”Riskerna är extra stora på institutioner”
Våld mot människor med funktionsnedsättning är ett ofta dolt problem, och det är större än vad de flesta av oss vill tro. Att förhindra våldet är en viktig uppgift för det nordiska funktionshinderrådet som har frågan på sin agenda inför höstmötet i slutet av oktober, och som förbereder ett samnordiskt projekt kring ämnet.
Att inte slå den som är utsatt må finnas med i den allmänna moraluppfattningen, men verkligheten är en annan: gruppen personer med olika typer av funktionsnedsättningar är faktiskt mer drabbade än andra av våld. Men det är ofta ett osynligt våld, och det utövas i det fördolda, ofta av någon som finns nära den drabbade.
Studier visar att så många som 80 procent av kvinnor med funktionsnedsättning någon gång har varit utsatta för våld. Det finns färre liknande studier för män, men även för dem är det uppenbart att funktionsnedsättningar ökar risken för att bli utsatt för våld.
Det är kanske inte frågan om att bli nedslagen i tunnelbanan, för till exempel den som inte kan se kan det vara nog så farligt att bli lämnad ensam utan hjälp i en farlig miljö.
Överhuvudtaget vet man inte mycket om hur våldet utövas, men man vet att det ofta har en koppling till funktionsnedsättningen, det förekommer ofta i samband med hot, och sexuellt våld kan också ingå.
– Hur skall vi utforma sociala skyddsmekanismer, vilka utbildningsinsatser fungerar, hur kan man höra röster som inte hörs, sammanfattar rådssekreteraren och projektledaren
Maria Montefusco en del av projektets uppgifter.
Hon berättar att det inom det nordiska samarbetet sedan en längre tid genomförts aktiviteter och satsningar kring frågan om våld i nära relationer men tidigare inte om särskilt utsatta grupper.
Den nordiska nyttan ligger också i frågans komplexitet, förklarar hon: samarbetet kan samla den lilla forskning och den erfarenhet som finns, utvärdera värdet med olika satsningar och sprida goda exempel.
Våld mot personer med funktionsnedsättning är ett av de teman som tas upp på höstmötet med det nordiska funktionshinderrådet.
Det var också temat under seminariet Nordic Day 2014 som arrangerades av Nordens Välfärdscenter, och där funktionshinderrådet bidrog med en första nordisk kunskapsinsamling. Seminariet hölls traditionsenligt i somras i samband med European Social Networks årliga socialchefskonferens, som i år ägde rum i Rom.
”Tvångslagar måste bort”, säger Theresia Degener, en av världens främsta experter på våld mot personer med funktionsnedsättningar. Foto: Nino Simic
Där medverkade bland andra en av världens främsta auktoriteter på området, Theresia Degener, vice ordförande i FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och även professor i Bochum, Tyskland.
– De som bor på institution utsätts för extra stor risk, säger hon, kanske därför att det är svårt att upptäcka missförhållanden när det saknas utomstående. Det här gäller framför allt personer med kognitiv och psykosocial funktionsnedsättning.
Theresia Degener säger också att det gäller att göra något åt både det offentliga och det privata våldet. Vad hon beskriver som det offentliga våldet utförs på institutioner, exempelvis vid tvångsbehandling på sjukhus och rehabiliteringscentra, helt i enlighet med lagen.
– Den typen av tvångslagstiftning måste tas bort, menar Theresia Degener.
Hon säger också att det privata våldet mot funktionsnedsatta, både på gatan och i hemmen, är kriminaliserat i alla länder men arbetet mot våldet behöver bättre styrning. Ett sätt är att komma till rätta med detta är att informera kvinnor om deras rättigheter.
I många länder saknas informationen och kvinnorna förväntar sig inte att de har de rättigheter som de faktiskt har.
Dessutom påminner hon om att det fysiska våldet bara är en av flera våldsformer, bara en del av våldspusslet. Kvinnor med funktionsnedsättning utsätts ofta både för känslomässigt våld och blir ekonomiskt exploaterade. Trots det glöms personer med funktionsnedsättning ofta bort när politik ska utformas och är också osynliggjorda på andra sätt.
6 FRÅGOR & SVAR OM PROJEKTET OM VÅLD MOT PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
1. Vem driver?
Svar: Det nordiska samarbetsprojektet om våld mot personer med funktionsnedsättning är en del av paraplyprojektet ”Funktionshindersperspektiv, kön och mångfald”. Projektet är tvärsektoriellt med koppling till de nordiska ministerråden för social-, och hälsopolitik och jämställdhetspolitik.
Nordens Välfärdscenter driver projektet i samarbete med Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder.
2. Vem betalar?
Svar: Verksamheten finansieras av medel från det nordiska samarbetets program ”Hållbar utveckling”.
3. När genomförs det?
Svar: Projektet om våld kommer att pågå under 2015 och 2016.
4. Hur går det till?
Svar: En expertgrupp med nationellt sakkunniga samlar ihop vad vi vet i länderna om våld mot just denna grupp. De kopplas även samman med den befintliga expertgruppen om våld i nära relationer, som finns under Nordiska ministerrådet för Jämställdhet. Funktionshindersorganisationernas sakkunskap är viktig i kunskapsinsamlingen och deras företrädare ska involveras.
5. Vilka konkreta mål finns?
Svar: Vid projekttidens slut ska expertgruppen leverera en rekommendation till relevanta ministerråd om hur länderna bäst kan förebygga att personer med funktionsnedsättning utsätts för våld i nära relationer.
Förslaget ska baseras på en kartläggning som expertgruppen bidrar till och sedan arbetas fram vid workshops. Kartläggningen ska bland annat innehålla en översikt om diskrimineringsskydd, forskning och annan kunskap samt goda exempel på fungerande metoder.
6. Var finns mer information?
Svar: Mer information kommer att finnas på Nordens Välfärdscenters hemsida på www.nordicwelfare.org/Projekt/Vald-mot-personer-med-funktionsnedsattning
