigheten och absolut inte de organisationer som får förtroendet att omsätta medlen i verksamhet.

Det är svårt att förstå hur Riksrevisionen kommer fram till slutsatsen att Allmänna arvsfonden bör läggas ner. Idén att staten ska få arvsrätt och medlen gå direkt in i statsbudgeten för regeringen att disponera fritt är också mycket svårbegriplig. Det är helt fel väg att gå.

En viktig del av det som gör Allmänna arvsfonden legitim ligger i att medlen, helt oberoende av staten, går till civilsamhället att bedriva utvecklande verksamhet för särskilt prioriterade målgrupper; barn och unga, personer med funktionsnedsättning samt äldre.

Sedan starten 1928 har Arvsfonden finansierat projekt som har lett fram till exempelvis allmän förskola, mödrar- och barnavårdscentraler, färdtjänst och personlig assistans. Även hjälptelefonen hos BRIS, Glada Hudikteatern, Cirkus Cirkör, Friends och Självmordslinjen har sitt ursprung i Arvsfondsfinansierade projekt.

NSPH: Ett slag mot hela vår rörelse

Conny Allaskog, ordförande för NSPH, Nationell samverkan för psykisk hälsa, kommenterar:

– Vi på NSPH och våra medlemsorganisationer har under flera decennier drivit projekt med medel via Arvsfonden. Dessa projekt har på olika sätt bidragit till ett mer inkluderande samhälle för personer som lever med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Att lägga ner Arvsfonden skulle få enorma konsekvenser för patient-, brukar- och anhörigrörelsen – men även för civilsamhället i stort.

Några exempel på verksamheter som NSPH tagit fram genom stöd från Arvsfonden är Peer Support, Brukarrevision och Återhämtningsguiden.

Forum – idéburna organisationer: Fullständigt orimligt

Att lägga ned Arvsfonden är en fullständigt orimlig slutsats, säger Hannah Kroksson, ordförande, Forum – idéburna organisationer med social inriktning, i en kommentar.

Att det finns brister i handläggningskapacitet, utvärdering och uppföljning i myndighetsutövningen kan aldrig vara skäl nog att för att ta bort all den viktiga verksamhet som Allmänna Arvsfonden möjliggör. Fonden utgör en ovärderlig resurs och dess bidrag sträcker sig långt bortom finansiellt stöd. Funktionen som målgruppsstyrd katalysator för innovation, samarbete och hållbar och rättvis utveckling i Sverige är något att vara rädd om. Att lägga ned Allmänna Arvsfonden vore därför en enorm förlust för Sveriges kapacitet att hantera de utmaningar vi står inför.

2 kommentarer

  1. Ja denna bör finnas kvar. Kanske bli modernare. Tycker att kraven och koll är bra .

  2. Är Riksrevisionen infiltrerad av SD? Vi har begärt slagning på om du gett till kriminella. Det har du gjort. Eftersom du inte får kolla bör du fråntas rätten bevilja. Den rätt som ska fråntas någon är Riksrevisionens rätt anställa utredare med så dåligt omdöme.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *