Ministern ”ser allvarligt” på JO:s kritik av Försäkringskassan

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) kommenterar JO:s kritik av Försäkringskassans rutin för kontrollärenden inom assistans.
– Jag ser allvarligt på det som har kommit fram i det aktuella granskningsärendet.

Krävde svar om felaktiga kontrollärenden

Det skriver Anna Tenje som svar på en skriftlig fråga från Christofer Bergenblock (C).

Men trots det vidtar regeringen inga åtgärder:

– Jag har ett stort förtroende för Försäkringskassan och dess ledning och förutsätter att Riksdagens ombudsmäns kritik omhändertas. Som ansvarig minister för Försäkringskassan för jag en löpande dialog med myndigheten, skriver ministern, som också hänvisar till regeringens årliga uppföljning av myndighetens arbete.

Christofer Bergenblock, som är ledamot av Riksdagens socialutskott, är inte nöjd med svaret.

– Det hade varit klädsamt om ministern hade tagit den här frågan på lite större allvar och faktiskt kallat upp Försäkringskassans generaldirektör till departementet för att informera sig om den fortsatta hantering utifrån kritiken. Att enbart hänvisa till den årliga mål- och resultatdialogen känns inte som ett tillräckligt resolut agerande ifrån ministerns sida, säger Christofer Bergenblock.

– Både som assistansberättigad och assistansanordnare ska man naturligtvis kunna vara säker på att Försäkringskassan hanterar ärendena rättssäkert och att man självmant rättar till tidigare misstag. Jag kommer att fortsätta bevaka Försäkringskassans hantering av den personliga assistansen och inte minst regeringens agerande kring frågan, säger Bergenblock.

Inte rimligt att den enskilde ska undersöka om det blivit fel

Striden handlar om JO:s allvarliga kritik mot Försäkringskassans felaktiga hantering av kontrollärenden.

Christofer Bergenblock, ledamot av riksdagens socialutskott, hade begärt besked om vilka åtgärder som regeringen vidtar med anledning av JO:s kritik mot Försäkringskassan. Han skrev bland annat i sin fråga:

”Konsekvensen av Försäkringskassans hantering kan vara att personer har fått sin assistans nedskuren eller indragen. Det kan även vara så att ekonomiska återkrav har ställts på den enskilde eller dennes assistansanordnare. Om så är fallet går dock inte att svara på med mindre än att det görs en genomgång av de enskilda ärendena.

Det kan rimligtvis inte ligga på den enskilde att undersöka om Försäkringskassan gjort fel, utan det måste ankomma på myndigheten själv. Hittills finns det dock inget som tyder på att Försäkringskassan planerar för att göra så.”

Vill att Försäkringskassan går till botten med problemet

Syftet med den skriftliga frågan var försäkra sig om att Försäkringskassan går till botten med problemet och även åtgärdar eventuella felaktigheter tillbaka i tiden.

– Jag kan konstatera att det är en allvarlig kritik som JO har riktat emot Försäkringskassan gällande kontrollärenden inom personlig assistans. Den rutin man har använt sig av har uppenbarligen inte varit rättssäker och det är förstås särskilt anmärkningsvärt när JO skriver att ”det kan framstå som om myndigheten undanhåller underlagen”, kommenterade Christofer Bergenblock.

– Bara misstanken om att en statlig myndighet undanhåller information från den enskilde är förstås allvarlig.

Oklarheter kring ärenden som hanterats med felaktig rutin

Han menar att det inte räcker att Försäkringskassan nu har ändrat den felaktiga rutinen. Försäkringskassan har inte gett något klart besked hur de avser att agera med alla de ärenden som hanterats enligt den felaktiga rutinen.

Den 25 januari uttalade IfA, Intressegruppen för assistansberättigade, att Försäkringskassan bör se över samtliga omprövade beslut under den tid då man använde en felaktig rutin i kontrollärenden. Det gäller beslut under nästan tre års tid – från mars 2019 till januari 2022.

”Självklart bör alla ärenden gås igenom”

Christofer Bergenblock ställer sig bakom IfA:s krav:

– Risken är ju uppenbar att det finns fler fall där enskilda personer har fått en felaktig minskning av sin assistans eller fått den helt indragen, vilket dessutom kan vara kopplat till återkrav. Självklart bör Försäkringskassan nu gå igenom de ärenden där det kan ha blivit fel och rätta till dem om så är fallet, säger Christofer Bergenblock.

JO:s beslut i korthet

Justitieombudsman Thomas Norling skriver i beslutet den 3 januari 2024, diarienummer 4056-2022:

Sedan Försäkringskassan tagit emot en anonym anmälan mot en personlig assistent till AA inleddes bl.a. fem olika kontrollutredningar, en utredning för varje assistent som intervjuades i utredningssyfte. Så småningom inleddes även en utredning om AA:s behov av personlig assistans. Underlaget från en av intervjuerna fördes över till AA:s ärende och kommunicerades med henne. AA:s ombud nekades dock möjlighet att ta del av underlagen i de andra kontrollutredningarna.

Intervjuerna hade således dokumenterats men förts in i olika ärenden. I beslutet konstaterar JO att syftet med dokumentationskravet i förvaltningslagen (2017:900) är att beslutsunderlaget i ett ärende ska vara komplett, identifierbart och lättillgängligt.

För att inte dessa syften ska gå förlorade finns det starka skäl för att hålla samman en utredning om en persons rätt till en viss förmån eller indragningen av en förmån. När handlingar som rör samma utredning förs in i flera olika ärenden finns nämligen en överhängande risk för att en part inte får kännedom om innehållet i dem, och det kan framstå som om myndigheten undanhåller underlagen.

I det aktuella ärendet borde allt underlag som kunde ha betydelse för frågan om AA:s behov av assistans ha förts in i hennes ärende. Eftersom Försäkringskassan inte gjorde det omedelbart och inte heller när felet uppdagades i samband med att underlaget begärdes ut uppfylldes inte förvaltningslagens dokumentationskrav, vilket Försäkringskassan kritiseras för.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *